Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
STLS

Vi ser fram emot ett spännande läsår!

Matematiknätverket har från och med höstterminen tre ämnesdidaktiska FoU-projekt, projekt som planeras och genomförs av en grupp lärare med vetenskapligt stöd från nätverket.

Ett av projekten, Tiobassystemet – elevers uppfattningar och lärande, är inne på sitt andra år. Syftet med detta projekt är att undersöka hur en undervisning med hjälp av det lärandeteoretiska ramverket lärandeverksamhet kan utformas, där elever ges möjlighet att utveckla förmågan att resonera om rationella tal i decimalform med hjälp av generella principer för bas-system. Projektet genomförs med Learning study som metod och lärandeverksamhet och variationsteori används som didaktiska redskap i lektionsplanering och analys. Projektet kommer att presenteras på Lärarnas forskningskonferens, så håll utskick om ni är intresserade!

Ett av de nya projekten har, i skrivandets stund, titeln: Uppgiftskonstruktion för elever med hög begåvning i matematik med syfte att utveckla kommunikations- och resonemangsförmågan. Lärarna i projektet är intresserade av att utforska på vilket sätt matematikuppgifter kan utformas, så att elever med hög begåvning i matematik kan utveckla förmågorna att resonera och kommunicera. Även detta projekt planerar att använda lärandeverksamhet som didaktiska redskap i lektionsplanering och analys.

Det tredje projektet planerar att ta avstamp i Helena Erikssons (2015)  licentiatuppsats Rationella tal som tal – algebraiska symboler och generella modeller som medierande redskap. Lärarna är intresserade av att i en årskurs 1 pröva Helenas modell och uppgifter och utforska vilka eventuella anpassningar och förändringar som behöver göras i relation till att skapa förutsättningar i undervisningen för elevernas lärande. I likhet med projektet Tiobassystemet – elevers uppfattningar och lärande planerar de att använda Learning study som metod och lärandeverksamhet och variationsteori som didaktiska redskap i lektionsplanering och analys.

Höstterminen har bara börjat och vi ser fram emot att få följa ”våra” spännande projekt framöver! Håll utskick på bloggen, så ska vi göra vårt bästa med att hålla er uppdaterade om projektens framfart!

//Jenny

Anmäl dig till Lärarnas forskningskonferens 2017

LFK2016

LFK är ett forum för undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning. Syftet med konferensen är att bidra till lärarprofessionens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet. Här möts lärare för att presentera, diskutera och ta del av forsknings- och utvecklingsprojekt med utgångspunkt i frågor som rör undervisning och ämnesdidaktik. Förra året deltog 300 personer och konferensen är ett bra tillfälle att få diskutera forsknings- och utvecklingsprojekt med lärare och forskare inom fältet. Vi är på Nacka gymnasium och konferensen pågår mellan klockan 9.00-17.00.

I år bjuder vi på 2 keynote-talare, 42 seminarier, 2 symposier och 7 rundabordssamtal. Mer information finns i vårt preliminära program

Konferensen är kostnadsfri och lunch och kaffe ingår. Anmälan görs på den här länken senast 10 oktober. Det är begränsat antal platser och de brukar bli fullbokade innan sista anmälningsdag, så det kan vara bra att anmäla sig i god tid. Anmälan är bindande, no-show avgift 400 kronor.

Arrangör är Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). STLS är en samverkansplattform mellan Stockholms stad, Botkyrka kommun, Nacka kommun, Fryshusets gymnasium, Kunskapsskolan och Stockholms universitet med syfte att leda och samordna undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning – för, med och av lärare.

//Jessica

Från kollegialt lärande till kollegialt forskande?

Planeringen i STLS inför upptakten till ett läsår av lärardrivna forskningsprojekt är i full gång! Mycket ska förberedas, fixas, ordnas och samordnas, eller koordineras som vi sammanfattande kallar det i STLS, för att ge både stöttning och utmaningar till de lärare som under läsårets fredagseftermiddagar tar sig till FoU-avdelningen på Hantverkargatan för att diskutera sina FoU-projekt. I år har vi i nätverket för svenska som andraspråk flera spännande projekt framför oss-

Våra projekt handlar om många olika saker: hur man digitalt kan synliggöra kvaliteter i muntlig framställning; hur grammatikundervisning kan hjälpa fram argumentationen i texter; vilken särskild juridisk vana och förståelse som behövs för läsning av juridiska texter; hur kritisk läsning på akademisk nivå kan utvecklas ytterligare hos akademiker med svenska som andraspråk samt hur kommunikation hos grundsärskolans elever kan stärkas genom vardagsanknutna situationer.

Som synes har samtliga dessa lärardrivna forskningsprojekt en tydlig didaktisk och klassrumsnära koppling. De är exempel på vad vi skulle kunna kalla undervisningsutvecklande forskning. Men vad innebär i sin tur det? STLS vetenskapliga ledare Inger Eriksson har sammanfattat detta, på ett sätt som jag här reflekterande ska försöka återge.

Vi kan till att börja med skilja på tre sorters utveckling inom lärarkåren, den personliga yrkesutvecklingen, den gemensamma undervisningsutvecklingen och den undervisningsutvecklande forskningen. Alla tre är värdefulla på sitt sätt, man skulle kunna se dem som benen på ett trebent bord, brister ett av dem faller hela bordet.

Den personliga yrkesutvecklingen genomgår varje lärare med självaktning oundvikligen genom sitt yrkesliv, i en mer eller mindre introspektiv och reflekterande trial-and-error-process.

Den gemensamma undervisningsutvecklingen har varit olika framträdande i olika perioder i skolans historiska utveckling. I dag har den kommit att lyftas fram i termer av kollegialt lärande och på ett ofta förtjänstfullt sätt implementerats, till exempel genom de, får man nog säga, lovordade satsningarna på matematiklyft och läslyft.

Det kollegiala lärandet beskrivs av Skolverket som ett lärande som sker när kolleger tillsammans analyserar, utvärderar, dokumenterar och därmed gemensamt utvecklar sin undervisning.

Men utifrån bilden av ett trebent bord, behövs också ett tredje ben för att bära upp skolans utveckling. Det är ett ben som i sig behöver utvecklas i skolan, och det är en utveckling STLS vill främja på ett, törs vi hävda, unikt sätt.

Att de forskningsprojekt vi främjar är klassrumsnära, alltså praktiknära, är inte vad som utmärker dem som unika. Skolforskningsinstitutet ställer redan strikta krav på ”undervisningsnära frågeställningar” i de forskningsprojekt som beviljas. Det ”tredje benet”, om jag nu kallar det så, består istället av offentliggörande, spridning och vetenskaplig granskning av de resultat lärarna kommer fram till. Med andra ord vill vi främja ett vetenskapliggörande av undervisningsutvecklingen, som samtidigt blir en undervisningsutvecklande forskning.

En återkommande formulering i debatten säger att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Många misstar detta för att lärare ska verkställa åtgärder som forskare rekommenderar. Detta verkställande har visat sig svårt att genomföra i praktiken och man söker ofta förklaringen hos lärarna.

Skolverket landar exempelvis i slutsatsen att forskningsresultat publiceras ”i internationella tidskrifter som lärare har svårt att tillgå och med en språklig jargong som lärare inte alltid känner sig bekväma med”, något som skulle kunna vantolkas som att en vanlig, enkel lärare inte förstår sig på den ”fina forskningen”.

En motsatt slutsats, vanlig inte minst bland lärare, är att  intresset för didaktiskt tillämpbara forskningsresultat saknas hos forskarna själva. 

Båda dessa slutsatser skjuter bredvid målet, låt vara att de skjuter åt rätt håll. Forskare och lärare talar ofta förbi varandra, men det har inte med vare sig bristande fattningsförmåga eller bristande intresse att göra. Problemet ligger helt enkelt i att det saknas forum där lärare, bokstavligt talat, sitter tillsammans och pratar med varandra, det vill säga diskuterar och söker svar på gemensamma frågeställningar.

Forskning är en kollektiv process. Forskning fungerar inte så att ett ensamt snille tänker ut en banbrytande upptäckt, som sedan anammas av omvärlden. All forskning sker i ett sammanhang, eller som Newton uttryckte det, ”på jättars axlar”. Den framforskade kunskapen om undervisning är en kollektiv kunskapsmassa, som uppstår när forskare på seminarier, på konferenser, i tidskriftsartiklar och i andra former av dialog kommunicerar med varandra.

Just denna gemensamma kommunikation har länge saknats i lärarkåren, även om det kollegiala lärandet börjar ta form på flera håll.

Kollegialt lärande som skolutvecklingsmodell har stora styrkor. Men om det inte kompletteras av en undervisningsutvecklande forskning, där lärare och forskare möts på samma konferenser, i samma seminarie- och mötesrum och vid samma bord, ja då blir resultatet i bästa fall ett hastigt uppflammande, och lika snabbt utslocknat, lokalt kunskapslyft.

STLS står för en sådan undervisningsutvecklande forskning, som vi kanske skulle kunna kalla ”ett kollegialt forskande”.

Vill du vara med och bidra är du varmt välkommen! Följ vår blogg, ta del av lärarnas resultat, till exempel på deras slutseminarier, eller på LFK, lärarnas (egen) forskningskonferens, som i år går av stapeln 31 oktober!

/Björn Kindenberg

Rundabordssamtal på LFK 2017

LFK2016

På Lärarnas forskningskonferens 2017 kommer vi att ha flera rundabordssamtal. Tanken är att ge er deltagare möjlighet att tillsammans med andra lärare och forskare diskutera undervisningsrelaterade frågor. Mer information om konferensen och anmälan finns på LFKs hemsida.

Litteraturläsningens vara eller icke-vara?

Hur många böcker har dina elever hunnit läsa i år? Och hur kom det sig att det blev just dessa böcker? Romanen har idag fått konkurrens av nya litteracitetsformer som spel och fan fiction – och hur detta påverkar barns och ungas sätt att läsa vet vi fortfarande inte så mycket om. Vi vet däremot att barn och unga idag läser allt färre böcker. Flera insatser, ofta med fokus på mängdläsning, har gjorts från politiskt och annat håll för att öka intresset för och förmågan att läsa, som exempelvis en läsande klass, läsborgarmärket och läslov. Vi ser också ett allt större intresse för så kallade lättlästa böcker.

Vad händer med läslusten då kvantitet snarare än samtal och läsglädje är det som hamnar i fokus? Hur motiverar vi läsning av skönlitteratur för våra elever idag – ska de läsa för att utveckla sitt språk, sig själva, bli bildade, få kunskap om världen – eller någonting helt annat?

Tillsammans med er vill vi diskutera hur vi får våra elever att läsa, vad de ska läsa och på vilka grunder!

Hur kan algebraiska resonemang förstås i relation till matematikundervisning i grundskolans årskurs 1-9 samt i gymnasieskolan?

Vi har i två års tid arbetat i olika forskningsprojekt och undersökt möjligheter och svårigheter när man undervisar för algebraiska resonemang. Vi vill diskutera vad som kvalificerar ett algebraiskt resonemang, vilka utmaningar det finns i undervisningen och vad som kan skapa förutsättningar för att eleverna utvecklar sin förmåga att föra algebraiska resonemang.​

Möjligheter och utmaningar i det digitala NV-klassrummet

  • Är det skillnad på att använda och integrera digitala verktyg i undervisningen?
  • Vilka är dina erfarenheter av att arbeta med digitala medier i NV-undervisningen? Möjligheter och utmaningar?
  • Vilka nya innebörder kan de naturvetenskapliga ämnenas kunskaper och förmågor få i relation till digitala medier?
  • På vilka olika sätt kan elever behöva stöd när det gäller informationssökning på nätet, och hur kan NV-undervisningen bidra till det?
  • Vilka etiska överväganden blir viktiga när digitala medier på olika sätt integreras i undervisningen?

Visuella metoder i undervisning: Om relationen mellan dokumentation och lärardriven forskning i praktisk-estetiska ämnen

Syftet med det aktuella rundabordssamtalet är att åskådliggöra hur visuella metoder och teknologier kan vara en del av undervisning såväl som undervisningsutvecklande verksamhet i grund- och gymnasieskolans praktiskt-estetiska ämnen. Samtalet inleds med en kortfattad beskrivning av hur visuella metoder kan användas tillsammans med elever för att utveckla undervisningspraktiken, och följs därefter av en kort introduktion till forskning inom fältet; däribland Arts-Based Research-traditionen respektive visuella kulturstudier. Med avstamp i våra gemsamma erfarenheter av dokumentationsarbete i klassrummet diskuterar vi sedan skilda kunskapspraktiker samt relationen mellan sinnlig dokumentation och praktiknära forskning.

De två frågeställningarna nedan vägleder samtalet:

  • Hur kan visuella teknologier och sinnlig etnografi användas i undersökning av ämnesinnehåll – vad är möjligt att se och vad görs möjligt att se?
  • Hur kan lärare och elever tillsammans utveckla användningen av visuella metoder?

Be active and speak English all the time! Målspråkande vs korsspråkande

Korsspråkande (på engelska translanguaging) ses som en resurs i andraspråksundervisning. I undervisning i främmande språk finns det snarare en norm att målspråket ska användas i så stor utsträckning som möjligt. Varför är det så? Vilken syn på språkinlärning bygger denna norm på? Är det skillnad mellan andraspråks- och främmandespråksinlärning?

Att leva tillsammans – perspektivtagande och komplexa teman i SO-undervisningen

Gemensamt för SO-ämnena är att de behandlar olika perspektiv på att leva tillsammans och skapa ett gemensamt samhälle som inrymmer många olikheter.

  • Vad innebär det att ta olika perspektiv inom ramen för SO-ämnena och vad är utmaningarna kring detta kopplat till olika teman i SO-ämnena?
  • Vad finns det för perspektiv på viktiga teman i ämnesdisciplinerna och bland eleverna?

Vad kan man när man kan programmera? Att utveckla elevers förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar i undervisning kring programmering i teknikämnet

Inom ramen för Stockholm Teaching & Learning Studies pågår sedan höstterminen 2016 lärardriven forskning kring programmering i teknikämnet. Tillsammans genomför vi ett projekt kring hur undervisning i programmering kan utvecklas för att främja och synliggöra elevers förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar. Inom projektet har vi talat om kod som en form av teknisk lösning som i likhet med andra tekniska lösningar kan beskrivas utifrån funktion och ändamålsenlighet. Den övergripande frågan som vi intresserar oss för handlar således om hur undervisning kan organiseras för att stötta elever i att förstå och prata om kod utifrån ovan givna ramar. I fokus finns också de kommande förändringarna i kursplanens centrala innehåll i ämnet teknik och hur detta kan komma att påverka undervisningen i ämnet.

Några av frågorna vi tänker oss kunna samtala om är:

  • Vilka utmaningar ställs lärarna inför i och med att programmering införs som centralt innehåll i teknikämnets kursplan?
  • Vilka erfarenheter behöver en lärare ha för att undervisa i programmering och stötta eleverna i deras lärande?
  • Hur kan man förstå lärandeprogression i programmering i teknikämnet? 

//Jessica

Designbaserad forskning på LFK 2017

LFK2016

Nu är anmälan till Lärarnas forskningskonferens 2017 öppen! Alltid på tisdag vecka 44 – i år den 31 oktober. Vi är på Nacka gymnasium, Griffelvägen 17, Nacka, kl. 9.00-17.00.

Årets keynote-talare är Maria Andrée, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet. Hon kommer att prata om Möjligheter och utmaningar i designbaserad forskning som modell för praktikutvecklande forskning.

LFK är ett forum för undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning. Förra året deltog 300 personer och konferensen är ett bra tillfälle att få diskutera forsknings- och utvecklingsprojekt med lärare och forskare inom fältet. Preliminärt program inklusive presentationer finns på konferensens hemsida.

Konferensen är kostnadsfri och lunch och kaffe ingår. Anmälan görs på den här länken senast 10 oktober. Det är begränsat antal platser och de brukar bli fullbokade innan sista anmälningsdag, så det kan vara bra att anmäla sig i god tid. Anmälan är bindande, no-show avgift 400 kr.

STLSloggor 201701

Arrangör är Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). STLS är en samverkansplattform mellan Stockholms stad, Botkyrka kommun, Nacka kommun, Fryshusets gymnasium, Kunskapsskolan och Stockholms universitet med syfte att leda och samordna undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning – för, med och av lärare.

//Jessica

Rapport från en kunskapsbyggande myrstack

Under veckan som gått har Anna-Maija Norberg och undertecknad från STLS ämnesdidaktiska nätverk för svenska och svenska som andraspråk varit på forskningskonferensen Skriv!Les! i Trondheim.

Där har vi presenterat pågående arbete och tidigare resultat från delprojekt i ramprojektet för vårt nätverk, som undersöker vad kursplaneförmågan ”Att läsa och skriva för olika syften” kan innebära.

Här har vi kunnat presentera resultat från bland annat Östra Reals gymnasium (Stockholm), Ronnaskolan och Brunnsängsskolan (Södertälje) och Tunaskolan (Botkyrka).

Några snabba tankar som jag tar med mig från dessa spännande, men intensiva dagar:

Forskningskonferenser är en bärande del av forskarsamhället, det är här forskaren får återkoppling, invändningar, synpunkter och tankar om den egna forskningen, men också i lika hög grad tillfälle att ge deltagarna nya tankar, perspektiv och idéer.

Genom en sorts ringar-på-vattnet-effekt leder de här mötena forskare emellan till nya insikter och till djupare förståelse för det som undersöks. Det gäller inte minst för både mig och Anna-Maija, som nu fått nya teoretiska perspektiv på frågan vi undersöker, vilket vi nu kan ta med oss tillbaka till nätverket av forskare, forskarstuderande och projektdeltagande lärare.

Man kan kanske likna forskarsamhället vid en gigantisk, kunskapsbyggande myrstack som ständigt byggs ut och byggs om och där man hela tiden hittar nya vägar framåt.

Forskningskonferenserna är en del av denna myrsamhällesliknande, kollektiva förståelse.

Forskningskonferenser skiljer sig från de konferenser lärare vanligen har erfarenhet av. Den typen av konferenser kan kanske i så fall mer liknas vid ett konsertframträdande? En enskild eldsjäl, pedagogisk guru eller (av konferensarrangören) utnämnd ”superlärare” eller inspiratör presenterar goda exempel under en timmes tid.

Den formen av inspirerande och kollegialt (om än monologiskt) lärande har jag inget emot som sådan. Den fyller ett behov och leder till personlig utveckling.

Forskningskonferenser har ett annat syfte och format. Här presenteras under 20 min forskning och resultat, vilket publiken (i huvudsak andra forskare) lämnar synpunkter på.

Medan inspiratören står oemotsagd, vill den presenterande forskaren tvärtom ha om inte kritik, så åtminstone en kritisk granskning (till vilket alltså en tredjedel av presentationstiden avsätts).

Det är ett sammanhang som STLS kämpar för att fler lärare ska få möjlighet att delta i. Vi tror att ett vetenskapligt sammanhang för lärare att ingå i, är något som stärker lärarkåren och undervisningen.

En första möjlighet för dig som lärare att komma in i detta sammanhang är att anmäla dig till Lärarnas forskningskonferens 2017 – en ämnesdidaktisk forskningskonferens med undervisning i fokus!

amochbjorn2 Två glada men trötta myror efter avslutad konferens (Foto: Kristina Danielsson)

Dr Google och robotarna utmanar!

IMG_4772Här står jag och låter Dr Google utmana. Idag har jag haft den stora förmånen att presentera mitt forskningsprojekt i biologi didaktik på konferensen Skolibliotek 2017 i Göteborg. Ett fantastiskt gäng skolbibliotikarier, lärare och skolledare googlade symtom som ”illamående, yrsel och huvudvärk”. Gör det du också! Hur många träffar fick du? Vilken typ av källor dyker upp i träfflistan? Vilken diagnos får du av dr Google? Syftet med mitt forskningsprojekt är att utforska vad förmågan till kritisk granskning kan innebära i relation till ett växande medielandskap. Hur förhåller sig elever kritiskt till motstridig hälsoinformation på nätet? Hur kan skolans NV-undervisning bidra till att kvalificera förmågan till kritisk granskning?
FullSizeRender(3)

Under konferensen lyssnade jag också på utvecklingskonsulten och IT-strategen Mats Östling, som pratade om skolans digitalisering. Han menar på att skolans tillämpning av digital teknik borde möjliggöra innovationer och kreativitet, snarare än att förstärka och stödja befintliga metoder. I couldn’t agree more!!! Dessutom visade han en finfin programmeringsduk där robotar kan vandra runt i ”berättande samspel”. Hej framtiden…eller NUTIDEN menar jag :)

Take home message: Det blir inte som det blir, det blir som någon har programmerat!

/Jonna Wiblom

Bli en forskande lärare

Forskarutbildade lärare är en viktig del i arbetet för en skola på vetenskaplig grund. Nu finns det igen möjlighet att söka till den Ämnesdidaktiska forskarskolan på Stockholms universitet. Deltagande i forskarskolan finaniseras av olika skolhuvudmän. För information om vilka huvudmän som utlyser tjänster kan ni kontakta studierektor för forskarskolan, lektor Eva Norén eva.noren@​mnd.su.se

Stockholms stad söker 3-4 licentiander. Finansieringen i Stockholm innebär att läraren får en anställning på 60 procent på utbildningsförvaltningen med en lön på 80 procent av den ordinarie lärarlönen. 50 procent utgörs av studier, 10 procent innebär utvecklingsarbete på utbildningsförvaltningen. Resterande 40 procent är undervisning på skolan.

Vidare ska du vara tillsvidareanställd i Stockholms stad och ha minst fyra års vitsordad tjänstgöring. Du bör också ha en tydlig idé om forskningens inriktning och tankar kring genomförandet av avhandlingsarbetet (1-2 A 4). Du ska också ha mycket goda kunskaper i svenska och engelska, såväl muntligt som skriftligt.

Sista ansökningsdag är 26 mars. Mer information om ansökan finns här.

/Jessica

STLS och undervisningsutvecklande FoU-projekt

 

Bakgrund och syfte

Stockholm Teaching & Learning Studies, STLS, har utvecklats för att initiera, stödja och sprida lärarledda forskningsprojekt som handlar om ämnesdidaktiska frågor och problem som uppstår i klassrummet. STLS ska fungera som en mötesplats för forskande lärare i olika ämnen. Plattformen är ett samarbete mellan skolhuvudmän och kommuner i Stockholms län och Stockholms universitet.

Syftet är att

  • underlätta kontakter mellan forskare och skolor
  • initiera och genomföra FoU-projekt
  • skapa former för involvering av forskare i kommunernas FoU-arbete
  • utveckla skolanpassade modeller för FoU-arbete som involverar lärare
  • utveckla former för rapportering och spridning av forskningsresultat

Organisation och verksamhet

Inom ramen för STLS finns det möjlighet för lärare att bedriva ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt på den egna skolan. En ambition är att utveckla metoder och modeller för lärarforskning som är anpassade till skolans specifika behov och villkor. Genom att göra det möjligt för lärare att medverka i forskningsprojekt kan forskningen bli en integrerad del av skolutveckling.

STLS är organiserat i sju ämnesdidaktiska nätverk. Nätverken koordineras av lektorer och doktorander under handledning av våra vetenskapliga ledare Maria Andrée och Inger Eriksson, som också medverkar i filmen högst upp. För att kunna delta i våra projekt behöver skola och lärare skicka in en ansökan. De beviljade projekten planeras och genomförs på skolorna, men möjlighet till diskussion och handledning erbjuds genom gemensamma nätverksseminarier. Inom nätverken anordnas möte med andra projekt, textseminarier och workshops som syftar till att stödja och utveckla projekten.

Det är viktig att poängtera att projekten inte ses som  fortbildningskurser utan som lärarledd forskning som syftar till att utveckla undervisningen. En viktig aspekt av projektens genomförande är att de utgör en del av de deltagande lärarnas arbetstid och att lärarna har möjlighet att ägna minst en eftermiddag i veckan åt detta arbete.

Blomman

Två olika sorters projekt

1. Ämnesdidaktiskt FoU-projekt

Ett ämnesdidaktiskt FoU-projekt planeras och genomförs av en grupp lärare på en eller flera skolor och utgår från ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen. Ansökan formuleras utifrån både beprövad erfarenhet och forskning, och ska innehålla en tänkt plan för genomförande, inklusive forskningsfrågor och metod. Mer information.

2. Ämnesdidaktiskt ramprojekt

Våra ämnesdidaktiska ramprojekt initieras, planeras och genomförs i samarbete med koordinatorerna i de olika nätverken. Varje nätverks ramprojekt utgår ifrån samma problemformulering och organiseras i ett antal delprojekt. Ansökan sker i form av en intresseanmälan. Mer information.

Spridning

Det är viktigt att våra projekt sprids till lärare och andra som är intresserade av ämnesdidaktiska studier. Spridning av resultaten kan ske genom olika kanaler:

  • didaktiska och vetenskapliga tidskrifter
  • pedagogiska websidor som Pedagog Stockholm
  • lärarsymposier där lärare diskuterar planerade, pågående och avslutade forskningsprojekt
  • Lärarnas forskningskonferens som organiseras årligen av STLS

Vill du veta mer?

Kontakta oss på funktion.stls@stockholm.se

Ramprojekt i flera olika ämnen

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies går det att delta i så kallade ramprojekt som initieras i våra olika ämnesdidaktiska nätverk.

I det ämnesdidaktiska nätverket i samhällsvetenskapliga ämnen driver vi just nu ett ramprojekt som undersöker hur man kan utveckla undervisning kring förmågan att analysera i samhällskunskap. Vi använder Learning Study som modell för arbetet. De tidigare och pågående delprojekten har berört områden som maktanalys och analys av orsaker till migrationsströmmarna i Europa. Inför hösten 2017 är vi intresserade av att hitta medlemmar till ytterligare delprojekt som fokuserar förmågan att analysera i samhällskunskap, på grundskole- eller gymnasienivå.

I det ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk driver vi ett ramprojekt som fokuserar på förmågan att kommunicera och interagera i tal och utvecklingen av funktionella och meningsfulla uppgifter. Dessutom tar arbetet avstamp i teorier kring uppgiftskonstruktion i språkundervisning.

I det ämnesdidaktiska nätverket i svenska och svenska som andraspråk handlar ramprojektet om förmågan att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

I det ämnesdidaktiska nätverket i naturvetenskap och teknik syftar det ena ramprojektet till att utforska hur naturvetenskaplig undervisning kan utvecklas för att främja och synliggöra elevers förmåga att ställa undersökningsbara frågor. Ramprojektet inom teknik syftar till att utforska hur undervisning i programmering kan utvecklas för att främja och synliggöra elevers förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar i grundskolans olika årskurser.

Det ämnesdidaktiska nätverket i matematik driver ett ramprojekt som fokuserar på undervisning som utvecklar förmågan att föra och följa algebraiska resonemang. Vi använder Learning study som forskningsmodell och nya delprojekt bygger vidare på de erfarenheter som dragits sedan starten höstterminen 2015.

Det ämnesdidaktiska nätverket i praktisk-estetiska ämnen driver ramprojekt som handlar om språket i ämnet och ämnet i språket. I Lgr 11:s kursplaner för bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd har flera av de ämnesspecifika förmågorna formulerats med hjälp av verb som ”analysera”, ”tolka”, ”kommunicera” och ”resonera”.  Ramprojektet syftar till att närmare studera vad som händer med dessa ämnens karaktär när verbala handlingar om ett praktiskt och/eller teoretiskt kunnande får ett större utrymme i undervisningen.

Om du vill ha mer information och ta del av villkor för deltagande så finns det här. Du kan också kontakta oss på funktion.stls@stockholm.se