Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
forskande lärare

Nobel Teacher Summit – lärare som kunskapsmedskapare

Fredag 6 oktober var inte bara dagen för fredspristillkännagivandet, utan också premiärdag för Nobel Teacher Summit. Denna sammankomst har arrangerats för lärare i Nobels och nobelprisens anda, det vill säga för att lyfta fram kunskap, vetenskap och fakta i en värld av post truth och växande vetenskapsskepticism.  

För evenemangets tyngd borgade stora namn som Ben Feringa, Herta Müller, Johan Rockström och Ola Rosling. Andan i sammankomsten skulle kunna beskrivas på många sätt, ett av dem är med kunskapsminister Anna Ekströms inledande ord: ”If you look at what teachers do, they’re creating tomorrows knowledge”. 

STLS vetenskapliga ledare Inger Eriksson fick utrymme att beskriva STLS verksamheten plattform för lärardriven undervisningsforskning, i en presentation som föregicks av kemipristagaren Ben Feringas och följdes av litteraturpristagaren Herta Müllers respektive framföranden. Det är en händelse som ser ut som en tanke, nämligen tanken på undervisning som en verksamhet i skärningspunkten mellan vetenskap och konst.  

Det kändes alltså både hedrande och passande att STLS närvarade denna dag.  Förutom Inger Erikssons anförande fick STLS även tillfälle att lyfta fram det som ingår i plattformens verksamhet, exempelvis ett projekt om kritisk läsning hos utländska akademikersom ingår som en del av nätverket för svenska och svenska som andraspråk, ett exempel på lärardriven forskning i praktiken.  

Med Inger Erikssons ord vill den lärardrivna forskningen komma bort från det ofta ensidiga fokuset på lärare som konsumenter, utförare som ska ”läras upp” och sedan verkställa. Inom lärarkåren måste också finnas utrymme för att vara producenter, medskapare av undervisningsutvecklande forskning. Eller om man så vill medskapare av morgondagens kunskap om undervisning. 

Dagen bjöd, som kanske kan anas, på många lovord och lovtal till lärare och den viktiga samhällsuppgift lärare har. Men också en för lärare tänkvärd demonstration av faktaresistensens mekanismer, när Ola Rosling visade hur våra förutfattade meningar om omvärlden kan leda oss att bortse från fakta som inte stöder denna (inte sällan överdrivet negativa) omvärldsuppfattning. Ett tankefel vi som lärare inte är immuna mot.  

Detta påminner om att även lärare kan behöva stärkas i den typ av tänkande som behövs i en viktig undervisningsuppgift: att främja källkritik och ett källkritiskt förhållningssätt. Hur gör vi då det? 

Här kan man, i dubbel bemärkelse knyta till den nämnda undersökningen av utländska akademikers kritiska läsning. Lärarna kommer i studien fram till att den kritiska läsningen kräver såväl en förmåga att läsa mellan raderna, som en utvecklad omvärldskunskap. 

Men betecknande nog är det också en process av kritisk förståelse som lärarna själva genomgått då de genom projektets gång anlagt en forskares blick på den egna verksamheten och tagit in kunskap från forskningsvärlden utanför klassrummet.  

Det som gäller för studenterna i studien kan alltså sägas gälla lärare i allmänhet: Genom att närmare kontakt med forskning som rör de undervisningsfrågor lärare själva ställer sig  inte minst genom att ingå ett nätverk av andra forskare och lärare – utvecklas både kritiskt tänkande och omvärldskunskap – ett vaccin mot faktaresistens när det kommer till undervisningsfrågor, kan man tänka. 

Måttot för dagen var ”a world of fake facts needs true teachers”. Ett sant, lovvärt och slagkraftigt måtto som kanske också går att utveckla ytterligare? ”The true teacher needs to be part of a world of researchers? Mindre slagkraftigt måhända, men inte mindre sant. 

Björn Kindenberg, koordinator i STLS-nätverket för svenska och svenska som andrapråk

Titta gärna närmare på STLS breda utbud av lärardrivna forskningsprojekt, en översikt över länkar till olika ämnesnätverk återfinns på denna sida. 

Träffa oss i Stockholm Teaching & Learning Studies

Blomman

Den 6 oktober arrangeras Nobel Teacher Summit för första gången. Nobelpristagare, ministrar och vår egen Inger Eriksson deltar med föreläsningar under dagen och flera av oss koordinatorer i STLS deltar i samtal om undervisningsutvecklande forskning: Teachers’ research – how is it done?

Konferensen Leda lärande vänder sig till skolledare och karriärlärare anställda av Stockholms stad. Stockholm Teaching & Learning Studies är representerade i ett flertal presentationer under dagen. Om du är nyfiken på att själv forska är du välkommen till FoU-enhetens monter för information och inspiration.

Sedan är det naturligtvis också snart dags för vår egen konferens: Lärarnas forskningskonferens. Alltid på tisdag vecka 44 och i år för sjätte gången. Vi är på Nacka gymnasium. I skrivande stund är det endast ett fåtal platser kvar – först till kvarn gäller!

/Jessica

Vad görs möjligt att lära vid digitalt filmskapande i bild- och musikundervisningen?

bild+musik=film

Läroplanen för grundskolan har reviderats 2017 med ett utökat fokus på digitalt kunnande. Enligt läroplanen ska eleverna utveckla sin förmåga till eget skapande samt kunna använda och ta del av många olika uttrycksformer. Eleven ska kunna använda digital teknik för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Läroplanen påtalar också att lärare ska organisera undervisningen så att eleverna får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.

Sedan höstterminen 2016 pågår ett högst aktuellt ämnesövergripande FoU-projekt i nätverket för praktisk-estetiska ämnen. Projektet bär namnet ”bild + musik = film” och tar i bruk digitala resurser som Storyboard, Garageband samt iMovie. Lärarna på Åsö grundskola i bild och musik påbörjade redan läsåret 2013/2014 ett arbetsområde som integrerar digitalt bild- och musikskapande och sedan dess utgör ‘filmprojektet’ en återkommande del i undervisningen i årskurs nio. Eleverna får då arbeta i några olika digitala tekniker inom bild- och musikskapande och genom dessa skapa filmer i mindre grupper. Eleverna får till uppgift att gestalta en artikel ur barnkonventionen med rörlig bild där de får välja en genre (dokumentär, drama, action osv.) för att sedan komponera musik som förstärker och belyser t.ex. känslolägen i olika scener.

Lärarna vill, med utgångspunkt i detta arbetsområde i årskurs nio, undersöka vilka möjligheter och begränsningar denna ämnesövergripande och digitala undervisningsdesign har för elevernas kunskapsutveckling. Lärarna har formulerat projektets syfte på följande sätt:

”Vi vill undersöka om vi genom vårt ämnesövergripande, digitala arbete kan formulera möjligheter och begränsningar för elevernas lärande inom de förmågor som kursplanerna i bild och musik uttrycker; skapa bilder och kommunicera med bilder, skapa musik och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer (Lgr11 s.20, s.100).”

Det utökade digitala uppdraget för grundskolan kan kännas som en utmaning för lärare. Traditionens makt kan vara stark när det gäller vilket kunskapsinnehåll som framhålls och har en stark historisk förankring (Åsén , 1992). I bildämnet har analoga tekniker för bildframställning länge stått i förgrunden och ämnet har ett historiskt ben i att utveckla individens teckningsfärdighet. I musikundervisningen har grupparbete varit vanligare och kunskapsinnehållet som ges mest utrymme är sång och spel (Skolverket, 2015). Hur kan vi förstå och hantera digitala resurser och digital teknik som delar av ett visst ämnes kunskapsinnehåll? Vad möjliggör eller begränsar ämnesövergripande digitala arbetsområden likt detta för elevernas kunnighet inom respektive ämne? Vad behöver jag som lärare kunna för att skapa goda förutsättningar för mina elever att utveckla ett digitalt ämneskunnande? Hur ska vi undvika stoffträngsel, när det ”nya” kunskapsinnehållet möter det ”gamla”? Det finns många frågor som väcks när en möter detta FoU-projekt.

På Lärarnas forskningskonferens den 31 oktober kommer musikläraren Jonas Asplund och bildläraren Malin Johansson att presentera preliminära resultat från studien, baserade på ett urval av den stora mängd empiri som hitintills genererats inom projektet: elevenkäter inspirerade av VÖL-modellen (Westlund, 2009), filmade elevintervjuer, lektionsobservationer och elevfilmer. Delar av materialet har transkriberats och en fenomenografisk analys (Marton, 1981) har påbörjats.

Ämnesdidaktiska erfarenheter som rör hur digital teknik kan hanteras och förstås i undervisningen i grundskolan är brännhett stoff. Vi har spännande forskningsresultat att se fram emot och hålla utkik efter när det gäller projektet bild+musik=film!

Källor:
Skolverket (2015). Bild, musik och slöjd i grundskolan. Rapport 426.
Marton, Ference (1981). Phenomenography – describing conceptions of the world around us. Instructional Science 10, 177-200.
Westlund, Barbro (2009). Att undervisa i läsförståelse. Natur & Kultur Akademisk.
Åsén, Gunnar (1992). Från Linearritning till bild. I: Lind, Ulla, Hasselberg, Kersti & Kühlhorn, Britt-Marie (red.) (1992) Tidsbilder: perspektiv på skola och bildskapande under 150 år, Utbildningsradion, Stockholm.

Vi ser fram emot ett spännande läsår!

Matematiknätverket har från och med höstterminen tre ämnesdidaktiska FoU-projekt, projekt som planeras och genomförs av en grupp lärare med vetenskapligt stöd från nätverket.

Ett av projekten, Tiobassystemet – elevers uppfattningar och lärande, är inne på sitt andra år. Syftet med detta projekt är att undersöka hur en undervisning med hjälp av det lärandeteoretiska ramverket lärandeverksamhet kan utformas, där elever ges möjlighet att utveckla förmågan att resonera om rationella tal i decimalform med hjälp av generella principer för bas-system. Projektet genomförs med Learning study som metod och lärandeverksamhet och variationsteori används som didaktiska redskap i lektionsplanering och analys. Projektet kommer att presenteras på Lärarnas forskningskonferens, så håll utskick om ni är intresserade!

Ett av de nya projekten har, i skrivandets stund, titeln: Uppgiftskonstruktion för elever med hög begåvning i matematik med syfte att utveckla kommunikations- och resonemangsförmågan. Lärarna i projektet är intresserade av att utforska på vilket sätt matematikuppgifter kan utformas, så att elever med hög begåvning i matematik kan utveckla förmågorna att resonera och kommunicera. Även detta projekt planerar att använda lärandeverksamhet som didaktiska redskap i lektionsplanering och analys.

Det tredje projektet planerar att ta avstamp i Helena Erikssons (2015)  licentiatuppsats Rationella tal som tal – algebraiska symboler och generella modeller som medierande redskap. Lärarna är intresserade av att i en årskurs 1 pröva Helenas modell och uppgifter och utforska vilka eventuella anpassningar och förändringar som behöver göras i relation till att skapa förutsättningar i undervisningen för elevernas lärande. I likhet med projektet Tiobassystemet – elevers uppfattningar och lärande planerar de att använda Learning study som metod och lärandeverksamhet och variationsteori som didaktiska redskap i lektionsplanering och analys.

Höstterminen har bara börjat och vi ser fram emot att få följa ”våra” spännande projekt framöver! Håll utskick på bloggen, så ska vi göra vårt bästa med att hålla er uppdaterade om projektens framfart!

//Jenny

Anmäl dig till Lärarnas forskningskonferens 2017

LFK2016

LFK är ett forum för undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning. Syftet med konferensen är att bidra till lärarprofessionens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet. Här möts lärare för att presentera, diskutera och ta del av forsknings- och utvecklingsprojekt med utgångspunkt i frågor som rör undervisning och ämnesdidaktik. Förra året deltog 300 personer och konferensen är ett bra tillfälle att få diskutera forsknings- och utvecklingsprojekt med lärare och forskare inom fältet. Vi är på Nacka gymnasium och konferensen pågår mellan klockan 9.00-17.00.

I år bjuder vi på 2 keynote-talare, 42 seminarier, 2 symposier och 7 rundabordssamtal. Mer information finns i vårt preliminära program

Konferensen är kostnadsfri och lunch och kaffe ingår. Anmälan görs på den här länken senast 10 oktober. Det är begränsat antal platser och de brukar bli fullbokade innan sista anmälningsdag, så det kan vara bra att anmäla sig i god tid. Anmälan är bindande, no-show avgift 400 kronor.

Arrangör är Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). STLS är en samverkansplattform mellan Stockholms stad, Botkyrka kommun, Nacka kommun, Fryshusets gymnasium, Kunskapsskolan och Stockholms universitet med syfte att leda och samordna undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning – för, med och av lärare.

//Jessica

Designbaserad forskning på LFK 2017

LFK2016

Nu är anmälan till Lärarnas forskningskonferens 2017 öppen! Alltid på tisdag vecka 44 – i år den 31 oktober. Vi är på Nacka gymnasium, Griffelvägen 17, Nacka, kl. 9.00-17.00.

Årets keynote-talare är Maria Andrée, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet. Hon kommer att prata om Möjligheter och utmaningar i designbaserad forskning som modell för praktikutvecklande forskning.

LFK är ett forum för undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning. Förra året deltog 300 personer och konferensen är ett bra tillfälle att få diskutera forsknings- och utvecklingsprojekt med lärare och forskare inom fältet. Preliminärt program inklusive presentationer finns på konferensens hemsida.

Konferensen är kostnadsfri och lunch och kaffe ingår. Anmälan görs på den här länken senast 10 oktober. Det är begränsat antal platser och de brukar bli fullbokade innan sista anmälningsdag, så det kan vara bra att anmäla sig i god tid. Anmälan är bindande, no-show avgift 400 kr.

STLSloggor 201701

Arrangör är Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). STLS är en samverkansplattform mellan Stockholms stad, Botkyrka kommun, Nacka kommun, Fryshusets gymnasium, Kunskapsskolan och Stockholms universitet med syfte att leda och samordna undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning – för, med och av lärare.

//Jessica

Rapport från en kunskapsbyggande myrstack

Under veckan som gått har Anna-Maija Norberg och undertecknad från STLS ämnesdidaktiska nätverk för svenska och svenska som andraspråk varit på forskningskonferensen Skriv!Les! i Trondheim.

Där har vi presenterat pågående arbete och tidigare resultat från delprojekt i ramprojektet för vårt nätverk, som undersöker vad kursplaneförmågan ”Att läsa och skriva för olika syften” kan innebära.

Här har vi kunnat presentera resultat från bland annat Östra Reals gymnasium (Stockholm), Ronnaskolan och Brunnsängsskolan (Södertälje) och Tunaskolan (Botkyrka).

Några snabba tankar som jag tar med mig från dessa spännande, men intensiva dagar:

Forskningskonferenser är en bärande del av forskarsamhället, det är här forskaren får återkoppling, invändningar, synpunkter och tankar om den egna forskningen, men också i lika hög grad tillfälle att ge deltagarna nya tankar, perspektiv och idéer.

Genom en sorts ringar-på-vattnet-effekt leder de här mötena forskare emellan till nya insikter och till djupare förståelse för det som undersöks. Det gäller inte minst för både mig och Anna-Maija, som nu fått nya teoretiska perspektiv på frågan vi undersöker, vilket vi nu kan ta med oss tillbaka till nätverket av forskare, forskarstuderande och projektdeltagande lärare.

Man kan kanske likna forskarsamhället vid en gigantisk, kunskapsbyggande myrstack som ständigt byggs ut och byggs om och där man hela tiden hittar nya vägar framåt.

Forskningskonferenserna är en del av denna myrsamhällesliknande, kollektiva förståelse.

Forskningskonferenser skiljer sig från de konferenser lärare vanligen har erfarenhet av. Den typen av konferenser kan kanske i så fall mer liknas vid ett konsertframträdande? En enskild eldsjäl, pedagogisk guru eller (av konferensarrangören) utnämnd ”superlärare” eller inspiratör presenterar goda exempel under en timmes tid.

Den formen av inspirerande och kollegialt (om än monologiskt) lärande har jag inget emot som sådan. Den fyller ett behov och leder till personlig utveckling.

Forskningskonferenser har ett annat syfte och format. Här presenteras under 20 min forskning och resultat, vilket publiken (i huvudsak andra forskare) lämnar synpunkter på.

Medan inspiratören står oemotsagd, vill den presenterande forskaren tvärtom ha om inte kritik, så åtminstone en kritisk granskning (till vilket alltså en tredjedel av presentationstiden avsätts).

Det är ett sammanhang som STLS kämpar för att fler lärare ska få möjlighet att delta i. Vi tror att ett vetenskapligt sammanhang för lärare att ingå i, är något som stärker lärarkåren och undervisningen.

En första möjlighet för dig som lärare att komma in i detta sammanhang är att anmäla dig till Lärarnas forskningskonferens 2017 – en ämnesdidaktisk forskningskonferens med undervisning i fokus!

amochbjorn2 Två glada men trötta myror efter avslutad konferens (Foto: Kristina Danielsson)

Dr Google och robotarna utmanar!

IMG_4772Här står jag och låter Dr Google utmana. Idag har jag haft den stora förmånen att presentera mitt forskningsprojekt i biologi didaktik på konferensen Skolibliotek 2017 i Göteborg. Ett fantastiskt gäng skolbibliotikarier, lärare och skolledare googlade symtom som ”illamående, yrsel och huvudvärk”. Gör det du också! Hur många träffar fick du? Vilken typ av källor dyker upp i träfflistan? Vilken diagnos får du av dr Google? Syftet med mitt forskningsprojekt är att utforska vad förmågan till kritisk granskning kan innebära i relation till ett växande medielandskap. Hur förhåller sig elever kritiskt till motstridig hälsoinformation på nätet? Hur kan skolans NV-undervisning bidra till att kvalificera förmågan till kritisk granskning?
FullSizeRender(3)

Under konferensen lyssnade jag också på utvecklingskonsulten och IT-strategen Mats Östling, som pratade om skolans digitalisering. Han menar på att skolans tillämpning av digital teknik borde möjliggöra innovationer och kreativitet, snarare än att förstärka och stödja befintliga metoder. I couldn’t agree more!!! Dessutom visade han en finfin programmeringsduk där robotar kan vandra runt i ”berättande samspel”. Hej framtiden…eller NUTIDEN menar jag :)

Take home message: Det blir inte som det blir, det blir som någon har programmerat!

/Jonna Wiblom

Bli en forskande lärare

Forskarutbildade lärare är en viktig del i arbetet för en skola på vetenskaplig grund. Nu finns det igen möjlighet att söka till den Ämnesdidaktiska forskarskolan på Stockholms universitet. Deltagande i forskarskolan finaniseras av olika skolhuvudmän. För information om vilka huvudmän som utlyser tjänster kan ni kontakta studierektor för forskarskolan, lektor Eva Norén eva.noren@​mnd.su.se

Stockholms stad söker 3-4 licentiander. Finansieringen i Stockholm innebär att läraren får en anställning på 60 procent på utbildningsförvaltningen med en lön på 80 procent av den ordinarie lärarlönen. 50 procent utgörs av studier, 10 procent innebär utvecklingsarbete på utbildningsförvaltningen. Resterande 40 procent är undervisning på skolan.

Vidare ska du vara tillsvidareanställd i Stockholms stad och ha minst fyra års vitsordad tjänstgöring. Du bör också ha en tydlig idé om forskningens inriktning och tankar kring genomförandet av avhandlingsarbetet (1-2 A 4). Du ska också ha mycket goda kunskaper i svenska och engelska, såväl muntligt som skriftligt.

Sista ansökningsdag är 26 mars. Mer information om ansökan finns här.

/Jessica

STLS och undervisningsutvecklande FoU-projekt

 

Bakgrund och syfte

Stockholm Teaching & Learning Studies, STLS, har utvecklats för att initiera, stödja och sprida lärarledda forskningsprojekt som handlar om ämnesdidaktiska frågor och problem som uppstår i klassrummet. STLS ska fungera som en mötesplats för forskande lärare i olika ämnen. Plattformen är ett samarbete mellan skolhuvudmän och kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet.

Syftet är att

  • underlätta kontakter mellan forskare och skolor
  • initiera och genomföra FoU-projekt
  • skapa former för involvering av forskare i kommunernas FoU-arbete
  • utveckla skolanpassade modeller för FoU-arbete som involverar lärare
  • utveckla former för rapportering och spridning av forskningsresultat

Organisation och verksamhet

Inom ramen för STLS finns det möjlighet för lärare att bedriva ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt på den egna skolan. En ambition är att utveckla metoder och modeller för lärarforskning som är anpassade till skolans specifika behov och villkor. Genom att göra det möjligt för lärare att medverka i forskningsprojekt kan forskningen bli en integrerad del av skolutveckling.

STLS är organiserat i sju ämnesdidaktiska nätverk. Nätverken koordineras av lektorer och doktorander under handledning av våra vetenskapliga ledare Maria Andrée och Inger Eriksson, som också medverkar i filmen högst upp. För att kunna delta i våra projekt behöver skola och lärare skicka in en ansökan. De beviljade projekten planeras och genomförs på skolorna, men möjlighet till diskussion och handledning erbjuds genom gemensamma nätverksseminarier. Inom nätverken anordnas möte med andra projekt, textseminarier och workshops som syftar till att stödja och utveckla projekten.

Det är viktig att poängtera att projekten inte ses som  fortbildningskurser utan som lärarledd forskning som syftar till att utveckla undervisningen. En viktig aspekt av projektens genomförande är att de utgör en del av de deltagande lärarnas arbetstid och att lärarna har möjlighet att ägna minst en eftermiddag i veckan åt detta arbete.

Blomman

Två olika sorters projekt

1. Ämnesdidaktiskt FoU-projekt

Ett ämnesdidaktiskt FoU-projekt planeras och genomförs av en grupp lärare på en eller flera skolor och utgår från ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen. Ansökan formuleras utifrån både beprövad erfarenhet och forskning, och ska innehålla en tänkt plan för genomförande, inklusive forskningsfrågor och metod. Mer information.

2. Ämnesdidaktiskt ramprojekt

Våra ämnesdidaktiska ramprojekt initieras, planeras och genomförs i samarbete med koordinatorerna i de olika nätverken. Varje nätverks ramprojekt utgår ifrån samma problemformulering och organiseras i ett antal delprojekt. Ansökan sker i form av en intresseanmälan. Mer information.

Spridning

Det är viktigt att våra projekt sprids till lärare och andra som är intresserade av ämnesdidaktiska studier. Spridning av resultaten kan ske genom olika kanaler:

  • didaktiska och vetenskapliga tidskrifter
  • pedagogiska websidor som Pedagog Stockholm
  • lärarsymposier där lärare diskuterar planerade, pågående och avslutade forskningsprojekt
  • Lärarnas forskningskonferens som organiseras årligen av STLS

Vill du veta mer?

Kontakta oss på funktion.stls@stockholm.se