Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Budskap bortom raderna

Lärardriven forskning i Coronans tidevarv

STLS pågår undervisningsutvecklande, lärardriven forskning såväl i nätverket för svenska som andraspråk som i övriga nätverk, om än kanske inte ”som vanligt”. Det är ju trots allt, i denna Coronans tidevarv, mycket som inte är som vanligt. En forskningsmiljö som bygger på tätt samarbete mellan lärare och forskningsnätverkens koordinatorer påverkas förstås.

Våra nätverksträffar, som alltid är förlagda till fredagseftermiddagar, sker numera via videomötesverktyget Zoom. Vår egen erfarenhet av denna nya mötesform är att det gått över förväntan: indelning i mindre grupper och återsamling i större, skärmdelning för att samarbeta kring analys av material – och som bonus minimal inställelsetid för deltagarna till våra träffar.

Vårt projekt, Budskap bortom raderna, är (i likhet med övriga ramprojekt) ännu ett tag öppet för anmälan inför nästa läsår. Vi testar och förfinar elevers eget skrivande av tolkningsbar text som en väg in i att ”knäcka koden” för en tolkande läsning av berättande texters budskap och ser gärna din lärarmedverkan! Sista anmälningsdag är 15 maj.

Vår förhoppning är att presentera projektet vid Lärarnas forskningskonferens (LFK) 2020, som planeras för fullt. LFK är en endagskonferens som hålls i Stockholm tisdag 27 oktober. Kanske behöver kan även LFK behöva förhålla sig till framtid där olika grader av fysisk distansering är ett återkommande inslag i vardagen? Och kanske finns det vissa möjligheter även med detta, inte minst vad gäller tillgänglighet för lärare i hela landet? I det sammanhanget kan nämnas att projektet Budskap bortom raderna är antaget till forskningskonferensen AILA i Holland, en konferens som nu flyttats fram till 2021, men som också avser att då flytta ut i virtuell miljö.

Det får den närmaste framtiden utvisa, kanske redan när anmälan till LFK öppnar den 29 maj.  Anmälan av abstract, om du själv medverkar i någon form av ämnesdidaktiskt projekt, är öppen fram till 13 maj.

Tema, budskap, motiv – hur undervisar vi om de litterära begreppen?

book-863418_1920

Nätverket för svenska och svenska som andraspråk inom STLS deltog i konferensen Svenska med didaktisk inriktning förra veckan. Programmet var som vanligt intressant och givande – inte minst med tanke på vårt ramprojekt Budskap bortom raderna. Christian Mehrstams symposiebidrag om temabegreppet var särskilt intressant.

Enligt Mehrstam är temabegreppet antagligen det vanligaste litteraturdidaktiska begreppet i skolan. (Kanske är det så, även om begreppet budskap nog i så fall är en god tvåa, åtminstone i grundskolan). Mehrstam var dock bekymrad över hur temabegreppet (och budskapsbegreppet!) används i undervisningen, och han hade också en vision över hur de skulle kunna användas. Jag återkommer till hans vision.

Mehrstam har identifierat tre olika användningssätt av begreppet tema i undervisningen:

1. Förskolepedagogikens tema. Det handlar om tema i betydelsen ”tema-arbete”, som att man har ett djurtema och läser skönlitterära texter om djur. Detta temabegrepp förekommer på alla skolans stadier, även på gymnasiet, till exempel tema kärlek. Enligt Mehrstam härstammar detta temabegrepp från den så kallade erfarenhetspedagogiken (se t.ex. Malmgren, 1996).

2. Ämneslärarnas tema. Det handlar om en föreställning om att temat ”finns i texten”, och att detta tema ganska enkelt kan definieras som exempelvis döden eller kärleken. Detta sätt att definiera tema härstammar enligt Mehrstam från kompetensbegreppet (Culler, 1997).

3. Litteraturvetenskapens tema. Här har Mehrstam identifierat två sätt att se på tema, dels det anglosaxiska, dels det germanska. Enligt honom är det anglosaxiska förhärskande i Sverige och kan likställas med begreppet motiv. Det germanska temabegreppet har istället en mer övergripande innebörd och innefattar även begrepp som mening, syfte och budskap.

Mehrstam menar att de tre identifierade sätten att använda temabegreppet har en begränsande och blockerande funktion. Istället bör temabegreppet, liksom budskapsbegreppet, göras mer öppna, vilket hänger ihop med hans vision. Den går ut på begreppet tema ska användas i betydelsen fiktionens drivande fråga. Enligt honom skulle det germanska, vidare temabegreppet kunna fungera som en utgångspunkt för en sådan förändrad begreppsanvändning i litteraturundervisningen.

I vårt ramprojekt Budskap bortom raderna undersöker vi elevers läsning och tolkning av skönlitteratur. Om det kan man läsa i tidigare blogginlägg här och här.

/Anna-Maija Norberg