Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
skrivundervisning

EARLI 2015: Första dagen

Mottagning på tisdagskvällen

Öppningsceremoni med cypriotisk folkdans, ett symposium om skrivande, en paper-session om skrivande och peer feedback, ett symposium om interthinking, intressanta diskussioner med kollegor och slutligen en mottagning med god mat och massa människor. Full fart från 8.30 till 22.00.

Det är för sent för några längre utläggningar, men en sak som slog mig var att det verkar vara kvantitativ forskning som dominerar skrivstudier just nu. Det är intressant att se samband mellan olika faktorer i det större sammanhanget där det är främst teacher beliefs, classroom practice, student characteristics, och student performance som studeras via enkäter med stort antal informanter. Men hur väl stämmer det överens med verkligheten och vilka slutsatser går det att dra? I den här typen av storskaliga studier ber man till exempel oftast läraren själv att beskriva sin undervisning, eftersom det av tidsskäl inte går att genomföra observationer. Dessutom kan det vara svårt att se åt vilket håll samband går.

Flera resultat i de studier som presenterades var motsägelsefulla, men intressant var att flera av dem lyfte fram att det verkar som om undervisning i strategier inte ger bättre resultat. I en studie var det till och med en negativ korrelation, det vill säga elevernas prestationer blev sämre. Med tanke på vårt ramprojekt i engelska och moderna språk, som vi skrivit om tidigare, är det intressant. En tanke kan vara att med fokus på strategier så hamnar själva skrivandet i bakgrunden; lektionsinnehållet riskerar att bli själva strategierna i stället för deras roll för att förbättra skrivande.

Symposiet om interthinking förtjänar ett eget inlägg i framtiden när jag samlat mina tankar. I morgon blir det mer fokus på klassrumsinteraktion och lärande.

/Jessica

Lärardrivna forskningsprojekt i svenska

Sedan 2010 har vi i Svensk- och svenska som andraspråksnätverket haft ett flertal spännande lärardrivna forskningsprojekt. Utgångspunkt har varit autentiska undervisningsdilemman som diskuterats på olika skolor med en mängd duktiga kollegor. Några av dessa viktiga diskussioner har genererat likaledes viktiga forskningsfrågor. Här kommer några exempel på forskningsfrågor som lärare ställt:

–       Hur kan vi undervisa och förbättra flerspråkiga elevers läsförståelse av skönlitteratur?

–       Hur kan undervisningen i argumenterande text förändras och förbättras så att den utvecklar elever i större utsträckning?

–       På vilket sätt kan RT, Reciprocal Teaching, realiserat som bildsymboler, användas som metod för vuxna sva-elever att utveckla sin läsförståelse?

–       Hur kan man genom undervisning öka elevers förståelse av världslitteratur och använda litteraturen som ett sätt att ta del av andra platser och kulturer, samtidigt som eleverna läser texterna som fiktiva produkter?

Gemensamt för alla projekt är undersökningarna har börjat i att försöka utforma ett test för att definiera vari elevernas svårigheter ligger. Det här kan liknas vid hur Vygotskij talar om hur viktigt det är att ta reda på vad eleverna kan för att hitta den s.k. proximala inlärningszonen. Därefter har alla projekt försökt designa undervisningsupplägg som i teorin är tänkta att möta elevers undervisningsbehov.  Undervisningen har sedan förfinats i flera cykler vilket gör att man upptäcker vad som är nödvändigt för att utveckla ett kunnande.

Alla dessa undervisningscykler har genererat en mängd olika didaktiska ämneskunskaper som sedan har presenterats på konferenser och i artiklar. Ett pågående projekt är lärare från Ekenbergsskolan som undersöker vad elever i årskurs 5 behöver för att kunna urskilja argument som stöder en given tes. Vi ser med spänning fram emot ny kunskap kring att undervisa i detta!

/Eva och Tammi

 

Föreställningar om skrivande

Mary_Pickford-deskEfter mitt förra blogginlägg fick jag en fråga om ”föreställningar om skrivande”. Ivanič (2004) skriver i en artikel om sex diskurser som handlar om värderingar och uppfattningar om vad skrivande är, hur det ska bedömas och hur man lär sig att skriva. Det handlar också om hur de här uppfattningarna realiseras i praktiker: hur lärare undervisar i skrivande. Kort och förenklat kan de olika diskurserna beskrivas utifrån vad som betonas:

  1. Färdighetsdiskurs: ytliga språkliga aspekter, språkriktighet, färdighetsträning.
  2. Kreativitetsdiskurs: intressant innehåll, personlig stil, litterär kvalitet.
  3. Processdiskurs: antingen den mentala eller den praktiska processen eller båda.
  4. Genrediskurs: typiska språkliga drag i olika texttyper.
  5. Diskursen om sociala praktiker: textens funktion i olika sociala praktiker, autentiska uppgifter.
  6. Sociopolitisk diskurs: kritisk medvetenhet om kontext, maktaspekter.

I en lärares praktik kan man se drag av flera diskurser men ofta en ”bärande” diskurs, enligt Ivanič. Hon menar att det är en fördel för eleverna om de möter alla diskurserna under sin skolgång. När jag började som lärare för över tjugo år sedan var färdighetsdiskursen den dominerande. Processdiskursen hade en glansperiod på kanske framför allt 80-talet. Idag är genrediskursen troligen den mest synliga. Det intressanta är vilka konsekvenser en ensidig dominans av en diskurs för med sig, tänker jag.

Anna-Maija

Kort om kamratbedömning

800px-Academic_writingLyssna på den här långa rubriken på ett föredag: ”The influence of learner beliefs on student performance in criterion-referenced peer review: A sociocultural perspective ”. Kort sagt handlade Jingjing Mas föredrag om kamratbedömning i skrivande i engelska och vad som gör den verkningsfull. Förutom att elever måste få lära sig att ge och ta emot kamratbedömning, är elevers föreställningar en viktig påverkansfaktor enligt Jingjing Ma. I hennes forskning betraktas elevers föreställningar som ett psykologiskt verktyg, och hon har kommit fram till att elevers föreställningar om vad skrivande är påverkar deras benägenhet att ta emot kamratbedömning. Därför är det viktigt att i undervisningen ta upp olika föreställningar om skrivande för att göra eleverna uppmärksammade på detta. Först måste man förstås som lärare göra klart för sig vad man själv har för föreställning om vad skrivande är. Hur man kan tänka om det återkommer jag till en annan gång!

Vilka föreställningar påverkar elevers benägenhet att ta emot kamratbedömning i andra ämnen, tro?

Anna-Maija

Att skriva gestaltande – eller målande?

LighthouseHur kan vi utveckla vår undervisning och ”tänka nytt” – utan att falla tillbaka på gamla rutiner och invanda mönster? Våra skolämnen bygger på  många och långa traditioner och mycket sitter i väggarna. En del av det är ”beprövad erfarenhet”, men hur kan vi veta vad som är värt att bevara? Att genomföra småskaliga forskningsprojekt som Learning study kan bidra om vi anstränger oss och verkligen lyckas hitta kärnan i det vi vill att eleverna ska lära sig.

nätverksträffen i Nässjö för lärare som intresserar sig för Learning study och variationsteorin presenterades en studie i svenska på mellanstadiet. Läraren som berättade om studien var en av flera som deltagit i planeringen och genomförandet av tre lektioner, där man försökt att få eleverna att få syn på det som med en Learning study-term kallas lärandeobjektet. Enkelt uttryckt betyder lärandeobjekt det eleverna ska lära sig.

Vad var då lärandeobjektet här? Jag börjar med bakgrunden till studien. Ofta väljer lärare ett lärandeobjekt utifrån vad som verkar vara svårt för eleverna att lära sig, eller annorlunda uttryckt: vad som är svårt för lärarna att undervisa om. Här valdes lärandeobjektet ut på grund av en ny skrivning i läroplanen Lgr11. Det nya som lärarna inte tidigare undervisat om var kunskapskravet ”De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar /—/”. Däremot hade de undervisat om ”målande” beskrivningar, och frågan var nu vad som är skillnaden. ”Kunna förstå vad en gestaltande beskrivning är och kunna göra en” blev arbetsnamnet på lärandeobjektet.

För att få en djupare förståelse av lärandeobjektet läste lärargruppen relevant litteratur om gestaltande beskrivningar, vände och vred på begreppet och diskuterade sedan möjligheten att göra det begripligt för de grupper i årskurs 4 och 5 som skulle delta i studien. Lärarna kom fram till att lärandeobjektet var alldeles för omfattande och att eleverna kanske inte ens riktigt förstod begreppet ”beskrivning”. Efter ytterligare diskussioner formulerades så lärandeobjektet: ”Att kunna ta ut personbeskrivningar ur en berättande text”, och det var dags att genomföra ett förtest. Det gör man i en Learning study för att kunna planera en effektiv lektion utifrån de kritiska aspekter man upptäckt i elevsvaren, dvs. sådant som just de här eleverna måste få syn på eller förstå för att närma sig lärandeobjektet. Förtestet var att i en berättande text stryka under ord som på något sätt beskrev huvudpersonen.

Av utrymmesskäl kan jag inte gå in på alla detaljer, men utifrån de kritiska aspekterna i elevsvaren planerades en lektion där det variationsteoretiska begreppet kontrastering användes för att få eleverna att förstå lärandeobjektet. Exempelvis fick eleverna se två liknande meningar varav den ena beskrev en person med ett adjektiv och den andra inte. I sedvanlig Learning study-ordning analyserades den första lektionen och en ny, utvecklad lektion planerades och genomfördes med en ny grupp. Sammanlagt genomfördes tre lektioner, och vi fick också ta del av tankar inför en tänkt fjärde lektion.

Det mest intressanta i presentationen var kanske lärarnas reflektioner efter genomförd studie. De talade om vikten av att hitta ”kärnan” i det vi ska undervisa om och att den ska framstå tydligt för eleverna. Lärarna fann att innehållet blev tydligare när de olika kritiska aspekterna behandlades separat. De menade också att det i ämnet svenska är svårare att hitta ”fristående” lärandeobjekt än exempelvis i matematik. Lärargruppen upptäckte att de inte talade samma språk när det gäller begrepp inom svenskämnet – kanske en anledning till svårigheten att hitta lärandeobjekt?

Min fundering efter den intressanta och väl genomförda presentationen är: Vad hade hänt om de behållit (delar av) det första lärandeobjektet (”Kunna förstå vad en gestaltande beskrivning är och kunna göra en”)? Det kändes som om lärarna ”retirerade” när de valde personbeskrivningar (som mest handlade om att använda adjektiv) istället för gestaltande beskrivningar. Det visade sig också att eleverna faktiskt strök under gestaltande beskrivningar som (av misstag?) smugit sig in i för- och eftertestet. Även om det förstås är viktigt att undervisningen inte ligger på för hög nivå, är motsatsen möjligen ett ännu sämre alternativ? Kanske handlade det här om lärarnas egen osäkerhet inför ett obekant begrepp? Jag hoppas och tror att lärargruppen går vidare och tar sig an gestaltande beskrivningar – elever behöver utmaningar i undervisningen!

Anna-Maija Norberg