Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
lesson/learning study

De där strategierna igen…

Strategier fyller en viktig funktion i kommunikation över språk och kulturgränser. Men strategierna är ett medel, inte ett mål. De borde alltså ingå i vad vi lärare förväntas inkludera i undervisningen – det som bör bedömas är hur framgångsrikt eleverna kommunicerar.” (Helena von Schantz)

I det ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk har vi de senaste åren haft flera projekt om strategier. Bakgrunden till vårt ramprojekt var just att de nya kurs- och ämnesplanerna lyfter fram användningen av strategier både i relation till de förmågor som ska utvecklas (och bedömas) och i det centrala innehållet.

Precis som Helena von Schantz skriver i ett blogginlägg som publicerades tidigare i veckan, väcker det frågan om medel och mål i språkundervisningen. De projekt vi har haft har samtliga tagit sin utgångspunkt i förmågan att använda strategier för att förstå och göra sig förstådd, men under arbetets gång har strategierna hamnat i bakgrunden. Det vi har landat i är att ”kunna använda strategier” i sig inte är ett relevant lärandeobjekt i en Learning study i språk. Däremot kan de utgöra en kritisk aspekt i relation till ett kommunikativt lärandeobjekt. Med andra ord är det viktigt att skilja på mål och medel. Förhoppningsvis kommer det att speglas i framtida kurs- och ämnesplaner.

/Jessica

Vad händer i nätverket för praktiskt-estetiska (PREST) ämnen just nu?

I skrivande stund har vi tre olika slags projekt igång. Vi har dels så kallade FoU-projekt där lärare själva driver dessa med stöd från oss, dels så kallade ramprojekt där vi har formulerat en övergripande forskningsfråga och lärare bidrar med delstudier. Vidare har vi projekt som handlar om att formulera en ansökan om FoU-projekt. Gemensamt för alla projekt är att de är ämnesdidaktiska och praktiknära.

De FoU-projekt som pågår i det praktisk-estetiska nätverket sker inom ramen för ämnena musik, idrott och slöjd. Musikprojektet drivs av lärare på en gymnasieskola . Den fråga de ställer sig handlar om vad det innebär att kunna läsa noter. Projektet i ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla undervisningen på ett sätt som inte reducerar hälsa till så kallade teoretiska studier vilket har blivit vanligt förekommande i ämnet. I ämnet slöjd undersöker lärarna om inspelade instruktionsfilmer kan vara en hjälp för elever att utveckla ett ämnesspecifikt språk.

Vi har i skrivande stund två delprojekt inom vårt ramprojekt. Den övergripande frågan handlar om:

Hur går det att tolka innebörden av sådana mer ”teoretiska” förmågor som exempelvis ‘värdera’, analysera’ m.m, så att de inte motverkar utvecklingen av elevernas kunnande i att vispa, såga, spela, hoppa, sticka, bocka och skissa, etc? Hur kan undervisningen i de olika praktiska och estetiska ämnena utvecklas så att förmågan att tala och skriva om och i ämnet förstärker utvecklingen av ämneskunnandet, utan att det praktiska kunnandet försvinner?

Inom ramen för det här projektet genomför lärare i Hem- och konsumentkunskap samt Slöjd delstudier. Upplägget för studierna såväl som den mer ämnesspecifika frågeställningen diskuterar vi tillsammans med lärarna när de kommer till oss på utbildningsförvaltningen.

Vi har också ett projekt som innebär att lärare får stöd i att formulera och beskriva en projektansökan som skall bli ett FoU-projekt om ansökan får godkänt dels av skolans rektor och dels av STLS granskningsgrupp.

Vi (Torben Freytag och Gunn Nyberg) som har hand om PREST-nätverket läser oftast i förväg igenom textutkast som lärarna skickar till oss. Därefter diskuterar vi hur projekten kan utvecklas vidare med utgångspunkt både från lärarnas frågor och de frågor och förslag som vi har. Det blir alltid spännande och intressanta diskussioner om undervisning och lärande samt framförallt vad det är tänkt att eleverna ska kunna, med andra ord vilket kunnande eleverna ska få möjlighet att utveckla.

Här visar vi ett exempel på diskussion som handlar bland annat om vad notläsning innebär. Det som följer är ett utdrag ur den diskussionen. Den börjar med att lärarna återger vad de observerat hittills:

M: Att vi har gjort en del förändringar inför den tredje cykeln. Att ha två lektioner där man i den ena använder rösten som ett medel och då har mer fokus på det rytmiska och sedan i den andra lektionen väljer vilket instrument som vill framföra på. Bakgrunden är att det skall vara notbilden i fokus. I tidigare cykel har eleverna spelat på piano. Möjligen har detta försvårat för eleverna.

I: Väcker frågan och rytm och puls… är det inte samma sak? Kan man inte arbeta med en sak bara. Varför inte rytm och puls i en takt.

M: Det är lite olika vad man vill tydliggöra. Men det går att separera.

I: Vad är notläsning?

M: Det är både och. Man skall skilja på tonhöjden och noter. Det har att göra med vilken ton i vilken oktav.

M: Att läsa av noter handlar alltså om tonhöjd och oktav. Man måste förhålla sig till pulsen och rytmen. Det finns förstås en begreppsförvirring som eleverna kan ha svårt att förhålla sig till.

I: Vad gör eleverna när de inte gör rätt?

M: De lyckas t ex inte urskilja rytmen. Man kan se att de flesta kan avkoda tonhöjden, men svårt är rytmen, punkterade noter och förtecknets betydelse. De här sakerna har vi medvetet undervisat om. Vi gick igenom på flera sätt vad punkteringen innebär, fast eleverna vet egentligen inte hur det låter. När vissa pratar så förstår de inte vad halva noter innebär.

I: Men när ni undervisar om det, hur gjorde ni?

M: Vi berättade, spelade… för att synliggöra. Men sedan när de skulle utföra eftertestet så kan de inte utföra det. De flesta börjar med att försöka träffa rätt tangent och sedan kom saker som rytmik…

I: Bör man inte kunna se hela noten?

M: Där liknar det läsningen, det är ju målsättningen.

I: Du sa ju kort att det liknar matematiken, men det verkar som de inte riktigt har förstått. De glömmer lite på vägen.

Visst låter det här spännande och intressant? Välkomna att delta!

Gunn och Torben

Informationsträff om ämnesdidaktiska FoU-projekt

Blomman

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 29 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.

Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=93079. Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!

Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

/Jessica B

Informationsträff om ämnesdidaktiska FoU-projekt

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 29 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.

Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=93079. Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!

Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

/Jessica B

De språkliga strategierna tar ett steg till

Fredrika, Stina och Eva (Claudia saknas på bilden)

Ramprojektet i engelska och moderna språk om att använda språkliga strategier tar ett steg till. Förra året togs ett första i Nya Elementars delprojekt genom att studera hur man formulerar sig och deltar i samtal i spanska (åk 9). I år har gruppen utökats med fler spansklärare från NE men också med en lärare från Kunskapsgymnasiet Globen. Det ger dynamik och större samlad erfarenhet. Årets arbetet tar avstamp i de tecken på funktionella och mindre funktionella strategier som kunde skönjas i fjol och fokus  ligger på att undersöka vad man som elev kan behöva få syn på för att inte bara upprätthålla, utan också utveckla och fördjupa samtal.

Fredrika Nyström, Stina Säfström, Claudia Espinosa Ponce och Eva Söderblom arbetar som bäst med att börja tolka transkriptionerna av förtestet med tillhörande utvärderande elevsamtal. Vi har satsat tufft och skapat ett utmanande förtest; kommer det att kunna visa något? Hur väl stämmer det valda innehållet i uppgiften med målgruppen och därmed möjligheten för oss att kunna utarbeta en undervisning som utvecklar de kunskaper som behövs? Vid nästa möte då vi alla träffas kommer också Maria Andrée som är vårt vetenskapliga bollplank och vi ska ta itu med analysen på allvar.

Arbetet drivs av både nyfikenhet och koncentration, men också av tvivel.

Som det ska med andra ord.

Annika Nylén

Delta i ett ämnesdidaktiskt ramprojekt!

Nu har lärare i Stockholms stad en ny chans att anmäla sitt intresse för att delta i ett ämnesdidaktiskt ramprojekt. Deadline för att ansöka om deltagande med start efter jul är den 15 oktober, och det finns möjlighet för lärare i SO, teknik, praktisk-estetiska ämnen, engelska och moderna språk att söka.

Det övergripande syftet med ramprojekten är att utveckla kunskaper om hur:

  1. förmågorna i läroplanerna i kombination med centralt innehåll kan preciseras och konkretiseras
  2. undervisningen kan utvecklas
  3. elevers kunskaper kan bedömas i relation till de ämnesspecifika förmågor som eleverna förväntas utveckla.

Projekten handleds av koordinatorer inom våra ämnesdidaktiska nätverk, och tanken är att få igång flera projekt som behandlar samma ämnesspecifika förmåga för att på så sätt med hjälp av flera mindre studier kunna bidra till en gemensam större kunskap.

Ni kan läsa tidigare blogginlägg om våra pågående ramprojekt här  och mer information om vad deltagande innebär samt vilken förmåga som de olika ramprojekten behandlar finns här.

Frågor? Kontakta oss på funktion.stls@stockholm.se

/Jessica B

TBLFK – Throwback Lärarnas forskningskonferens 2014

Nu när årets LFK närmar sig kan det vara trevligt att titta tillbaka på det som erbjöds förra året. Vår keynote-talare var Ulla Runesson, professor vid Högskolan i Jönköping som föreläste om Vad kan lärare lära från Learning studies?

 

Utöver Ullas föreläsning var det sexton presentationer av pågående eller avslutade studier. Några av dem videofilmades, till exempel en studie i slöjd av Jenny Frohagen, licentiand och lärare på Åsö grundskola,  Att kunna såga rakt – innebörder av ett lärandeobjekt i slöjd.

Ytterligare ett exempel på en presentation är Multiplikation med 10, 100 och 1000 av Kristina Edner och Tinna Lidgren, Nya Elementar.

Det finns fler filmer från LFK 2014 här. På den sidan finns också powerpoint-presentationer från de seminarier som inte filmades.

/Jessica

För blyga och hämmade, ovana eller ensamma!

När vi undersöker vad det innebär att använda språkliga strategier inom ramprojektet i moderna språk och engelska så hamnar vi lite då och då i elevens individuella egensaker, dvs. i personligheten. Ju modigare och mer fantasifull personen är, desto fler förslag verkar den kunna bidra med i samtalet. Det är inte alltid det som sägs är funktionellt eller ens användbart, men chansen att en öppenhjärtig och framåt elev ska skapa kommunikation verkar i många fall vara större. Och läser man den europeiska referensramen i språk, som i mångt och mycket ligger till grund för vår språksyn i Sverige, så är personens egenskaper av betydelse.

”Vi utvecklar en rad olika kompetenser, både generella och i synnerhet kommunikativa språkliga kompetenser. Vi utnyttjar de kompetenser vi förfogar över i olika kontexter och med olika villkor och begränsningar för att utföra språkliga aktiviteter som inbegriper språkliga processer och där målet är att producera och/eller ta emot texter som rör teman inom särskilda domäner” (GERS, 2009:9)

Referensramen fortsätter vidare till de språkliga strategierna konkret:

”En strategi (Strategy) är varje organiserat, målinriktat och reglerat handlingssätt som en individ väljer för att utföra en uppgift som han/hon sätter upp som mål eller konfronteras med” (s. 10).

Kopplingen till individers egenskaper ställer till det för oss i det aktiva forskningsarbetet som innebär att på detaljnivå undersöka uttalanden i en konversation mellan elever. Den ställer till det för oss eftersom vi behöver vara konkreta och sakligt undersöka det som verkligen sker: A säger något funktionellt som leder samtalet vidare medan B inte svarar på tilltal. Man kan då undra om B inte förstår frågan eller om B helt enkelt är blyg eller osäker och därför avstår, istället för att ”säga fel”. Och läraren som känner eleven kanske menar att om vederbörande bara suttit med den eller den så hade personen varit mer talför. Jo, så kanske det hade varit.

Som lärare i forskningssituationer har vi en fot i den totala skolsituationen och en fot i forskningssammanhanget. Det som vi bär med oss från skolsituationen är en betydelsefull kontext men vi bör också förstå att skilja den från det konkreta studieobjektet och den precisa analysen. För med resultatet av vår studie kan kunskapen om vad som är funktionella strategier öka till förmån för alla.

Låt oss säga: Eleven A:s genomgående funktionella strategier i konversationen är följande:

  • ställa frågor till andra som för samtalet vidare
  • be någon förklara när man inte förstår istället för att säga att man inte kan
  • omformulera sig när man saknar ord
  • vara koncentrerad och lyssnande
  • nicka och bekräfta andras inlägg som är funktionella

Kanske är det då, men först då som vi kommer tillbaka till de individuella egenskaperna, för med resultatet i hand så kan vi därefter i undervisningen underlätta för alla elever, blyga och hämmade, ovana eller ensamma att lära sig funktionella språkliga strategier.

/Annika Nylén

 

 

Designa undervisning för lärande

Ingrid

Nu under våren har vi anordnat två föreläsningar på temat Designa undervisning för lärande. Föreläsningen riktade sig till förstelärare och lektorer i Stockholms stad och Botkyrka kommun och intresset har varit jättestort; sammanlagt har runt 230 personer deltagit!

Ingrid Carlgren pratade om Forskning med dubbelt syfte – att utveckla undervisningen och att utveckla kunskap. Vilken sorts forskning behövs för att vi lärare ska utveckla en gemensam kunskapsbas? Vilken slags forskning kan generera kunskaper och redskap till lärarna? Hon pekade på skillnader i forskning utifrån eller inifrån: forskning om skolan och lärarna (utifrån) eller forskning om professionens professionella objekt (inifrån) det vill säga lärande och undervisning och betonade att det är det sistnämnda som vi behöver.

Malin

Malin Tväråna presenterade sedan Lesson och Learning study som är modeller som kan användas med det dubbla syftet som Ingrid inledde med. Undervisning är i fokus och man kan arbeta utifrån följande frågor

  • vad innebär det att kunna ett visst ämnesinnehåll?
  • vad behöver undervisningen erbjuda eleverna möjlighet att förstå/erfara?
  • hur kan det gå till?

Lesson och Learning study är exempel på kollaborativa ansatser, vilket innebär att en grupp lärare, kanske i samarbete med en forskare, gemensamt arbetar för att öka förståelsen av elevers lärande och hur undervisning kan utformas.

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjligheter att med stöd från licputerade lärare delta i studier tillsammans med kollegor. Här finns mer information om våra ämnesdidaktiska ramprojekt och hur man kan anmäla intresse för att delta. Nästa deadline för ansökan är 15 oktober.

/Jessica B

Designa undervisning för lärande – Föreläsning för förstelärare och lektorer

Hur kan du och dina kollegor tillsammans utveckla er undervisning för att öka elevernas lärande? Hur kan ni identifiera utvecklingsområden och sedan arbeta systematiskt för att förbättra undervisningen? Hur kan ni designa undervisning som gör att era elever lär sig bättre? Hur kan ni testa att det ni gör i klassrummet är effektivt?

Förstelärare och lektorer i Stockholms stad, Botkyrka kommun och Nacka kommun är välkomna till en föreläsning om undervisningsutvecklande FoU-modeller. Våra föreläsare är professor Ingrid Carlgren och Anna-Karin Frisk, lärare och licentiand. De presenterar olika metoder och modeller, t.ex. lesson och learning study, som kan användas som redskap för att designa undervisning som förbättrar elevers lärande. Efter föreläsningen ges information om de möjligheter som finns att få handledning och bidrag för att ni själva ska kunna driva undervisningsutvecklande projekt med era kollegor. Föreläsningen är kostnadsfri och vi bjuder på fika.

När: onsdag 18 mars, kl. 15.30–17.00

Var: Grillska Huset, Stortorget 3, Gamla stan, Stockholm

Anmälan:  Klicka här och anmäl dig senast 11 mars. Begränsat antal platser.

Föreläsningen anordnas av Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad. Frågor? Mejla funktion.stls@stockholm.se

Uppdatering (4/3): Föreläsningen är tyvärr fulltecknad. Vi har ingen väntelista, men vi tittar på möjligheter att ordna något liknande senare i vår.

/Jessica