Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Forskning om undervisning och lärande

Nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Distans- och fjärrundervisning på yrkesprogram

I dessa tider när undervisningen bedrivs i digitalt format så finns många goda exempel på hur s.k. distans- och fjärrundervisning kan fortsätta ge eleverna de möjligheter de behöver för att utvecklas professionellt. Ett exempel finns på följande länk:

https://www.taby.se/ava-gymnasium/nyheter-ava/kenneth-dahlgren-om-fjarrundervisning/

Men vad det är i denna form av undervisning som möjliggör för en utveckling av yrkeskunnandet? Vilka är de utmaningar vi möter i undervisningen och hur löser vi dessa? Det är något som vi behöver få mer kunskap om då det finns få studier kring detta.

Vill du bidra till att utöka kunskapen, sök då till nätverkets ramprojekt Digitaliserat yrkeskunnande, med deadline den 15 maj på följande länk:

https://www.esmaker.net/nx2/s.aspx?id=7473178e6976

Obs! Det finns också möjlighet att söka till ett ramprojekt om Ämnesintegrerad undervisning.

Varmt välkomna!

STLS-projekt på Matematikbiennalen

Ett FoU-projekt från matematiknätverket presenterade sitt resultat för fullsatta läktare på matematikbiennalen i Växjö 15-16 januari!

Projektet ”Vad kan hjälpa elever med hög matematisk begåvning att utveckla sina förkortade resonemang?” genomfördes av Ann-Sophie Tillnert och John Mattsson på Sjöstadsskolan.

Kort beskrivning av presentationen:
Elever med hög matematisk begåvning förkortar ofta sina matematiska resonemang, vilket kan leda till att den matematiska förståelsen inte tydliggörs. Utifrån vår studie har vi anledning att tro att dessa elever kan utveckla resonemangen om de får arbeta kollaborativt vid en gemensam arbetsyta med kreativa problem. Vi utläste även att vissa elevuttalanden initierade utveckling av resonemangen. Hur kan undervisningen utvecklas för dessa elever och samtidigt vara gynnsam och tillämpbar för alla elever?

Biennalen var välbesökt med 2200 deltagare och över 200 programpunkter.

Delta i praktiknära forskning om matematikundervisning?

Matematiknätverket, inom Stockholm Teaching & Learning Studies, koordinerar flera forskningsprojekt som undersöker olika frågor eller problem som har sitt ursprung i undervisningspraktiken.
Just nu driver vi ett ramprojekt i nätverket som handlar om hur en undervisning kan utformas kring kunskapsområdet tal i bråkform, och inledningsvis undersöker vi vilka uppfattningar elever i åk 5 har om just detta ämnesinnehåll.
Andra projekt som nätverket koordinerar handlar om algebra och mönster på låg- och mellanstadiet, språkets roll i vid muntliga prov i matematik och digitala hjälpmedel i matematik på gymnasieskolan. Alla dessa projekt kan du läsa mer om på Matematiknätverkets sida på Pedagog Stockholm.
Vill du själv delta i praktiknära forskningsprojekt så är du välkommen på informationsträffen den 31 januari 2020, mellan 14.30 och 16.30, där vi berättar mer.

Vad kan åttaåringar lära sig om cellen?

celler

Och hur kan digitala hjälpmedel bidra till att utveckla och synliggöra elevers lärande?

Under höstterminen har deltagande lärare Camilla Lundqvist och Suvi Mikkonen genomfört en undervisningsenhet om cellen för barn i årskurs 2 på Gubbängens skola. Eleverna har dokumenterat sin egen inlärning på sina Ipad, deras gruppdiskussioner har spelats in och de har även filmats under sitt besök på Vetenskapens hus. Nu gäller det att tillsammans med koordinatorerna Dana Seifeddine Ehdwall, Andre Bürgers, Cecilia Kozma och Per Anderhag analysera den insamlade datan.

Du kan läsa mer om projektet här!

Reflektioner från en forskningskonferens

näd

”Fler borde få möjlighet att bedriva ämnesdidaktisk och praktiknära forskning samt besöka forskningskonferenser!”

Det är en av slutsatserna efter två dagar i Kristianstad på Nationell ämnesdidaktisk konferens (NÄD, arrangerat av Högskolan i Kristianstad, program hittar du här), där flera ämnesdidaktiska nätverk vid STLS fick möjlighet att presentera sin forskning. Nätverken för engelska och moderna språk, matematik, naturvetenskap och teknik, samhällsvetenskapliga ämnen samt svenska och svenska som andraspråk, fanns representerade på högskolan i de gamla anrika regementslokalerna. Forskande lärare har delat med sig av sina projekt, sina resultat, sina reflektioner. Intressanta och givande samtal har förts på flera håll i högskolans korridorer!

Bland annat presenterade medlemmar från matematiknätverket—Anneli Blomqvist (lärare Norra Ängby skola), Anna-Karin Nordin (koordinator STLS), Anna Tamm (lärare Blackebergsskolan) och Sanna Wettergren (koordinator STLS)—sitt projekt, under titeln; “Kollaborativ utveckling av algebraiska uppgifter och undervisning—ett praktiknära forskningsprojekt inom STLS med verksamma lärare”. Detta projekt pågår just nu och en del av resultaten är mycket färska. Anna och Anneli visade bl.a. hur de två forskningslektionerna genomfördes och hur fokus från forskningslektion 1 till forskningslektion 2 förflyttades för eleverna från att “räkna ut något”, till att resonera om variabeln i uttrycket. Diskussionen efter presentationen handlade om hur kritiska aspekter kan formuleras och vips var gruppen inne på kunskapsteoretiska resonemang!

Som forskande lärare är konferenser som NÄD ett ypperligt tillfälle att få sprida sin forskning. Dessutom lär vi oss en del! Vi får möjlighet att, från ett forskarperspektiv, utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt, se hur undersökningsbara frågor formuleras och vilka analysverktyg som kan användas. Men vi får också möjlighet, från ett lärarperspektiv, till konkreta idéer hur ett ämnesinnehåll kan behandlas, vilka svårigheter som kan uppstå eller vad ett kunnande verkligen innebär i relation till ett specifikt innehåll. Möjligheten att som lärare i ett specifikt ämne få ta del av projekt som rör andra ämnen än det egna, är en annan positiv erfarenhet. Men vi frågar oss också; hur kan dylika konferenser utformas för att fler lärare ska besöka dessa konferenser? Vilka möjligheter behöver finnas på plats i skolvärlden? Hur kan de två världarna—forskarvärlden och lärarpraktiken mötas? Egentligen är det ju inte två olika världar; målet torde vara det samma: att utveckla undervisning och elevers lärande. Vi önskar helt enkelt att fler av våra kollegor var här!

Vid tangentbordet,
Johannes Berggren, koordinator i matematiknätverket vid STLS

”Säg ett tal, vilket som helst!”

Matematiknätverket driver ett ramprojekt som på ett övergripande plan handlar om att utveckla en undervisning som främjar elevers förmåga att föra och följa algebraiska resonemang – från åk 1 till och med gymnasiet. Under läsåret (2016-17) jobbade vi inom nätverket tillsammans med lärarna Carolina Blomström (Grimstaskolan), Sofia Ek (Eriksdalsskolan) och Anja Gustafsson (Brunnsängskolan) (åk 1–3) samt Marja Boman (Eriksdalsskolan) och Ami Nordeman (Rosenborgsskolan) (åk 4–6). I detta samarbete var fokus på att utveckla och pröva uppgifter och klassrumskommunikation med hjälp av learning study som ”vetenskapligt maskineri”.

En av frågorna för oss (lärare och forskare) handlar om att försöka ta reda på vad eleverna behöver lära sig för att de ska kunna argumentera algebraiskt utan att bestämma värdet på ingående variabler (lärandeobjektet). I en learning study är det viktigt att identifiera vilka kritiska aspekter eleverna behöver urskilja för att utveckla det önskade kunnande som uttryckts som lärandeobjekt. Att identifiera kritiska aspekter är många gånger ett ganska mödosamt arbete som kräver djupgående analyser av hur elever löser olika uppgifter och hur de resonerar i t.ex. en intervjusituation.

Vidare ska undervisningen designas så att det blir möjligt för eleverna att urskilja de kritiska aspekter man identifierat. Detta handlar ofta om att designa uppgifter. Det krävs ofta flera forskningslektioner innan man kommer fram till vilka krav man behöver ställa på uppgifter och hur man kan arbeta med dem. Att på detta sätt arbeta med undervisningsutvecklande forskning är komplext men också spännande. Och så var exempelvis lyckan stor när vi efter flera timmars analys av olika videofilmade lektioner hör hur en elev i Marjas klass säger ”säg ett tal, vilket som helst” och inser att detta faktiskt kan tas som en indikator på ett urskiljande av en av våra kritiska aspekter (resultatet presenterades på Lärarnas forskningskonferens 2017). Det krävs alltså ett systematiskt utprövande i klassrummet och ett idogt samarbete mellan lärare och forskare för att utveckla kunskaper om vad eleverna behöver lära sig och för att förstå tecken på kunnande – gällande ett specifikt kunnande.

Inom STLS jobbar vi i våra olika nätverk och med våra olika projektformer sedan 2009 för att få fram ny kunskap av relevans för undervisningen. I dag talar många om praktiknära forskning och denna typ av forskning tillmäts allt större betydelse. STLS erbjuder en speciell modell för praktiknära forskning (som vi talar om som undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning). STLS har också uppmärksammats i Cecilia Christerssons utredning om praktiknära forskning. Läs mera här.  

Blomström, C., Boman, M., Ek, S., Gustavsson, A., Nordeman, A. (2017, oktober). Att synliggöra elevers förmåga att resonera algebraiskt. Lärarnas forskningskonferens, Nacka.

Från missförstånd till klarhet – Ny artikel om elevernas förståelse av växthuseffekten

SundlerMaria Sundler är lärare på Nya Elementar i Bromma, och har deltagit i ett STLS-projekt om grundskolans naturvetenskapliga undervisning.  Maria har nu fått sin artikel publicerad i tidskriften Forskning om Undervisning och Lärande.

Maria påbörjade projektet som en del av sin roll som NT-utvecklare i Stockholm stad, och valde att tillsammans med sina kollegor genomföra en Learning Study med syfte att undersöka elevers förståelse av växthuseffekten. Studien visar flera kritiska aspekter som är viktiga att ta hänsyn till i undervisning för att eleverna ska få en mer kvalificerad förståelse av växthuseffekten. Studien indikerar att elevernas förståelse för modeller som en förenkling av verkligheten är central. Vidare visar studien på betydelsen av att i undervisning illustrera atmosfärens uppbyggnad, och att särskilja naturlig växthuseffekt från den mänskligt förstärkta. 

Maria menar att deltagandet i forskningsprojektet har bidragit till viktiga insikter om hur forskning går till. Maria poängterar också hur värdefullt det är att få möjlighet att reflektera över sin egen undervisning och hur lärare kan skapa goda förutsättningar för eleverna. 

Du kan läsa hela Marias artikel här.

Tillbakablick på Lärarnas forskningskonferens 2017

Terminen för matematiknätverket inom Stockholm Teaching & Learning Studies närmar sig sitt slut. Just nu planeras det för fullt, för nästa termin i nätverket. Innan vi gör avslut tittar vi tillbaka på terminen som gått, bl.a. på höjdpunkten Lärarnas forskningskonferens 2017, som hölls tisdag 31 oktober på Nacka gymnasium. Över 300 deltagande lärare och skolledare från bl.a. Stockholms stad, Botkyrka kommun och Nacka kommun fick möjlighet att lyssna till presentationer om praktiknära forskning och delta i intressanta samtal och diskussioner.

Under dagen fanns Marja Wanér (Eriksdalsskolan), Sofia Ek (Eriksdalsskolan) och Anja Gustafsson (Brunnsängskolan) på plats som presenterade sitt ram-projekt från 2016/2017; Att identifiera elevers förmåga att resonera algebraiskt. Nedan finns två korta urval från deras presentation.

Vi ser fram emot nya presentationer från deltagarna i matematiknätverket på STLS nästa år på Lärarnas forskningskonferens 2018.

Hälsningar från matematiknätverket,
Anna-Karin Nordin, Jenny Fred, Johannes Berggren, Martin Nyman och Sanna Wettergren

Eld, lågor och undersökningsbara frågor på NO-Biennalen i Göteborg

Resized_20171009_154237_1507558600919

På NO-Biennalen i Göteborg fick jag möjligheten att representera STLS. Under en workshop om att ställa naturvetenskapligt undersökningsbara frågor berättade jag om arbetet i STLS och speciellt det ram-projekt vi har inom Nv-nätverket, där vi arbetar med att förstå förmågan att ställa vetenskapliga frågor och hur undervisningen kan designas för att eleverna ska kunna få utveckla denna förmåga. Deltagarna i workshopen delade med sig av problem, hinder och även möjligheter i arbetet med denna förmåga. Något som diskuterades var bland annat hur vi presenterar det naturvetenskapliga arbetet för eleverna i skolan där varje moment: frågeställning, metod, resultat osv behandlas isolerade från varandra. Det öppnar inte nödvändigtvis upp för att ändra frågeställning eller metod under arbetets gång. Deltagarna fick ställa frågor utifrån vetenskapliga fenomen för att sedan testa några av de verktyg eleverna behöver för att utveckla förmågan. Som naturvetenskapligt fenomen fick en av deltagarna tända eld på min hand. Med mig hem ifrån NO-Biennalen tar jag många roliga experiment, didaktiska ideér, nya kontakter och tack vare vattnets höga värmekapacitet även min hand :)

Sebastian Andersson

Nobel Teacher Summit – lärare som kunskapsmedskapare

Fredag 6 oktober var inte bara dagen för fredspristillkännagivandet, utan också premiärdag för Nobel Teacher Summit. Denna sammankomst har arrangerats för lärare i Nobels och nobelprisens anda, det vill säga för att lyfta fram kunskap, vetenskap och fakta i en värld av post truth och växande vetenskapsskepticism.  

För evenemangets tyngd borgade stora namn som Ben Feringa, Herta Müller, Johan Rockström och Ola Rosling. Andan i sammankomsten skulle kunna beskrivas på många sätt, ett av dem är med kunskapsminister Anna Ekströms inledande ord: ”If you look at what teachers do, they’re creating tomorrows knowledge”. 

STLS vetenskapliga ledare Inger Eriksson fick utrymme att beskriva STLS verksamheten plattform för lärardriven undervisningsforskning, i en presentation som föregicks av kemipristagaren Ben Feringas och följdes av litteraturpristagaren Herta Müllers respektive framföranden. Det är en händelse som ser ut som en tanke, nämligen tanken på undervisning som en verksamhet i skärningspunkten mellan vetenskap och konst.  

Det kändes alltså både hedrande och passande att STLS närvarade denna dag.  Förutom Inger Erikssons anförande fick STLS även tillfälle att lyfta fram det som ingår i plattformens verksamhet, exempelvis ett projekt om kritisk läsning hos utländska akademikersom ingår som en del av nätverket för svenska och svenska som andraspråk, ett exempel på lärardriven forskning i praktiken.  

Med Inger Erikssons ord vill den lärardrivna forskningen komma bort från det ofta ensidiga fokuset på lärare som konsumenter, utförare som ska ”läras upp” och sedan verkställa. Inom lärarkåren måste också finnas utrymme för att vara producenter, medskapare av undervisningsutvecklande forskning. Eller om man så vill medskapare av morgondagens kunskap om undervisning. 

Dagen bjöd, som kanske kan anas, på många lovord och lovtal till lärare och den viktiga samhällsuppgift lärare har. Men också en för lärare tänkvärd demonstration av faktaresistensens mekanismer, när Ola Rosling visade hur våra förutfattade meningar om omvärlden kan leda oss att bortse från fakta som inte stöder denna (inte sällan överdrivet negativa) omvärldsuppfattning. Ett tankefel vi som lärare inte är immuna mot.  

Detta påminner om att även lärare kan behöva stärkas i den typ av tänkande som behövs i en viktig undervisningsuppgift: att främja källkritik och ett källkritiskt förhållningssätt. Hur gör vi då det? 

Här kan man, i dubbel bemärkelse knyta till den nämnda undersökningen av utländska akademikers kritiska läsning. Lärarna kommer i studien fram till att den kritiska läsningen kräver såväl en förmåga att läsa mellan raderna, som en utvecklad omvärldskunskap. 

Men betecknande nog är det också en process av kritisk förståelse som lärarna själva genomgått då de genom projektets gång anlagt en forskares blick på den egna verksamheten och tagit in kunskap från forskningsvärlden utanför klassrummet.  

Det som gäller för studenterna i studien kan alltså sägas gälla lärare i allmänhet: Genom att närmare kontakt med forskning som rör de undervisningsfrågor lärare själva ställer sig  inte minst genom att ingå ett nätverk av andra forskare och lärare – utvecklas både kritiskt tänkande och omvärldskunskap – ett vaccin mot faktaresistens när det kommer till undervisningsfrågor, kan man tänka. 

Måttot för dagen var ”a world of fake facts needs true teachers”. Ett sant, lovvärt och slagkraftigt måtto som kanske också går att utveckla ytterligare? ”The true teacher needs to be part of a world of researchers? Mindre slagkraftigt måhända, men inte mindre sant. 

Björn Kindenberg, koordinator i STLS-nätverket för svenska och svenska som andrapråk

Titta gärna närmare på STLS breda utbud av lärardrivna forskningsprojekt, en översikt över länkar till olika ämnesnätverk återfinns på denna sida.