Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
läsa för olika syften

Läsa för olika syften – ramprojekt i svenska/sva

MB900292086Nätverket svenska/svenska som andraspråk har satt igång tre nya delprojekt av lärare som tillsammans ska utforska vad det egentligen är för förmågor som ligger bakom kursplanernas målformulering att kunna ”läsa för olika syften”. Det är gymnasielärarna Eva och Emma från Östra Real, lärarna Victoria, Gerd och Anna från Åsö Komvux och slutligen mellanstadieläraren Susanne från Tunaskolan tillsammans med lågstadielärarna, Johanna från Ronnaskolan och Marianne från Brunnsängsskolan som har blivit antagna till årets ramprojekt.

Dessa lärare har samtliga uttryckt att de genom att utforska och utveckla sin egen undervisning finna vägar att stimulera elevernas läsförståelse. Den övergripande teoretiska ramen handlar om  läsning för olika syften, som att kunna läsa texter på det sätt som är nödvändigt för att kunna delta i de sociala händelser där förtrogenhet med vissa ”litteracitetspraktiker” är nödvändiga.  För att läsa, förstå och kunna använda en text räcker det inte med att uttolka det som står på papperet, eller att kunna kombinera ord och bilder till en meningsfull helhet, utan att också ha förtrogenhet med de sociala praktiker som ger texten dess specifika innebörder. Det gäller såväl läsning i de tidiga skolåren, i mellanstadiet, i svenska för invandrade akademiker och inom juridikprogrammet på Östra real. Man kan inte riktigt förstå en text om man inte kan knyta den till de sociala sammahang inom vilken texten i fråga fyller en funktion.

Frågan är då hur man designar undervisning så att dessa sociala sammanhang blir synliga och meningsfulla för eleverna? Det är detta som vi är i färd med att undersöka tillsammans med lärarna som deltar i nätverkets ramprojekt om läsning för olika syften. Just nu håller vi på att tillsammans läsa utdrag ur James Paul Gees mycket läsvärda och sympatiskt lättillgängliga bok från 2003: What video games have to teach us about learning and literacy.  Gee menar att dataspel, basketboll, rättegångar, matematikundervisning, ja alla socialt präglade aktiviteter har sin egen litteracitet, och man kan inte förstå texter inom något av dessa områden om man inte också förstår vad själva aktiviteten går ut på. Frågan är då, hur man med utgångspunkt i en sådan syn på litteracitet och läsande, kan designa undervisning som bygger på att synliggöra litteracitetspraktiker och sociala sammanhang.  Och göra detta på olika nivåer i skolan för att skapa vägar för elever inom grundskolan, på gymnasieskolan, på vuxenutbildningen, att kunna utveckla sin läsförmåga så att den är användbar  ”för olika syften”. Där befinner vi oss nu och nästa gång vi träffar de deltagande lärarna ska vi fördjupa oss i frågeställningarna för årets olika delprojekt kring läsning.

Aina Bigestans, nätverksledare för svenska – svenska som andraspråk inom STLS

Presentation av läsårets ramprojekt i sv/sva: Läsa för olika syften

I fredags hade nätverket för svenska och svenska som andraspråk inom STLS avslutning för detta läsårs s.k. ramprojekt. Enkelt uttryckt handlar ramprojekt om att nätverkets vetenskapliga ledare och koordinatorer bestämmer ramarna för forskningsprojekten och att lärare får anmäla intresse för att delta i projekten (mer information här). Detta och nästa läsårs ramprojekt i svenska och svenska som andraspråk handlar om att undersöka hur kursplanens formulering ”läsa skönlitteratur och andra texter för olika syften” tar sig uttryck i klassrummet.

20160603_133439[1]Under fredagens avslutning presenterade de tre delprojekten sina resultat. Först ut var Johanna Juneaus (Södra Ängby) och Solveig Skogli (Hedvig Eleonora) som undersökt vilka redskap som kan fungera som stöd i lågstadieelevers arbete
med faktatexter. De utgick ifrån Adrienne Gears modell och fann, efter en första cykel, att modellen, tillsammans med andra redskap, tycktes bidra till att eleverna överraskande väl förstod svåra texter. I diskussionen av sina resultat lyfte lärarna bland annat fram svårigheten med att mäta läsförståelse.

Åsa Alsparrs (Adolf Fredriks musikklasser) undersökning handlar om hur undervisningen kan förbättra förståelsen av innehållet i lärobokstexter. Närmare bestämt handlar den om att öka mellanstadieelevers benägenhet att använda viktiga begrepp i NO, ett problemområde enligt NO-lärare. Eleverna fick först läsa en lärobokstext i biologi på egen hand och skriva en sammanfattning. Några elever fick också sammanfatta texten muntligt. Nästa lektion hade NO-läraren en textnära genomgång av ett annat område i biologi utifrån en lärobokstext. Återigen fick eleverna göra en skriftlig och muntlig sammanfattning. Under den tredje lektionen fick eleverna på egen hand läsa en tredje text och sammanfatta skriftligt och muntligt. Resultaten visar att eleverna använde betydligt fler av de viktiga begreppen i sin sista text. Därmed inte sagt att de alltid förstod begreppen, vilket Alsparr lyfte fram i resultatdiskussionen.

Det tredje delprojektets syfte är att undersöka hur skönlitteratur kan påverka högstadielevers förmåga att växla perspektiv och hur den förmågan uttrycks i elevernas texter. I undersökningen fick eleverna efter en visualiseringsövning och en högläsning av början av Tellers Om det var krig i Norden skriva en text om sin uppfattning om hur det är för flyktingar att komma till ett främmande land.  Därefter lästes boken högt av läraren, och eleverna fick samma skrivuppgift som före läsningen. I analysen jämfördes den första och andra versionen av texterna och i jämförelsen användes kategorierna distanserande och identifierande. Resultaten visar att eleverna pendlar mellan distanserande och identifierande förhållningssätt i sina texter, och att det distanserande minskar i den andra versionen. Den andra versionen visar tydliga tecken på att eleverna tagit intryck av boken. Bland annat använder de ord och uttryck från boken. Marie Gradén och Birgitta Nurbo (Äppelviken) som gjort undersökningen fortsätter med ramprojektet en termin till, så vi får anledning att komma tillbaka till projektet i höst.

Vi koordinatorer i nätverket för svenska och svenska som andraspråk var mycket stolta efter de intressanta presentationerna. Några av presentatörernas skolledare var med som publik, liksom en del av nästa läsårs deltagare i ramprojektet Läsa för olika syften. Den givande diskussion som fördes i samband med presentationerna fortsätter efter ett välbehövligt sommarlov!

Anna-Maija