Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
läsning

Falska vänner

Inom främmandespråksinlärning talar man ibland om så kallade ”falska vänner” som en utmaning vid språkinlärning. Falska vänner, i denna språkliga betydelse, påträffas när ett ord återfinns i två språk, men i helt olika betydelser.

Ett exempel är ”novell” som ju på svenska är en kort skönlitterär text, men som på engelska (”novel”) har en helt annan betydelse, nämligen en lång skönlitterär text (det vill säga det vi på svenska kallar roman). Ett annat exempel, på en svensk-dansk falsk vän, är ”rolig” som ju i Danmark inte alls betyder kul eller uppsluppen utan (närmast) tvärtom lugn och stillsam.

Men fenomenet falska vänner kan också tänkas uppstå inom ett och samma språk – nämligen när ett ord används i helt olika betydelser i helt olika sammanhang. I sammanhang som ramprojektet Budskap bortom raderna, och i det vidare sammanhanget som STLS utgör, märker vi ibland av att en viss språkförbistring kan uppstå när vi (koordinatorer i forskningsnätverken) möter deltagande lärare.

Här är några exempel på falska vänner – och andra ord som ibland ställer till det i mötet mellan lärardriven forskning och lärare. Det rör sig alltså här om ord som (i de flesta fall) är svenska ord, men där vardagsförståelsen av ordet skiljer sig från den särskilda betydelse det kan få i ett forskningssammanhang.

Data: Ordet ”data” i vardagssammanhang förknippar man kanske oftast med mätbar information i form av siffror (ofta presenterad i form av tabeller eller diagram). Den betydelsen av data finns också i forskningssammanhang. Samtidigt kan ”data” vara mycket mer än siffror – det som sägs i intervjuer, samtal, eller en tanke som skrivs ned.

Intervention: Det här ordet – har vi upptäckt – ställer till stor förvirring. När vi (i STLS/forskarnätverken) använder ordet är det i betydelsen ”något vi vill testa i undervisningen”. Det kan vara ett sätt att utforma en skrivuppgift, en särskild lässtrategi, en samtalsform eller något annat. Det är en del av den undervisning som bedrivs, men ett moment som vi sätter en lupp på och studerar specifikt (det vill säga samlar in data från för analys). I andra sammanhang används ordet ibland i negativ betydelse: någon intervenerar, ingriper utifrån, ”stör” eller ”lägger sig i” (ungefär i den betydelse det ges när en stormakt intervenerar i mindre länders politik).

Teori: Som falsk vän betraktat är ordet teori. Vardagsförståelsen av ordet, som kanske skulle kunna sammanfattas som ”en förklaring till varför något (ett fenomen) fungerar som det gör”, ligger nämligen inte helt långt ifrån den betydelse ordet har i forskningssammanhang. Men i den typ av forskning som bedrivs i Budskap bortom raderna betyder teori också ”ett sätt att förstå ett fenomen”, med betoning på ”ett”.  Man kan säga att betydelsen av ordet ”teori” i (utbildningsvetenskaplig) forskning ligger närmare ordet ”perspektiv” än ”förklaring”.

I Budskap bortom raderna använder vi exempelvis Judith Langers teorier om föreställningsvärldar och läsarpositioner som ett sätt att förstå (tolkande) läsning av skönlitteratur, en teori som inte utesluter andra teorier. Vi har skrivit mer om detta i inlägget Teori bortom raderna.

Metod: Här ligger den falska vänskapen kanske närmast i att man som lärare associerar ordet ”metod” med undervisningsmetod, medan det i forskningssammanhang snarare betyder ”tillvägagångssätt för att samla in data och tolka denna”. Det betyder att medan en ”metod” för litteraturundervisning mycket väl kan vara att arbeta med lässtrategier, så kan detta aldrig vara en ”forskningsmetod”. Däremot kan med olika forskningsmetoder och metodansatser (Learning study, designbaserad forskning, tematiska analys av elevintervjuer, effektstudier, med mera) försöka komma åt hur lässtrategier fungerar i undervisningen.

Resultat: På samma sätt som för ”metod” så ligger ”falskheten” här i att resultat i undervisningssammanhang vanligtvis betyder vad eleverna lärde sig (och ofta också om de upplevde undervisningen som rolig). I forskningssammanhang är resultat däremot svaret på en specifik forskningsfråga som ställts. Exempelvis skulle frågan kunna vara ”På vilket sätt förändras elevers läsupplevelse när undervisningen baseras på lässtrategier som går ut på att sammanfatta handlingen?”. Låt oss anta att undervisningsresultatet blir negativt: eleverna tycker det är tråkigt och tappar lusten att lära. För läraren skulle resultatet alltså vara i det närmaste noll: ”De lärde sig ingenting”. För forskningsfrågan skulle det däremot kunna vara ett intressant resultat (även om nu detta är ett påhittat exempel) – sammanfattningsinriktade lässtrategier visar sig ha negativ påverkan på elevers läslust.

För- och eftertest: När vi i forskningssammanhang använder ordet ”test” (som i förtest och eftertest) så är det ofta i en mycket ”mjuk” betydelse: det kan handla om samtal, intervjuer, elevers skrivna reflektioner, eller något annat. Poängen med ”förtestet” är att bilda sig en uppfattning om utgångsläget och det behöver inte vara i form av ett regelrätt ”test” (i betydelsen ord- eller läsförståelsetest). I vardagssammanhang är ordet ”test”, för alla som gått i skolan, däremot starkt kopplat till prov- och bedömningssituationer.

Designprinciper för undervisning: Detta ord är kanske ingen regelrätt ”falsk vän” i och med att det saknar en vedertagen betydelse i vardagligt språkbruk. I forskningssammanhang (och då specifikt i sammanhang av designbaserad forskning) avses en forskningsansats som försöker fånga upp lärares ”tysta kunskap”, det lärare vet fungerar (eller inte fungerar) i den egna undervisningen och att försöka göra denna kunskap generaliserbar till andra klassrum än just den egna undervisningen. ”Designprinciper” har beskrivits som ”ödmjuka teorier” (Cobb et al, 2013) om hur undervisning bör utformas. En designprincip som vi i Budskap bortom raderna utforskar är att om elever får möjlighet att försättas i rollen där de själva författar tolkningsbara budskap – och får möta andra elevers tolkning av dessa budskap – så fördjupas deras egen förmåga till tolkande läsning. Men detta är ingen ”lektionsupplägg”, det är en princip – och utifrån denna princip (denna utgångspunkt) kan ett flertal olika lektionsupplägg utformas.

Referens

Cobb, P., Jackson, K., Smith, T., Sorum, M., & Henrick, E. (2013). Design research with educational   systems: Investigating and supporting improvements in the quality of mathematics teaching   and learning at scale. National Society for the Study of Education Yearbook, 112(2), 320–  349.

Med läsning som mål. Men hur?

Att vi behöver väcka läsintresset hos våra barn och ungdomar, i klassrummet såväl som utanför, råder det stor enighet om. Men hur vi ska gå tillväga finns det inget entydigt svar på. Forskaren Jonas Andersson har i uppdrag av Kulturrådet sammanställt läsfrämjande metoder, byggda på internationella såväl som svenska studier. Under en litteraturdidaktisk workshop vid Stockholms universitet v. 40 fick jag möjlighet att lyssna på Andersson då han presenterade sina slutsatser.

med läsningI begreppet läsfrämjande åtgärder ingår det enligt Andersson flera olika komponenter, förutom grundläggande läskunnighet. Här betonas även vikten av att öppna vägar till litteraturen för den som inte läser, att öka tillgången till en mångfald av litteratur skrivna på olika språk och i olika format, ökade möjligheter till en konstnärlig upplevelse genom litteratur, att avlägsna hinder för läsning, att bredda läsarens repertoar och sist men inte minst att stärka läsarens självtillit och identitet som just läsare.

I diskussioner kring läsfrämjande åtgärder skiljer man dessutom på läsaren attityd, intresse och motivation. Läsattityd är de känslor och föreställningar en individ har gentemot läsning; är det ett tvång förknippat med skolan eller känns det lustfyllt? Läsintresse handlar om preferenser kring exempelvis ämne och genre; föredrar jag faktaböcker om riddare, fantasy eller komiska böcker? Läsmotivation är det inre tillstånd som får människor att läsa, och här vill Andersson problematisera diskussionen. Finns det en motsättning mellan att öka elevernas läsmotivation och bredda läsintresset? Med andra ord, prackar vi i all välmening  på eleverna böcker som de inte vill läsa  – och behöver det i så fall ses som problematiskt eller handlar det mer om vad vi gör med litteraturen inom ramen för undervisning?

Vad genomgången visar är att om eleverna ska motiveras till läsning så behöver det lästa upplevas som relevant för det egna livet, det måste finnas generöst med tid till läsning och dessutom möjlighet till social interaktion kring det lästa. Den didaktiska frågan hur vi i praktiken undervisar i litteratur tål att funderas vidare på och behöver diskuteras mer. Hur ser de läsfrämjande åtgärderna ut i våra egna klassrum?

Är du intresserad av att titta närmare på Jonas Anderssons sammanställning Med läsning som mål. Om metoder och forskning på det läsfrämjande området (med fantastiska illustrationer av Mia Nilsson) kan den laddas ner utan kostnad på Kulturrådets hemsida.

/Tammi

 

Läsa för olika syften

abcI nätverket för svenska och svenska som andraspråk driver vi ett så kallat ramprojekt om förmågan att läsa skönlitteratur och andra texter för olika syften. Det övergripande syftet med projektet är att på sikt kunna bidra med kunskap om vad elever behöver kunna för att kunna ”läsa för olika syften” och hur denna förmåga kan förstås i relation till olika innehållsliga områden och i relation till olika åldrar. Vi har träffat de deltagande lärarna vid två tillfällen den här terminen och börjar nu tillsammans kunna formulera forskningsbara frågor.

Ett av delprojekten vill undersöka elevers uppfattningar om ett specifikt fenomen före och efter läsningen av en roman. Kan elevers förmåga att byta perspektiv öka genom läsning av skönlitteratur? Kan elever lättare sätta sig in i hur andra människor tänker och lever? Lär de sig att argumentera på ett annat sätt?

Vad det innebär att läsa och tolka en faktatext i en speciell ålder, är utgångspunkten för ett annat delprojekt. Vad kan man när man kan läsa och förstå en faktatext? Och hur vet vi när elever ”förstått texten”?

På fredag fortsätter vi att tänka tillsammans och diskutera metodfrågan. Hur ska forskningen genomföras och vilka data ska samlas in?

Anna-Maija