Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Skolforskningsinstitutet

Forskningspengar till Lärande och utbildning

Skolfi

I en skrivelse till Utbildningsdepartementet lägger det nya Skolforskningsinstitutet fram argument för ett nytt vetenskapsområde: Lärande och utbildning. De hänvisar bland annat till utbildningssektorns storlek och att utbildningens betydelse i samhället har ökat, men att detta inte återspeglas i fördelning av forskningsanslag. Idag är det till exempel bara runt 4 procent av Vetenskapsrådets forskningsmedel som går till utbildningssektorn.

Vidare pekar Skolforskningsinstitutet på behovet av praktiknära forskning som ”utgår från professionens frågor och behov” och ”syftar till att utveckla och förbättra undervisningen och elevernas utveckling och lärande”. I relation till sitt eget arbete lyfter institutet fram behovet av fler praktiknära studier som är tydligt specificerade och kan gå till djupet med en fråga, till skillnad mot övergripande studier som riskerar att söka svar på för många frågor och bara skrapa på ytan.

Det ska bli intressant att se hur Utbildningsdepartementet ställer sig till förslaget och om detta initiativ kan leda till ökat fokus på en typ av forskning som är relevant för oss lärare.

/Jessica

På spaning efter relevans

Skolforsk

Idag är det dags för konferens och avrapportering av SKOLFORSK, ett projekt som syftar till att kartlägga befintlig utbildningsvetenskaplig forskning och därmed bilda underlag för Skolforskningsinstitutet. Jag var på resultatdialogen i november och en av sakerna som jag undrade då och hoppas bli klokare på idag rör relevans.

Begreppet förekommer i projektets uppdrag, där de kartläggningar som görs ska ha ”relevans för skolväsendet”. Det förekommer också frekvent i dagens program, till exempel i titlar på delprojekt som Generering av relevanta frågeställningar forskare och praktiker/policy makers och på presentationer: Hur gör man en relevant och praktiskt användbar kunskapsöversikt? Ett annat projekt presenterar ”genomgång, sammanställning och analys av relevant och aktuell litteratur” och ytterligare ett en kartläggning av ”forskning som är av relevans för lärare som undervisar matematik”. För att bara nämna några exempel (fet stil tillagd).

Men vad menas egentligen med relevans? Jag skulle kunna räkna upp några frågeställningar som är relevanta för mig som doktorand i engelska och koordinator av ämnesdidaktiska FoU-projekt om språkliga strategier. Det de frågeställningarna har gemensamt är att de är sprungna direkt från min praktik och berättar något om var jag befinner mig just nu. Det är också relativt enkelt att använda mig själv som informant. När det gäller relevans för en större grupp med intresse för skolan blir det knivigare. Då är inte bara frågeställningen viktig, utan också metod spelar stor roll, till exempel urval och tillvägagångssätt. Under resultatdialogen lyftes en rad intressanta frågor runt just metod och kanske främst urval som jag hoppas får större fokus idag.

Med andra ord ser jag nu fram emot att ta del av hur delprojekten som presenteras har tacklat just relevans. Är samma frågor relevanta för alla aktörer inom skolväsendet? Vilka typer av frågeställningar är relevanta och vilka är irrelevanta? Hur bedöms relevans? Finns det samband mellan relevant forskning och forskarens bakgrund? Blir forskning automatiskt relevant för andra lärare om den utförs av någon med lärarbakgrund? Hur relevanta är stora kartläggningar för lärares undervisningspraktik? För skolledares vardag? För skolpolitikers planer? Kan en relevant forskningsfråga generera ett irrelevant resultat?

/Jessica

Hur ser ett betyg ut?

Betygens vara eller inte vara kommer nog ständigt att vara en het fråga. På Vetenskapsrådets resultatdialog i Jönköping förra veckan presenterade Christian Lundahl preliminära resultat från en studie som undersöker betyg ur elev-, lärar- och styrperspektiv. Men vad är ett betyg? En svårighet med att titta på och jämföra betyg mellan olika länder är att formen på ”betyg” skiljer sig åt. Det är med andra ord svårt att göra faktiska jämförelser .

Den här studien ingår i SKOLFORSK som är ett projekt som på uppdrag av regeringen ska kartlägga befintlig utbildningsvetenskaplig forskning. Syftet är att bidra med underlag till det kommande Skolforskningsinstitutet. Om ni är nyfikna på slutresultaten i de olika delprojekten, inklusive det ovan nämnda, så presenteras resultaten på en slutkonferens den 28 januari.

/Jessica

*Bild från Christian Lundahls presentation Betyg på betyg! Resultatdialog, Jönköping 20141120*. På twitter påpekades senare att det i Finland regleras i den lokala LP, inte av enskilda lärare.