Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
gymnasiet

Gymnasieelevers användning av normkritik och naturvetenskap för att granska frågor om sexualitet och kön

Hur kan normkritik och naturvetenskap användas för att granska frågor eller påståenden som berör kön och sexualitet? Det var fokus för Anna-Karin Fridolfsson, Åsa Clarke Bolin, Anders Jonsson och Josefin Reimarks FoU-projekt. Projektet genomfördes i biologi- och naturkunskapsämnet på gymnasiet och resultatet har nu publicerats i tidskriften Forskning om undervisning och lärande. Den mycket läsvärda texten hittar du här.

Avslutningsseminarium i SO-nätverket

Förra fredagen var det dags för slutseminarium för två av våra SO-projekt. Till grund för seminariet låg de rapporter som projekten skrivit om sitt arbete och resultat.

Först ut var Globala gymnasiets samhällsprojekt som har undersökt hur begreppen ”aktör och struktur” kan användas för att utveckla elevers analysförmåga.  Genom att lära eleverna att använda begreppen så lyckades eleverna att komma längre i sina analyser och undvika att för snabbt komma till en personlig värdering.

St:Botvids historieprojekt handlar om hur man kan utveckla elevuppgiftter och undervisning i relation till källkritik och källtolkning för elever som har svenska som sitt andraspråk. Genom att utveckla en fiktiv mottagare för en källtolkningsuppgift lyckades de att få elevernas källtokningar att bli mer utvecklade än när de bara som tidigare gett dem en lista på punkter att ta sig igenom. Eleverna fick genom s.k. pusselläsning, eller hem- och expertgrupper i två steg lösa ett problem.

De rapporter som projekten ska slutföra kommer så småningom att publiceras på nätverkssidan.

Det var SO-gängets sista blogginlägg för detta läsår!

Ha en skön sommar,

Anna-Karin Frisk och Hans Ytterberg

Workshop!

Bild workshopFörra fredagen samlades ett antal STLS-projekt för att tillsammans hjälpas åt med arbetet med sina studier. I en workshop kan man till exempel analysera inspelade lektioner, kategorisera elevsvar eller intervjuer. Utgångspunkten är ett konkret material som man på något sätt vill pröva, eller få hjälp med att tänka vidare kring.

Två SO-projekt (läs mer om pågående och avslutade projekt här ) kom in med material förra veckan. Det ena var Mälarhöjdens skola som ville pröva en bedömningsmatris som de tagit fram för att bedöma hur elever arbetar och presenterar fältstudier med hjälp av GIS. Att arbeta med fältstudier och geografiska informationssystem är något som många lärare upplever som svårt att tillämpa i undervisningen och bedöma. Det ska bli spännande att se vad de landar!

Det andra projekt var St:Botvids gymnasium som håller på med en designstuie där de försöker ta fram ett lektionsupplägg för hur man kan undervisa om källtolkning med andraspråkstalande elever. De prövar en modell där de arbetar med hem- och expertgrupper där eleverna tillsammans får olika pusselbitar till tolkning av ett källmaterial. Förhoppningen är att de också hjälper varandra att utveckla en mer fördjupad och breddad förmåga till källtolkning genom att först vara ”experter” på en källa och seda tillsammans i sin ”hemgrupp” kunna arbeta med samma källa igen och dra nya slutsatser utifrån historiskt förlopp, händelse eller tidsperiod. Denna vecka försökte vi hjälpas åt att pröva om de kategorier som gjorts av elevernas olika former av tolkning var användbara för att komma vidare i projektet.

Avslutande tips:

Om du är intresserad av källor och källtolkning så kan du läsa mer om stockholmsläraren Patrik Johansson och hans forskning ”Att tolka spåren från det förflutna” . Ett fantastiskt källmaterial att arbeta med såväl i grundskolan som i gymnasieskolan erbjuds av Stockholmskällan  är där du får tillgång till olika typer av historiskt källmaterial – och även kartor – som går att använda i flera av SO-ämnena

/Anna-Karin Frisk

Aktör och struktur i samhällskunskap?

På Globala gymnasiet pågår projektet Analys och värdering i samhällskunskap sedan ett drygt år tillbaka. Utgångspunkten för projektet var initialt att lärarna upplevde att elever alltför snabbt kom att värdera i stället för att analysera olika samhällsfenomen. En undran de hade var om begreppen aktör och struktur kan stötta elevernas förmåga att analysera.

I projektet undersöks elevers provsvar och hur eleverna använder begreppen aktör och struktur i sina analyser. Just nu är frågan hur de olika sätten att använda begreppen ska kunna kategoriseras för att vara användbara beskrivningar att bygga vidare på. En förhoppning är att undersökningen ska resultera i olika kvalitativt skilda sätt att analysera på, vilket i sin tur kan ge ett svar på vad analys i samhällskunskap kan vara.

Hur upplever du elevers analyser i samhällskunskap? Har du egna erfarenheter av vad som kan höja kvalitet på elevers förmåga att analysera i samhällskunskap?

/Anna-Karin Frisk, Hans Ytterberg