Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
läsning av skönlitteratur

Om böckers budskap

Har böcker ett budskap? Det är en inte helt lätt fråga att besvara: Har Robinson Kruse ett budskap och vilket är i så fall det? Att ”ensam är stark”? Eller har den flera ”budskap”? Kanske vill den säga att vi blir människor först när vi träffar andra människor? Eller har den ett tidstypiskt, idag rasistiskt, budskap om den vite mannens överhöghet?

Sådana här frågor är en typ av frågor vi ställer oss i STLS ämnesdidaktiska nätverk för svenska och svenska som andraspråk, i sammanhanget av att vi är i färd med att formulera en forskningsplan för ett så kallat ramprojekt (så kallat eftersom flera lärare, tillsammans eller oberoende av varandra kan ingå inom den ram som projektets syfte och forskningsfrågor ger).

En andra typ av frågor rör undervisning som rör berättande texters budskap eller, med gymnasiets kursplaneformuleringar, narrativers tematik. Hur undervisningen utformas så att den hjälper elever utveckla förmågan att läsa och analysera skönlitteratur, just när det kommer till texters budskap?

Textens budskap kan i kursplanernas formuleringar vara antingen tydligt framträdande, finnas mellan raderna, eller vara dolda och de kan kopplas till läsarens (elevens) egna erfarenheter, eller omvärldskunskap.

Det gör det inte lättare att besvara frågan om budskapet i berättelsen om Robinson Kruse. Finns det ”mellan raderna”? Eller är det ”dolt”? Men i ett undervisningssammanhang kan det, kanske, vara till ledning att budskapet finns där?

Detta att budskapet ”finns” så att säga ”inuti” i texten, färdigt att plockas fram, är ett synsätt som kritiserats. Svenskämnesdidaktikforskarna Stefan Lundström, Lenda Manderstedt och Annbritt Palo menar att föreställningar om texters budskap står för en teknisk syn på läsning, där budskapet är ett ting och inte en upplevelse. Lundström, Manderstedt och Palo sätter den tekniska litteratursynen i samband med den mål- och mätningsinriktade, marknadsanpassade skolan.  Nog är det en svindlande tanke att ett målstyrningssamhälle på ett så subtilt sätt genom undervisningen påverkar individens egen läsning av de berättelser som omger oss, och därmed i förlängningen formar individen själv?

Till sådana filosofiska djup kommer vi kanske inte fullt ut i ramprojektet. Trots allt har ju texter budskap åtminstone i de styrdokument som styr undervisningen. Men frågan om vilken innebörd ”budskap” har kommer förstås också styra vår undervisning.

Det leder oss in på den tredje typ av frågor som vi i nätverket nu ställer oss, nämligen forskningsfrågor som rör undervisning om texters budskap. Forskningsfrågor tenderar att formuleras om både en och två gånger, så vi ska här inte ännu ge oss på olika konkreta formuleringar, men de kommer att vara riktade mot en övergripande fråga som handlar om att förstå vad som gör en undervisning om texters budskap framgångsrik.

Är du lärare i svenska eller svenska som andraspråk och har tankar om detta som rör undervisning kring berättande texters budskap?

Vårt forskningsprojekt (av den typ vi alltså kallar ramprojekt), Budskap bortom raderna, är i så fall något för dig att delta i!

Ett forskningsprojekt läggs upp kring syfte, frågeställningar, en viss metod för materialinsamling och analys och en beskrivning av de slutsatser som kan dras av resultatet. I denna process kan du som lärare ingå på så vis att du på något sätt dokumenterar din undervisning (till exempel genom att spela in den, även om det förstås också finns andra dokumentationsmetoder) för att ge oss i nätverket underlag för analys och för att kunna besvara projektets forskningsfrågor.

Du behöver alltså inte vara ”fullfjädrad forskare” för att delta, men gärna ”nyfiken på forskning”. Forskningsfrågor, analysmetoder och teoriunderbyggnad kommer att ges av oss som koordinerar projektet (undertecknade), men forskningsgenomförandet kommer att ske i dialog med dig och andra deltagande lärare.

Vi hoppas att projektet ska bidra till ett utvecklat yrkesspråk för oss lärare, i de didaktiska frågor som rör texters budskap. Och vi hoppas förstås att du vill vara med!

Ann Ohlsson

Anna-Maija Norberg

Björn Kindenberg

Koordinatorer i ämnesdidaktiska nätverket för svenska och svenska som andraspråk, STLS

Med läsning som mål. Men hur?

Att vi behöver väcka läsintresset hos våra barn och ungdomar, i klassrummet såväl som utanför, råder det stor enighet om. Men hur vi ska gå tillväga finns det inget entydigt svar på. Forskaren Jonas Andersson har i uppdrag av Kulturrådet sammanställt läsfrämjande metoder, byggda på internationella såväl som svenska studier. Under en litteraturdidaktisk workshop vid Stockholms universitet v. 40 fick jag möjlighet att lyssna på Andersson då han presenterade sina slutsatser.

med läsningI begreppet läsfrämjande åtgärder ingår det enligt Andersson flera olika komponenter, förutom grundläggande läskunnighet. Här betonas även vikten av att öppna vägar till litteraturen för den som inte läser, att öka tillgången till en mångfald av litteratur skrivna på olika språk och i olika format, ökade möjligheter till en konstnärlig upplevelse genom litteratur, att avlägsna hinder för läsning, att bredda läsarens repertoar och sist men inte minst att stärka läsarens självtillit och identitet som just läsare.

I diskussioner kring läsfrämjande åtgärder skiljer man dessutom på läsaren attityd, intresse och motivation. Läsattityd är de känslor och föreställningar en individ har gentemot läsning; är det ett tvång förknippat med skolan eller känns det lustfyllt? Läsintresse handlar om preferenser kring exempelvis ämne och genre; föredrar jag faktaböcker om riddare, fantasy eller komiska böcker? Läsmotivation är det inre tillstånd som får människor att läsa, och här vill Andersson problematisera diskussionen. Finns det en motsättning mellan att öka elevernas läsmotivation och bredda läsintresset? Med andra ord, prackar vi i all välmening  på eleverna böcker som de inte vill läsa  – och behöver det i så fall ses som problematiskt eller handlar det mer om vad vi gör med litteraturen inom ramen för undervisning?

Vad genomgången visar är att om eleverna ska motiveras till läsning så behöver det lästa upplevas som relevant för det egna livet, det måste finnas generöst med tid till läsning och dessutom möjlighet till social interaktion kring det lästa. Den didaktiska frågan hur vi i praktiken undervisar i litteratur tål att funderas vidare på och behöver diskuteras mer. Hur ser de läsfrämjande åtgärderna ut i våra egna klassrum?

Är du intresserad av att titta närmare på Jonas Anderssons sammanställning Med läsning som mål. Om metoder och forskning på det läsfrämjande området (med fantastiska illustrationer av Mia Nilsson) kan den laddas ner utan kostnad på Kulturrådets hemsida.

/Tammi

 

Läsa för olika syften, del 2

abcI ett tidigare inlägg skrev jag inledningsvis om ramprojektet i det ämnesdidaktiska nätverket för svenska och svenska som andraspråk. Vi har valt att fördjupa oss i förmågan att läsa skönlitteratur och andra texter för olika syften. Det är tre skolor som deltar, och två av skolorna undersöker läsning av faktatexter och den tredje undersöker läsning av skönlitteratur. På den senaste träffen diskuterade vi bland annat syftet för läsningen. Är syftet att förstå texten – och vad betyder det? Förstå på vilket sätt? Hur kan man i så fall visa att man förstått texten? Eller är syftet att lära sig att själv använda ämnesspecifika begrepp, exempelvis? I det skönlitterära projektet ingår syftet med läsningen i forskningsfrågan: Kan läsning av skönlitteratur öka elevernas förmåga att leva sig in i andra människors sätt att tänka? I det här specifika fallet handlar det om att sätta sig in i hur det är att komma som flykting till ett annat land. De två lärarna i delprojektet har planerat undervisningen och även haft den första lektionen. Nästa gång får eleverna en skrivuppgift som sedan jämförs med en skrivuppgift efter läsningen av och arbetet med det skönlitterära verket.

Ett av delprojekten undersöker hur man kan undervisa om läsning av faktatexter i biologi på mellanstadiet så att eleverna själva lär sig att använda de nya begreppen. Enligt NO-lärarna på den aktuella skolan är detta en svårighet. Eleverna kan visa att de förstår fenomenet i fråga, men de använder inte de ämnesspecifika termerna. Läraren som driver detta delprojekt samarbetar med NO-lärarna på skolan, och ett förtest har genomförts i de klasser som ingår i undersökningen. Eleverna fick läsa en faktatext och skriva (i vissa fall muntligt berätta) en sammanfattning. En första snabbanalys av testet bekräftade NO-lärarnas farhåga: få elever använde de viktiga begreppen i en sammanfattning av texten, trots att orden var kursiverade.

Det tredje delprojektet undersöker lågstadieelevers läsning av faktatexter. Det har inte varit alldeles enkelt att hitta lämpliga texter för lågstadiet där eleverna kommit så olika långt i sin läsning. Vi talade om olika slags stöttning i samband med förtestet. Syftet med läsningen är att lära sig lässtrategier för läsning av faktatexter vilket inte varit ett prioriterat område på lågstadiet. Metoden för undersökningen är inte helt bestämd. Möjligen blir det en förstudie till en Learning study eller en Learning study med två cykler.

Vårt ramprojekt är spännande på många sätt. Dels har vi deltagare från alla grundskolans stadier, dels har läsningen skilda syften. Dessutom ingår både skönlitterära texter och faktatexter i undersökningarna.

Anna-Maija