Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
lågstadiet

Presentation av läsårets ramprojekt i sv/sva: Läsa för olika syften

I fredags hade nätverket för svenska och svenska som andraspråk inom STLS avslutning för detta läsårs s.k. ramprojekt. Enkelt uttryckt handlar ramprojekt om att nätverkets vetenskapliga ledare och koordinatorer bestämmer ramarna för forskningsprojekten och att lärare får anmäla intresse för att delta i projekten (mer information här). Detta och nästa läsårs ramprojekt i svenska och svenska som andraspråk handlar om att undersöka hur kursplanens formulering ”läsa skönlitteratur och andra texter för olika syften” tar sig uttryck i klassrummet.

20160603_133439[1]Under fredagens avslutning presenterade de tre delprojekten sina resultat. Först ut var Johanna Juneaus (Södra Ängby) och Solveig Skogli (Hedvig Eleonora) som undersökt vilka redskap som kan fungera som stöd i lågstadieelevers arbete
med faktatexter. De utgick ifrån Adrienne Gears modell och fann, efter en första cykel, att modellen, tillsammans med andra redskap, tycktes bidra till att eleverna överraskande väl förstod svåra texter. I diskussionen av sina resultat lyfte lärarna bland annat fram svårigheten med att mäta läsförståelse.

Åsa Alsparrs (Adolf Fredriks musikklasser) undersökning handlar om hur undervisningen kan förbättra förståelsen av innehållet i lärobokstexter. Närmare bestämt handlar den om att öka mellanstadieelevers benägenhet att använda viktiga begrepp i NO, ett problemområde enligt NO-lärare. Eleverna fick först läsa en lärobokstext i biologi på egen hand och skriva en sammanfattning. Några elever fick också sammanfatta texten muntligt. Nästa lektion hade NO-läraren en textnära genomgång av ett annat område i biologi utifrån en lärobokstext. Återigen fick eleverna göra en skriftlig och muntlig sammanfattning. Under den tredje lektionen fick eleverna på egen hand läsa en tredje text och sammanfatta skriftligt och muntligt. Resultaten visar att eleverna använde betydligt fler av de viktiga begreppen i sin sista text. Därmed inte sagt att de alltid förstod begreppen, vilket Alsparr lyfte fram i resultatdiskussionen.

Det tredje delprojektets syfte är att undersöka hur skönlitteratur kan påverka högstadielevers förmåga att växla perspektiv och hur den förmågan uttrycks i elevernas texter. I undersökningen fick eleverna efter en visualiseringsövning och en högläsning av början av Tellers Om det var krig i Norden skriva en text om sin uppfattning om hur det är för flyktingar att komma till ett främmande land.  Därefter lästes boken högt av läraren, och eleverna fick samma skrivuppgift som före läsningen. I analysen jämfördes den första och andra versionen av texterna och i jämförelsen användes kategorierna distanserande och identifierande. Resultaten visar att eleverna pendlar mellan distanserande och identifierande förhållningssätt i sina texter, och att det distanserande minskar i den andra versionen. Den andra versionen visar tydliga tecken på att eleverna tagit intryck av boken. Bland annat använder de ord och uttryck från boken. Marie Gradén och Birgitta Nurbo (Äppelviken) som gjort undersökningen fortsätter med ramprojektet en termin till, så vi får anledning att komma tillbaka till projektet i höst.

Vi koordinatorer i nätverket för svenska och svenska som andraspråk var mycket stolta efter de intressanta presentationerna. Några av presentatörernas skolledare var med som publik, liksom en del av nästa läsårs deltagare i ramprojektet Läsa för olika syften. Den givande diskussion som fördes i samband med presentationerna fortsätter efter ett välbehövligt sommarlov!

Anna-Maija

Läsförståelse enligt vem?

MB900292086Hur vi får eleverna att utveckla sin läsförståelse är ett ständigt aktuellt ämne för i synnerhet svensklärare. I fredags träffades de lärare som deltar i RAM-projektet i nätverket svenska och svenska som andraspråk för att diskutera de egna undersökningarna kring läsning för olika syften, vilka pågår intensivt på olika grundskolor just nu.

I en åk 2:a undersöks till exempel sambandet mellan en undervisningsdesign och elevers förståelse av faktatexter i NO. Som lektionsmaterial har ett färdigt diagnosprov med facit använts. En intressant samtal uppstod där vi enades om att lärares bedömning av elevsvar ofta ger mer utrymme för variation och bredd i elevens tolkning av texten än vad facit faktiskt tillåter ge poäng för. Detsamma gäller bedömning kopplad till de nationella proven.

Hur kan vi då tolka detta? Kan det vara så att poängprov i linje med diagnosprov och nationella prov möjligen inte säger tillräckligt mycket om elevers förmåga att läsa och förstå texter? Hur skulle läsundervisningen se ut om de nationella proven inte tog fullt så stort anspråk på undervisningen och dess innehåll som idag? En ytterligare intressant aspekt är att bedömning av läsförståelse alltid måste ske genom en annan modalitet, det vill säga genom elevers skrivande eller muntlig framställning. Vad detta i sin tur innebär ska vi fundera vidare på…

Tammi

Undervisa mera – men hur?

abcSkolinspektionen har släppt en ny rapport om läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6.

Granskningen visar att skolan måste ge grundskoleelever bättre möjligheter att utveckla sin läsförståelse och skrivförmåga och därmed också sin förmåga att tänka, kommunicera och lära. Framför allt behövs ett mer aktivt stöd från lärarna.

I just detta, ett behov av ett mer aktivt stöd från lärarna, låg motivet för lärarna på två grundskolor i Stockholm att ansöka om att delta i ett projekt i det ämnesdidaktiska nätverket för svenska och svenska som andraspråk inom STLS (Stockholm Teaching and Learning Studies). Projektet handlar om att utforska innebörden av en av förmågeformuleringarna i kursplanen (sv och sva) i Lgr11: förmågan att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften. Den ena skolans lärare undersöker hur man kan arbeta med läsning av NO-texter på mellanstadiet så att eleverna blir bättre på att använda relevanta ämnesbegrepp. På den andra skolan undersöker man läsning av faktatexter med lågstadieelever. Frågan är hur undervisningen kan utformas så att elevernas förståelse av texterna ökar.

Man kan läsa om våra pågående delprojekt i tidigare blogginlägg (här och här). Imorgon publiceras ett nytt inlägg.

Anna-Maija

Läsa för olika syften, del 2

abcI ett tidigare inlägg skrev jag inledningsvis om ramprojektet i det ämnesdidaktiska nätverket för svenska och svenska som andraspråk. Vi har valt att fördjupa oss i förmågan att läsa skönlitteratur och andra texter för olika syften. Det är tre skolor som deltar, och två av skolorna undersöker läsning av faktatexter och den tredje undersöker läsning av skönlitteratur. På den senaste träffen diskuterade vi bland annat syftet för läsningen. Är syftet att förstå texten – och vad betyder det? Förstå på vilket sätt? Hur kan man i så fall visa att man förstått texten? Eller är syftet att lära sig att själv använda ämnesspecifika begrepp, exempelvis? I det skönlitterära projektet ingår syftet med läsningen i forskningsfrågan: Kan läsning av skönlitteratur öka elevernas förmåga att leva sig in i andra människors sätt att tänka? I det här specifika fallet handlar det om att sätta sig in i hur det är att komma som flykting till ett annat land. De två lärarna i delprojektet har planerat undervisningen och även haft den första lektionen. Nästa gång får eleverna en skrivuppgift som sedan jämförs med en skrivuppgift efter läsningen av och arbetet med det skönlitterära verket.

Ett av delprojekten undersöker hur man kan undervisa om läsning av faktatexter i biologi på mellanstadiet så att eleverna själva lär sig att använda de nya begreppen. Enligt NO-lärarna på den aktuella skolan är detta en svårighet. Eleverna kan visa att de förstår fenomenet i fråga, men de använder inte de ämnesspecifika termerna. Läraren som driver detta delprojekt samarbetar med NO-lärarna på skolan, och ett förtest har genomförts i de klasser som ingår i undersökningen. Eleverna fick läsa en faktatext och skriva (i vissa fall muntligt berätta) en sammanfattning. En första snabbanalys av testet bekräftade NO-lärarnas farhåga: få elever använde de viktiga begreppen i en sammanfattning av texten, trots att orden var kursiverade.

Det tredje delprojektet undersöker lågstadieelevers läsning av faktatexter. Det har inte varit alldeles enkelt att hitta lämpliga texter för lågstadiet där eleverna kommit så olika långt i sin läsning. Vi talade om olika slags stöttning i samband med förtestet. Syftet med läsningen är att lära sig lässtrategier för läsning av faktatexter vilket inte varit ett prioriterat område på lågstadiet. Metoden för undersökningen är inte helt bestämd. Möjligen blir det en förstudie till en Learning study eller en Learning study med två cykler.

Vårt ramprojekt är spännande på många sätt. Dels har vi deltagare från alla grundskolans stadier, dels har läsningen skilda syften. Dessutom ingår både skönlitterära texter och faktatexter i undersökningarna.

Anna-Maija