Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
kritiska aspekter

Möjliga och omöjliga trianglar – att öppna upp för algebraiska resonemang

bild_blogg_3a

Dagens nätverkstid ägnades bland annat åt hur olika problemformuleringar kan stimulera till algebraiska resonemang. Exempelvis diskuterades hur följande uppgift skulle kunna fungera just för detta.

I triangeln nedan är sidan BC 2 cm kortare än sidan AB.

Sidan AC är dubbelt så lång som sidan AB.

Motivera varför triangeln är omöjlig.

bild_blogg

Vidare ägnades eftermiddagen åt diskussioner och omformulering av ramprojektets lärandeobjekt: Att utveckla förmågan att kunna resonera kring algebraiska uttryck utan att bestämma värdet på ingående variabler. Med utgångspunkt i tidigare forskning inom området samt i de svårigheter som urskilts i för-förtestet identifierades följande möjliga kritiska aspekter:

  • Att urskilja att värdet är principiellt
  • Att urskilja det relationella mellan uttryck
  • Att urskilja variablers funktion
  • Att urskilja vad variabeln representerar i ett uttryck
  • Att urskilja variablers inbördes relation, så att de är matematiskt korrekta
  • Att urskilja vad siffran representerar i ett uttryck

Med utgångspunkt i ovanstående möjliga kritiska aspekter fastställdes ett förtest. Vi ser fram emot genomförande och analys av förtestet, för att sedan kunna planera för en första forskningslektion.

/Anna-Karin, Jenny, Sanna och Verner

Konsten att förstå argumenterande text

svensklärarenEtt av de lärardrivna projekten i nätverket för svenska och svenska som andraspråk har fått en artikel publicerad i det senaste numret av Svensklärarföreningens tidskrift Svenskläraren. Grattis Jenny, Anna och Dennis! På Pedagog Stockholm finns en presentation av forskningsprojektet. Genom att gå med i Svensklärarföreningen kan man beställa även gamla nummer av tidskriften; annars finns Svenskläraren att läsa på åtminstone vissa bibliotek.

Den aktuella artikeln, och projektet, handlar om mellanstadieelevers läsning av argumenterande texter. Den fråga lärarna ställde sig var vad det innebär att kunna läsa och tolka en argumenterande text. Lärarna menar att de tidigare oftast arbetat med skönlitterära texter, och när det gäller argumenterande texter har fokus gärna hamnat på att lära ut strukturer och modeller och inte på förståelsen.

Metoden som användes i undersökningen var en Learning study i tre cykler. I en Learning study identifieras ett lärandeobjekt, som enkelt uttryckt handlar om vad eleverna behöver kunna för att utveckla en viss förmåga, i detta specifika fall alltså förmågan att förstå argumenterande text. Lärandeobjektet formuleras alltid i relation till en specifik elevgrupp, vilket gör att lärandeobjektet kan ändras från det man inledningsvis formulerar. Så var det i denna undersökning, där lärarna först tänkte att det eleverna behövde urskilja var den bärande tesen i en argumenterande text. Det visade sig dock i förtestet att eleverna inte hade problem med detta, och lärandeobjektet omformulerades till att kunna identifiera argumenten i en text med en given tes.

Studiens resultat visar att de kritiska aspekterna, dvs. aspekter som verkar vara avgörande för elevgruppens lärande, var:

  • att urskilja vad ett argument är
  • att urskilja koppling mellan argument och tes
  • att kunna skilja på ett argument som stärker tesen och ett argument som inte stärker tesen
  • att urskilja att argument kan finnas i såväl början, mitt i som i slutet av texten
  • att urskilja att argument kan vara endast en del av en mening
  • att urskilja att argument kan bestå av mer än en mening

Jenny Fred är lärare, koordinator vid STLS (Stockholm Teaching and Learning Studies) och doktorand inom Forskarskolan i Learning Study. Anna Neider är förstelärare i svenska, klasslärare och undervisar i svenska i åk 4-5 på Ekensbergsskolan i Stockholm. Dennis Olsson är klasslärare, undervisar i svenska i åk 4-5 på Ekensbergsskolan i Stockholm och har deltagit i tidigare Learning studies.

Anna-Maija