Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Stockholm Teaching & Learning Studies

Slutseminarier och nya utmaningar

Ett nytt år innebär ofta ett slags bokslut över det som har varit. Ofta kan det handla om att avsluta det som har varit och att ta nya tag med de utmaningar som det nya året för med sig. I vårt ämnesdidaktiska nätverk innebär det nya året att några av våra FoU-projekt ska ha sina slutseminarier med intressanta resultat som i skrivande stund inte har långt kvar till att skickas in till granskning i ämnesdidaktiska forum och tidskrifter.

Studenter på grundlärarprogrammet som skissar porträtt

Det som kan föras in under rubriken utmaningar är bland annat det nya ramprojekt som vi arbetar med som handlar om återkoppling som sträcker sig bortom det verbalspråkliga. Det kan exempelvis handla om hur en lärare tar fram sin gitarr och jammar tillsammans med sina elever eller när en bildlärare visar med papper och penna hur någonting kan göras efter samtal och i samråd med en elev. Just den här formen av görande, i det pågående, är i fokus då vi ser att det är del av undervisningen som vi vet för lite om.

Något annat som kan föras in under utmaningar är förstås de nya kursplaner som skall sjösättas i höst.  Ja, som ni säkert vet så kommer de nya kursplanerna för grundskolan att börja gälla från och med den 1 juli 2021. Den kanske största utmaningen dock (och utan jämförelse också den tristaste) är förstås den pandemi som vi alla behöver förhålla oss till. Många av oss som undervisar har under förutvarande år, och säkert stor del av detta år, fått undervisa på distans. Särskilt i praktisk-estetiska ämnen är ju detta en utmaning då vi är vana att förhålla oss till en materialitet som är svår att återskapa i digitala miljöer. Hur skapar vi möten när vi inte finns i samma rum och hur får man till ett meningsskapande sammanhang när undervisningen sker på distans och nödvändigt material inte alltid finns där? Utifrån ett ämnesdidaktiskt forskningsperspektiv är det också intressant att se vad just distans gör med våra ämnen. Vad vi tar med oss och vad vi kan lämna därhän är återkommande frågor som diskuteras i nätverket och med kollegorna i STLS såväl som i mötet med lärare som vi möter.

Så med detta nya år så tar vi nya tag och sjumilakliv!

/Nätverket för praktisk-estetiska ämnen

(Camilla, Eva-Lena, Jonas och Torben)

Nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Ny ansökningsomgång!

Det är snart dags att ansöka om ett FoU-projekt eller ett ramprojekt inom yrkesnätverket på STLS.

Ett ramprojekt om yrkesrelaterade beräkningar startade upp hösten 2020. Det går att söka till det ramprojektet, men också till andra ramprojekt som erbjuds inom nätverket. Mer information finns på nätverkets sida, se: https://pedagog.stockholm/undervisning-och-larande/forsknings-och-utvecklingsprojekt/stockholm-teaching-learning-studies/

Om det finns något annat område som ni är intresserade av att undersöka i relation till yrkesprogram, yrkesämne och undervisning, än vad som erbjuds i nätverket just nu, så är ni självklart välkomna att kontakta mig på maria.christidis@rkh.se

”Titta den ser ut som en pärla!” Metaforer och liknelser när elever lär sig naturvetenskap

Metaforer och liknelser har en stor betydelse för elevers lärande i naturvetenskap (se t.ex. Jacobson och Wickman, 2007). Metaforerna kan vara introducerade av läraren, som t.ex. kraftstationen mitokondrien eller växthuseffekten, men de kan också vara spontana utsagor som preciserar något naturvetenskapligt fenomen som eleven möter i klassrummet. Nedanstående korta elevsamtal visar på detta. Exemplet kommer från ett tidigare projekt som vi har genomfört i det ämnesdidaktiska nätverket i naturvetenskap och teknik (Mikkonen et al. 2020). En grupp elever i grundskolans årskurs 2 har med hjälp av mikroskop studerat djur-, växt- och bakterieceller. När de har tittat på cellerna och samtalat med sina klasskamrater och läraren har de använt en rad olika liknelser för att förtydliga vad de ser, t.ex. ”Det ser ut som en ananas!”, ”Det ser precis ut som stekta ägg!”. Studien visade att dessa liknelser vara viktiga för att tydliggöra för andra vad som var relevant och intressant. I många fall blev liknelserna gemensamma och användes av läraren och andra klasskamrater. I undervisningen kommer sådana liknelser succesivt bytas ut mot ämnesbegrepp, en viktig poäng är att denna process erkänner elevernas erfarenheter och sätt att prata. Exemplet visar hur detta kan se ut, i rad 1 frågar läraren vad de observerat då de tittade på bakterierna.

1. Lärare: Och hur såg bakterierna ut då? Vilka såg bakterierna?

2. [Eleverna räcker upp händerna]

3. Lärare: Hur såg dom ut?

4. Elev 1: Dom såg typ ut som maskar eller pärlhalsband, eller kedjor och pärlhalsband, med pärlor.

5. Elev 2: Typ så här, pärla, pärla, pärla.

6. Lärare: Precis så såg det ut som pärla, pärla, pärla. Och varje sådan här pärla är en bakterie, i det där pärlhalsbandet

7. Elev 2: Va? Sitter dom ihop?

8. Lärare: Dom sitter ihop, yes, så varje sådan i pärlhalsbandet är en bakterie

Både barnen och läraren använder ordet pärla och pärlhalsband när de pratar om bakterierna. På detta sätt klargör de vad som är bakterier och, som exemplet visar, att en pärla är en bakterie. Det vill säga, pärlhalsbandet består av enskilda bakterier som sitter ihop.

Referenser

Jakobson, B. & Wickman, P.-O. (2007). Transformation through Language Use: Children’s Spontaneous Metaphors in Elementary School Science, Science & Education 16:267–289.

Mikkonen, S., Lundqvist, C., Kozma, C., Bürgers, A., Seifeddine Ehdwall, D., & Anderhag, P. (2020). Begrepp, metaforer och liknelser i yngre barns samtal om cellen. I A. Larsson, K. Stolpe & G. Höst (Red), Forum för forskningsbaserad NT-undervisning. Bidrag från konferensen FobasNT19 17-18 oktober 2019 i Norrköping (s.1-17). LiU-tryck, Linköping, 2020

Nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Lästips!

Under våren 2020 kom två nya doktorsavhandlingar med fokus på yrkesutbildning.

Från Linnéuniversitetet, Eva Klopes avhandling fokuserade på frisörutbildningen. Evas avhandling har titeln ”Respektabla frisörer: – Femininitet och (yrkes)identitet bland tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning”. Ni hittar avhandlingen i sin helhet på följande länk: https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1431278&dswid=-1494

Från Stockholms universitet och Röda korsets högskola, Maria Christidis avhandling fokuserade på vårdutbildningen. Marias avhandling har titeln ”Integrated teaching for expanded vocational knowing: Studies in the Swedish upper secondary Health and social care program” och finns att hitta på följande länk:  https://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=-1494&pid=diva2%3A1407537&c=1&searchType=SIMPLE&language=sv&query=christidis&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&sortOrder2=title_sort_asc&onlyFullText=false&sf=all

Utmaningar i undervisning och huvudmannens systematiska kvalitetsarbete

Fredagen den 25:e september träffades ett femtiotal verksamma lärare, skolledare och skolhuvudmän inom ramen för Stockholm Teaching & Learning Studies i en gemensam workshop. Syftet var att pröva en modell för systematisk kartläggning av undervisning framtagen av professor Inger Eriksson vid Stockholms universitet. Bakgrunden till detta initiativ är att den kvantitativa data som ofta utgör huvudmannens underlag för det systematiska kvalitetsarbetet endast ger indikationer om undervisningsrelaterade utmaningar på en aggregerad nivå. Klassrumsnära och ämnesdidaktiska data analyseras mer sällan i relation till skolornas systematiska kvalitetsarbete, vilket innebär att lärares ämnesdidaktiska erfarenheter har en tendens att försvinna när data aggregeras i huvudmannaorganisationen.

Under fredagseftermiddagen diskuterades prövades och diskuterades därför modellen för systematisk kartläggning av undervisning i olika ämnesgrupper. Även om diskussionerna böljade under den pågående workshopen så tyder den gemensamma och avslutande reflektionsrundan på att modellen, med fortsatt bearbetning och prövning, har potentialen att synliggöra undervisningsrelaterade möjligheter och utmaningar i skolans verksamhet. Modellen kan därmed också bidra till att nyansera skolans systematiska kvalitetsarbete.

Nytt ramprojekt och stundande runda bords samtal på LFK

skissa3

Vi i det praktisk-estetiska närverket kan idag med glädje meddela att vi har fått forskningsanslag för att under året utveckla ett nytt ramprojekt. Vårt tidigare ramprojekt har handlat om litteracitet och språkande inom praktisk-estetiska ämnen. Vårt nya ramprojekt har arbetsnamnet ”Estetisk kommunikation: om kropp, material och iscensättning i undervisningen.” I detta projekt hoppas vi skapa förståelse för olika kroppsliga, materiella och iscensättande handlingar som lärare i praktiska-estetiska ämnen använder sig av. Det kan till exempel handlande om skissande som en del av undervisningen i ämnen som bild och slöjd eller jammandet i ämnet musik. Motsvarande uttryck och former finns säkert i andra praktisk-estetiska ämnen.

Vårt nätverk kommer under årets LFK (lärarnas forskningskonferens) anordna ett runda bords samtal som knyter an till vårt nya ramprojekt. Därför kommer vårt runda bords samtal ha samma titel, ”Estetisk kommunikation: om kropp, material och iscensättning i undervisningen.” Vår förhoppning är att lärare från olika praktisk-estetiska ämnen är med och delar sina erfarenheter. På så sätt tror och hoppas vi att dessa samtal kan bidra till att skapa förståelse för alla de kroppsliga, materiella och iscensättande handlingar som förekommer i våra ämnen.

/Camilla, Eva-Lena, Jonas och Torben

Ny chans att delta i ramprojekt nästa läsår

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga? 

Det finns fortfarande möjlighet att anmäla intresse för att delta i ramprojekt inom Stockholm Teaching & Learning Studies. Ny deadline är 15 maj.

Vad är ett ramprojekt?

Ett ramprojekt tar sin utgångspunkt i en övergripande forskningsfråga som formulerats i ett av de ämnesdidaktiska nätverken inom STLS. Projekten utgår från en specifik förmåga i kurs- och ämnesplanerna och organiseras i delprojektet där du tillsammans med andra lärare och forskare prövar olika sätt att utveckla undervisningen. Ni får stöd och handledning i form av projektmöten, seminarier och workshops.

Information om ramprojektens övergripande problemformulering och forskningsfråga finns på nätverkens hemsidor:

Hur deltar jag?

Du kan delta i ramprojekt om:

  • Du undervisar i/har tillgång till en klass där du kan pröva olika uppgifter och bedömningsinstrument.
  • Du har möjlighet att delta i seminarier ett antal fredagseftermiddagar per termin.
  • Du kan avsätta tid motsvarande en halv dag per vecka till att arbeta med projektet mellan seminarierna.
  • Skolledningen ger sitt medgivande och garanterar att ovanstående förutsättningar ges.

Skolhuvudmännen som ingår i Stockholm Teaching & Learning Studies erbjuder visst ekonomiskt stöd till skolorna som deltar i ramprojekt.

Mer information finns på sidorna Delta i forsknings- och utvecklingsprojekt och Ansök om medel för ämnesdidaktiska projekt

Hur anmäler jag mig?

Intresseanmälan sker via digitalt formulär https://www.esmaker.net/nx2/s.aspx?id=7473178e6976

Frågor?

Kontakta funktion.stls@edu.stockholm.se

/Jessica

Praktisk-estetiska ämnen – på distans

I dessa Coronapandemi-tider så prövas vi människor och vårt samhälle i stort. I litteraturen har tidigare epidemier och katastrofer mynnat ut i verk som Boccaccios Decamerone och Garcia Márquez Kärlek i kolerans tid och säkerligen kommer det vi nu upplever synas i både böcker och avhandlingar. 

I skolans värld har nedstängningar, och att många just nu är sjukskrivna, inneburit att distansundervisning har fått ny aktualitet. Det får oss att ställa oss frågor som om det är möjligt att undervisa i praktisk-estetiska ämnen på distans, går det att  visualisera, ljudsätta eller gestalta kunskap på andra sätt än det som traditionell undervisning i klassrum innebär.

Vi är också övertygande om att många av lärare i praktisk-estetiska ämnen just nu har fått både pröva och ompröva sina erfarenheter om hur undervisning praktisk-estetiska ämnen kan gå till. Här finns säkert både goda och mindre goda exempel som lärare just nu är med om.

I vår STLS-verksamhet innebär denna allvarliga tid att vi som koordinatorer och nätverksledare numera håller våra möten med olika projekt via videokonferenser. Vår upplevelse i stort är att detta har gått förvånansvärt bra, trots att mötena sker på distans. Förstås kan vi sakna det som det mänskliga mötet innebär, det vill säga att man som deltagare kan moderera, ta om eller förtydliga något man säger, men i stort så vill vi ändå mena att detta har gått förvånansvärt bra.

I skrivande stund håller vi i det praktisk-estetiska nätverket på att formulera ett nytt ramprojekt. Vad detta ramprojekt kommer att handla om hoppas vi kunna berätta om i nästa inlägg. Vi kan också meddela att flera av våra FoU-projekt befinner sig i slutfasen av sina processer och just nu flera av dem fram sina undersökningar för att snart kunna publiceras. Detta finner vi mycket glädjande. Även det är något vi kommer berätta mer om i nästa inlägg.

Med detta sagt, önskar vi er en trevlig helg.

Camilla, Eva-Lena, Jonas och Torben

SO-nätverket på STLS får forskningsmedel för att undersöka elevers visuella litteractitet i samhällskunskap

SO-nätverket inom STLS har nyligen blivit beviljade 4,1 miljoner för att under 3 år genomföra forskningsprojektet ”Säger bilden mer än tusen ord? Om utvecklingen av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen”. Medlen kommer från samverkansprojektet Utveckling, Lärande och Forskning (ULF), som syftar till stärkt vetenskaplig grund i lärarprofessionen genom samverkan mellan akademi och skolan.

I samhällskunskap berörs många olika sorters frågor där elever behöver förstå komplexa relationer och samband. I undervisningen används ofta olika typer av modeller och bilder, men som vi vet att eleverna inte alltid har lätt att förstå. Forskningsprojektet syftar till att utveckla kunskap om elevers förståelse av tre representationer som ofta används i samhällskunskapsundervisningen – flödesschema, plotdiagram och fyrfältare. Projektet ska fokusera på att identifiera elevers olika sätta att förstå modellerna i relation till olika ämnesinnehåll. Men också på hur undervisningen kan utformas för att eleverna ska kunna bli hjälpa av de här modellerna. Ett exempel som vi kommer att fokusera på i projektet är plotdiagram som elever ofta har svårt för att förstå, t.ex. hur BNP och barnadödlighet hänger ihop.

Projektet kommer att pågå till och med 2023. Forskningsgruppen består av Max Strandberg (Stockholms universitet), Malin Tväråna (Uppsala universitet), Ann-Sofie Jägerskog (Stockholms universitet och Fryshusets gymnasium), Mattias Björklund (Stockholms universitet och Tullinge gymnasium), Robert Kenndal (Tumba gymnasium) och Mathias Blomberg (Fryshuset gymnasium).

/SO-nätverket

Lärarnas forskningskonferens 2020 – Call for abstracts!

För nionde året i rad anordnas nu Lärarnas forskningskonferens (LFK). LFK är ett forum för undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning. Syftet med konferensen är att bidra till lärarprofessionens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet. Här möts lärare för att presentera, diskutera och ta del av forsknings- och utvecklingsprojekt med utgångspunkt i frågor som rör undervisning och ämnesdidaktik.

Årets konferens anordnas den 27 oktober på Campus Konradsberg och Kungsholmens västra gymnasium, Stockholm. Konferensen är kostnadsfri och lunch och kaffe ingår. Förra året deltog cirka 400 personer och konferensen är ett bra tillfälle att få diskutera forsknings- och utvecklingsprojekt med lärare och forskare inom fältet.

Forskningskonferensen arrangeras av Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). STLS är en samverkansplattform mellan Stockholms stad, Botkyrka kommun, Nacka kommun, Fryshusets gymnasium, Kunskapsskolan och Stockholms universitet med syfte att leda och samordna undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning – för, med och av lärare.

Vi öppnar redan nu call for papers – ta chansen att skicka in ett abstract för att få presentera och diskutera ämnesdidaktiska projekt!

Anmälan för deltagare öppnar i slutet av maj.

Call for papers för er som vill presentera på LFK 2020

Vi välkomnar nu ansökningar för att presentera och diskutera planerade, pågående eller avslutade ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt på konferensen. Det finns två olika typer av sessioner: presentation och symposium.

Presentation: Ett planerat, pågående eller avslutat projekt presenteras följt av diskussion. En presentation är 20 minuter som följs av 10 minuter diskussion med åhörare.
Symposium: Flera projekt med samma syfte eller tema presenteras under samma session, med gemensam inledning och diskussion. Fokus ska ligga på det övergripande syftet och de olika delprojektens bidrag presenteras kortfattat. Ett symposium är 70 minuter.

Skicka in ett abstract

Om ni vill presentera eller hålla i ett symposium skickar ni in ett abstract. Fokus för innehållet i abstract ska vara projektets ämnesdidaktiska relevans för lärarprofessionen och undervisningen. Följande delar ska ingå i löpande text (400-600 ord, inkl. referenser):

Bakgrund: Redogör för projektets förankring i undervisning och ämnesdidaktisk forskning.

Syfte och frågeställningar: Vad är syftet med studien eller projektet? Forskningsfrågor?

Metod: Redogör för tillvägagångssätt, exempelvis intervention, klassrumsobservation, intervjuer, enkäter. Använde ni någon speciell forskningsansats eller teori? Lyft också fram för- och nackdelar med er metod.

Resultat: Redogör för era resultat, eller förväntade resultat om det handlar om planerat eller pågående projekt. Besvara era frågeställningar så långt det är möjligt. På vilket sätt bidrar er studie till att utveckla undervisningen i ert ämne?

Skicka in ert abstract senast 13 maj via den här länken (Call for paper). En kopia (word-dokument) av abstractet ska också mejlas hit. Du får besked om ditt abstract är antaget senast 29 maj. Då öppnar också anmälan till konferensen. Frågor om call for papers och presentation mejlas till funktion.stls@stockholm.se.