Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
learning study

Vi ser fram emot ett spännande läsår!

Matematiknätverket har från och med höstterminen tre ämnesdidaktiska FoU-projekt, projekt som planeras och genomförs av en grupp lärare med vetenskapligt stöd från nätverket.

Ett av projekten, Tiobassystemet – elevers uppfattningar och lärande, är inne på sitt andra år. Syftet med detta projekt är att undersöka hur en undervisning med hjälp av det lärandeteoretiska ramverket lärandeverksamhet kan utformas, där elever ges möjlighet att utveckla förmågan att resonera om rationella tal i decimalform med hjälp av generella principer för bas-system. Projektet genomförs med Learning study som metod och lärandeverksamhet och variationsteori används som didaktiska redskap i lektionsplanering och analys. Projektet kommer att presenteras på Lärarnas forskningskonferens, så håll utskick om ni är intresserade!

Ett av de nya projekten har, i skrivandets stund, titeln: Uppgiftskonstruktion för elever med hög begåvning i matematik med syfte att utveckla kommunikations- och resonemangsförmågan. Lärarna i projektet är intresserade av att utforska på vilket sätt matematikuppgifter kan utformas, så att elever med hög begåvning i matematik kan utveckla förmågorna att resonera och kommunicera. Även detta projekt planerar att använda lärandeverksamhet som didaktiska redskap i lektionsplanering och analys.

Det tredje projektet planerar att ta avstamp i Helena Erikssons (2015)  licentiatuppsats Rationella tal som tal – algebraiska symboler och generella modeller som medierande redskap. Lärarna är intresserade av att i en årskurs 1 pröva Helenas modell och uppgifter och utforska vilka eventuella anpassningar och förändringar som behöver göras i relation till att skapa förutsättningar i undervisningen för elevernas lärande. I likhet med projektet Tiobassystemet – elevers uppfattningar och lärande planerar de att använda Learning study som metod och lärandeverksamhet och variationsteori som didaktiska redskap i lektionsplanering och analys.

Höstterminen har bara börjat och vi ser fram emot att få följa ”våra” spännande projekt framöver! Håll utskick på bloggen, så ska vi göra vårt bästa med att hålla er uppdaterade om projektens framfart!

//Jenny

Ansök om ämnesdidaktiskt FoU-projekt i STLS

STLSloggor 201701

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

I relation till de ämnesdidaktiska nätverken inom Stockholm Teaching & Learning Studies, STLS, kan lärare vars huvudman ingår i STLS ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt på den egna skolan. Detta ska bidra till en skola på vetenskaplig grund, öka kunskapen om barns och ungdomars lärande och vilken undervisning som krävs för att gynna kunskapsutveckling i olika skolämnen.

Ämnesdidaktiskt FoU-projekt

Ett ämnesdidaktiskt FoU-projekt planeras och genomförs av en grupp lärare på en eller flera skolor och utgår från ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen. Ansökan formuleras utifrån både beprövad erfarenhet och forskning, och ska innehålla en tänkt plan för genomförande, inklusive forskningsfrågor och metod.

Årets utlysning (anmälan per den 15 mars) ger lärare möjlighet att ansöka om medel för att driva ett kvalificerat ämnesdidaktiskt FoU-projekt med vetenskapliga metoder kring ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen. Projektet bör handla om något som tar sikte på att utveckla undervisningen inom ett specifikt ämnesområde, och idén bör formuleras utifrån både beprövad erfarenhet och forskning. Beviljade projekt knyts till ett ämnesdidaktiskt nätverk inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS).

Förutsättningar för att delta

Ni kan vara en lärargrupp på en skola eller en eller ett par lärare från flera skolor som går ihop om ett projekt. Projektet ska pågå minst tre terminer.

För att få stöd till ett nytt projekt krävs att:

  • Tid motsvarande minst en dag per vecka ska avsättas för arbetet
  • Alla deltagande lärare ska ha möjlighet att delta i centralt ordnade seminarier på fredagseftermiddagar
  • Det avslutade projektet dokumenteras, granskas och resultatet sprids till andra lärare
  • Skolledningen ger sitt medgivande och garanterar att ovanstående förutsättningar ges.

Projekt som beviljas medel knyts till ett av de ämnesdidaktiska nätverken inom STLS. Därigenom får ni möjlighet till:

  • Vetenskapligt stöd under hela projekttiden
  • Deltagande i seminarier för att få återkoppling på pågående arbete
  • Hjälp med att sprida resultaten till exempel på Lärarnas forskningskonferens

För lärare inom Stockholms stad är maxbelopp för respektive respektive projekt 90 000 kronor per termin och skolan ska motfinansiera med motsvarande belopp.

När det gäller finansiering för lärare som arbetar för andra huvudmän hänvisas till nedanstående kontakter:

Ansökningarna bedöms utifrån forskningsfrågans ämnesdidaktiska relevans, planens tydlighet, genomförbarhet och lärargruppens förutsättningar att genomföra projektet.

Sista ansökningsdag är 15 mars varje år och ansökan görs via digitalt formulär.

Information

För mer information kontakta:
funktion.stls@​stockholm.se

Informationsträff om undervisningsutvecklande projekt

Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 27 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att driva och delta i ämnesdidaktiska projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00. Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika.

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna! Stockholm Teaching & Learning Studies

Matematiknätverket beviljas medel från Skolforskningsinstitutet

STLS matematiknätverk är ett av åtta projekt som beviljades medel av Skolforskningsinstitutet. Total sökte 122 projekt och vi är naturligtvis väldigt glada för att kunna få ägna de närmaste fyra åren åt att utforska hur undervisningen kan utformas så att eleverna ges rikliga möjligheter att utveckla förmågan att kunna föra och följa algebraiska resonemang. För att besvara frågeställningen kommer fyra Learning studies att genomföras i åk 1-3, 4-6, 7-9 och på ett yrkesprogram på gymnasiet. Syftet är att undersöka vad i undervisningen som främjar elevernas kunskapsutveckling samt vad som kan ses som tecken på framväxande algebraisk resonemangsförmåga och hur denna förmåga kan bedömas.

Fullmatad Lärarnas forskningskonferens 2016

LFK2016

Redan förra veckan nådde vi vår maxgräns för deltagare i år, vilket innebär att vi kommer att vara runt 300 forskningsintresserade lärare som träffas och tar del av ämnesdidaktiska studier den 1 november! Som vanligt är det undervisning och elevers lärande som är i fokus, och förutom våra två föreläsningar med Angelika Kullberg och Inger Eriksson erbjuder programmet 35 seminarier och hela 56 presentatörer. Det färdiga programmet kommer att publiceras på vår hemsida i slutet av veckan och är du anmäld som deltagare kommer det snart att landa i din mejlbox.

Vi ses!

/Jessica

Varför fortsätter båtarna sin farliga färd?

GREECE EUROPE MIGRANTS

Under en längre tid har människor flytt i båt över Medelhavet. Många människor har drunknat på dessa resor. Varför fortsätter många att ändå fly på detta sätt? Vad är det man kan när man kan svara på den här frågan – om man går i fyran, i nian, eller på i trean på gymnasiet? Hur kan vi undervisa kring detta i samhällskunskap? Tre nya spännande delprojekt i SO-nätverkets Ram-projekt om analys i samhällskunskap har dragit igång. I början av hösten träffades tio lärare från Brunns skola, Värmdö gymnasium, Hemmestaskolan, Sofia skola, Järla skola, Alvikskolan och Eriksdalsskolan för att tillsammans med koordinatorerna i SO-nätverket undersöka frågan om vad det innebär att kunna analysera den komplexa och aktuella samhällsfrågan med flyktingströmmarna över Medelhavet.

Med lärarlag från tre olika undervisningsstadier – låg- och mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet – kommer vi under läsåret 2016/2017 undersöka ett gemensamt kunnande för att se hur det ser ut för elever i olika åldrar. Vi kommer analysera elevmaterial för att hitta kritiska aspekter som behöver fokuseras i undervisning, och vi kommer att designa, pröva och utvärdera undervisning utifrån dessa kritiska aspekter. Utgångspunkten är att elevernas sätt att förstå och tala/skriva om de här frågorna ger värdefull information för oss som lärare när vi vill skapa undervisning som ger möjlighet att utveckla förmågan till analys.

En intressant fråga i projektet är hur stora likheter och skillnader det finns mellan olika skolstadier när det gäller att kunna analysera frågan om flyktingströmmarna över Medelhavet. Redan efter några få träffar har intressanta likheter framträtt i diskussionerna. Nu återstår till en början att se vad vi hittar när elevsvaren kommer in i bilden.

Det här är ett aktuellt och engagerande ämnesområde, och kunnandet som undersöks är grundläggande för samhällskunskap. Samtidigt saknas nästan helt forskning om elevers lärande i interaktion med läraren i undervisning på området (Olsson, 2016, s 71). Vi ser fram emot att i samarbete med Eva Norell, Katja Eriksson, Anita Dalman, Teodor Bittner, Ove Berqkvist, Lotta Ragne, Sofie Söder, Helena Häger, Bodil Kåks och Gabriella Ljung försöka bidra till ett angeläget kunskapsområde.

Vi ser fram emot en spännande höst!
SO-nätverket: Malin Tväråna, Ann-Sofie Jägerskog, Hans Ytterberg, Max Strandberg, Mattias Björklund

Call for papers Lärarnas forskningskonferens

LFK 2016

Vill du presentera ditt planerade, pågående eller avslutade ämnesdidaktiska FoU-projekt på Lärarnas forskningskonferens? Då är det hög tid att skicka in ett abstract! Deadline för abstract är den 12 september.

Fokus för innehållet i abstract ska vara projektets ämnesdidaktiska relevans för lärarprofessionen och undervisningen. Se till att du får med följande delar i löpande text (400-600 ord, inkl. referenser):

Bakgrund: Redogör för projektets förankring i undervisningen och ämnesdidaktisk forskning.

Syfte och frågeställningar: Vad var/är syftet med studien eller projektet?

Metod: Redogör för hur ni gick till väga, exempelvis gjorde ni/har ni gjort intervjuer, enkäter, prövat en lektionssekvens, gjort en jämförelse? Använde ni någon speciell forskningsansats eller teori? Lyft också fram ev. för- och nackdelar med den metod ni valde.

Resultat: Redogör för det huvudsakliga forskningsresultatet, eller det förväntade resultatet av er undersökning. Besvara era frågeställningar så långt det är möjligt. På vilket sätt bidrar er studie till att utveckla undervisningen i ert ämne?

I år erbjuder vi även möjligheten att skicka in förslag på symposier till konferensen. Ett symposium innebär att flera olika projekt med gemensamt syfte eller tema presenteras under samma session, med gemensam inledning och diskussion. Ansökan om symposium görs med gemensamt abstract enligt ovanstående instruktioner. Fokus ska ligga på det övergripande syftet och de olika delprojektens bidrag presenteras kortfattat.

Skicka in ditt abstract senast den 12 september via den här länken.

Du får besked om ditt abstract är antaget senast 23 september. Frågor om call for papers och presentation mejlas till forskningskonferens@stockholm.se

/Jessica

Vi ses på Lärarnas forskningskonferens 2016

LFK 2016Är du intresserad av undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning? Vill du bidra till lärarprofessionens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet? Är du nyfiken på vilken roll teori kan spela i forskning och praktik? Vill du utmanas i ditt tänk och ta del av ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt?

Då är Lärarnas forskningskonferens något för dig! Den 1 november (tisdag v. 44) möts lärare för att presentera, diskutera och ta del av forsknings- och utvecklingsprojekt med utgångspunkt i frågor som rör undervisning och ämnesdidaktik. Som deltagare får du möjlighet att lyssna på planerade, pågående och avslutade projekt inom olika ämnen och ställa frågor till lärarna och forskarna. 

Dagen inleds med en keynote med Angelika Kullberg, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet, och sedan följer en rad seminarier där du väljer det du är mest intresserad av. Konferensen är gratis och förutom ett späckat ämnesdidaktiskt innehåll får du lunch och fika under dagen. I år är vi i Konradsbergs aula och på Västra Kungsholmens gymnasium, i före detta Lärarhögskolans lokaler.

Mer information samt anmälningslänk finner du på vår hemsida.

Väl mött!

/Jessica

Några nedslag från NÄD2016

NÄD1

Forskning i praktiken har varit på Nationell ämnesdidaktisk konferens, NÄD2016, i Malmö (19-21 april) och här kommer några nedslag från konferensen:

Första plenarföreläsningen hölls av Ingrid Carlgren, professor emerita. Titel på hennes presentation var Bildning eller avbildning – ämnesdidaktiska perspektiv på synligt lärande och formativ bedömning. Hon lyfte bl.a. att en skola för bildning är en skola där mätningar och jämförelser inte stör bildningsprocessen, och fortsatte med att ställa frågan om bildning är målet för skolan idag – eller har mätningarna och jämförelserna blivit målet? Carlgrenpekade på att av-bildningen av skolan (bildningstankens försvinnande) sker genom elevers avbildning (härmande) av verkligt kunnande.

Per-Olof Wickman, professor vid Stockholms universitet, var keynote 2. Ämnet för hans presentation var Didaktik: lärares professionsvetenskap. Wickman inledde med att lyfta skollagens (Skollagen 1 kap 5 §, 2010:800) skrivning om att utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men exakt vad vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet egentligen innebär är ju som vi vet omdiskuterat. Det kan detta behöva avgöras i domstol menade Wickman. Enligt Wickman är undervisning är ett undervärderat ord. Undervisning är grunden för lärares profession och det är vad didaktik handlar om, dvs. om vad och hur i relation till vissa elever i ett visst sammanhang. Wickman pekade också på problemet med ”best practice”, att det bortser från lärares didaktiska kunskaper och isolerar metod från situation.

Dagens tredje och sista plenarföreläsning för dagen hölls av Daniel Sundberg, professor vid Linnéuniversitet. Rubrik på hans presentation var Att utveckla undervisningen – vilken roll kan forskningen spela? och han talade bl.a. om möjligheter att syntetisera kontextöverskridande didaktisk kunskap. Men frågan är hur generella vi kan vara. Sundberg pekade även på att Lgr11 fokuserar mer på produktkontroll medan Lpo94 fokuserade mer på processkontroll.

Mellan alla plenarföreläsningar fick ta del av olika sessioner med intressanta presentationer. Jag var på olika Learning study-symposier och lyssnade bl.a. på Learning study som forskningsansats, Learning study; Undervisningsdesign – att utforma undervisningspraktiker för lärande samt Learning study; Studier av lärandeobjektens beskaffenhet och konstituering. Här på bilden berättar Torben Freytag, lärare, doktorand och koordinator i PREST-nätverket om sin forskning.

NÄD4

Efter en intensiv dag med intressanta sessioner bjöd Malmö stad alla konferensdeltagare på middag i Malmö Rådhus – mycket uppskattat!

/Sanna Wettergren

Algebra i FoU- och ramprojekten

Lärarna Carolina, Annika och Åsa deltar alla i ramprojektet.

De senaste veckorna har lärarna i matematiknätverket – både FoU-projektet och ramprojektet – varit inne på STLS och diskuterat sina projekt. I ramprojektet har lärarna Carolina, Annika och Åsa (på bilden) precis genomfört sin första forskningslektioner i en åk 1-3 och två 7-9. Lektionerna fokuserar elevernas förmåga att kunna tolka ett algebraiskt uttryck och förstå relationerna mellan olika variabler.

I FoU-projektet är lärarna i full gång med att planera sin forskningslektion. FoU-projektet syftar till att ta fram kunskap om hur man kan öka elevernas benägenhet att använda ekvationer vid problemlösning. Förra veckan diskuterades vilka problem eleverna skulle möta under sina lektioner och på vilken nivå problemen skulle vara på.

Verner, Anna-Karin, Sanna och Jenny, koordinatorerna i matematiknätverket