Visar alla blogginlägg från: mars 2015

Mie Josefsson om omsorgens innebörder i förskolan och det ansvarsfulla mötet

Mie JosefssonHur kan man förstå omsorgens innebörd i förskolan? Hur kan ett synliggörande av omsorgens innebörder i sin tur skapa vidare förståelse för vad det innebär för förskollärare att se och ta ansvar för barnen och barnens liv tiden de vistas i förskolan? Och omvänt: hur kan man förstå aspekter av ansvar i relation till förskolans och förskollärares uppdrag i allmänhet och som ett uttryck för omsorgens innebörder i synnerhet?

Det är frågor som på olika sätt belyser förskolan som en mellanmänsklig och empatisk praktik och kretsar kring förskolläraryrkets etiska förutsättningar. Etiska i den meningen att frågorna fokuserar på de relationella och sociala aspekterna av läraryrket i förskolan, vad dessa består av och vilken betydelse de har för kvaliteten på mötet mellan barn, pedagoger och föräldrar. Intresset för dessa frågor väcktes under Mies år som verksam förskollärare och följde så småningom med in i arbetet med hennes doktorsavhandling.

Mie Josefson är förskollärare samt universitetsadjunkt och doktorand i förskoledidaktik vid Stockholms universitet.

Helena Karlson

Läs mer om Förskolesummt 2015 11-12 juni.

Bodil Halvars och Camilla Emilsson om naturvetenskap och hållbarhetsfrågor i förskolan

bodil_halvars_franzenFrågor kring vår och vår planets framtid är högaktuella och brännande. Detta når även barn i förskoleåldern från flera håll. Förskolans verksamhet ska enligt läroplanen präglas av ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro och medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp.

Utifrån barnens egna frågor

Hur kan komplexa områden som naturvetenskap och hållbarhetsfrågor utforskas utifrån barnens egna frågor, nyfikenhet och kreativitet? I presentationen kommer det att belysas utifrån ett förskoledidaktiskt såväl som ett forskningsperspektiv med utgångspunkt från barnens utforskande.

camilla emilssonBodil Halvars är universitetslektor och filosofie doktor i didaktik vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, med särskilt intresse för barn, etik och hållbarhet. Camilla Emilsson är förskollärare vid S:t Görans förskoleområde, Kungsholmens sdf.

Helena Karlson

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni

Fortsättning på en början…

Vilken effekt fick pre-projektet?
Pedagogerna tyckte att vårens förberedelse och barnens sommaruppgift hjälpte oss i uppstarten av projektet. Både barn och föräldrar var förväntansfulla när de kom till förskolan med sina böcker efter sommaren. Det var en variation av böcker: pekböcker, bilderböcker, kapitelböcker, faktaböcker, serietidningar, böcker med ljud och böcker på olika språk. Ett barn hade med sig tre böcker, ett på varje språk barnet talar. Några föräldrar berättade att de inte hade böcker hemma – pedagogerna följde då med de barnen till biblioteket, så att de barnen fick låna böcker.

”Det kommer nog bli flera småprojekt. Eller det vet jag egentligen inte.…och det är det som är spännande, jag känner mig lugn i att vi ännu inte vet vad det kommer att bli.”

Pedagog, september 2014

Barnens böcker blir…
Barngrupperna arbetade vidare med att presentera, läsa och reflektera kring varje barns bok. Några barn började göra egna böcker som handlade om dem själva. En Monster High-tidning inspirerade barnen att göra egna tidningar. Petter och hans fyra getter skapades i lera. Färger utforskades utifrån boken Knacka på. Askungen dramatiserades och slott byggdes.

Ett försök att smalna av
På höstens fördjupade reflektionsmöte valdes projektfokus i de olika arbetslagen, ett försök att smalna av utifrån barnens böcker. Det blev allt från rädslor, vatten till fortsatt utforskande av böckerna om Askungen och Knacka på.

IMG_0304

 

 

Barnen som har läst boken Bockarna Bruse på badhuset avbildar trollet som en del i utforskandet av rädslor.

 

IMG_0306

 

 

 

 

 

enkäten 003

 

Barngruppen som arbetat med vatten skriver egna sagor efter en workshop om litteratur på Nobelmuseet.

 

Hur hjälps vi åt?
För att inspirera varandra har pedagogerna reflekterat tillsammans utifrån dokumentationer i enhetsövergripande nätverk. Under studiedagar har vi arbetat i workshops kopplade till projektet.

IMG_0012

Utifrån en dikt i boken Skor av Lennart Hellsing fick pedagogerna arbeta vidare enskilt med teckning och tillsammans med lera.

Vad händer nu?
Vi får allt eftersom syn på vad vi kan ändra för att utveckla vårt projekterande förhållningssätt.

IMG_0309

Här sammanställs pedagogernas farhågor och förhoppningar inför fortsatt projekterande…

Malin och Lisa

Synliggöra olika är demokrati eftersom alla får vara med

Jag har ofta mött pedagoger som säger ”vi måste lära barnen acceptera olikheter”. För mig blir det alldeles bakvänt, barnets hela värld är olika!

Det är vi vuxna som har levt längre och lärt oss värdera olikheter, det vill säga vi har lärt oss att vissa egenskaper och beteenden är mer värda än andra. Och skapar strukturer som gör att individer känner sig mer eller mindre värda i vissa sammanhang. Som exemplet med tecken för mamma och pappa och inte för familj. Eller hur den vita hudfärgen tas för given som normen – den mörka hudfärgen beskrivs eftersom den avviker från normen.*

Det finns hopp om förändring som alltid och det är till exempel i vårt gemensamma arbete i förskolan! Förändring måste till för att alla ska med och känna sig delaktiga och värda sig själva som de är.

På Maria förskolor deltar alla medarbetare i nätverk, samma grupp träffas var 6.e vecka, och detta läsåret har fokus varit Likabehandling. Vid ett tillfälle kom vi att reflektera kring olika familjebilder och en medarbetare hade läst om att det finns en bok om hakremspingvinerna Roy och Silo som bor i New York Zoo. Skaffa den till era förskolor och läs den!

Hakremspingvin

Ser ni hakremmen?

ha en bra vecka!

Annika

*Det kallas med ett teoretisk begrepp för vithetsnorm.

Inger Fält om kvalitet i förskolan – en fråga om likvärdighet eller ett lotteri?

Inger FältBarn har rätt till goda möten med professionella pedagoger som genom sitt förhållningssätt och kommunikationsförmåga ger förutsättningar för utveckling av goda relationer mellan barn-barn och barn-vuxna. Därigenom kan utveckling och lärande gynnas och stödjas utifrån varje barns behov.

Vad betyder det om varje barn får del av detta genom en likvärdig kvalitet oavsett vilken förskola eller vilken avdelning det får plats på? Hur når vi gemensamt dit och vems ansvar är det att uppnå likvärdighet?

Inger Fält är universitetsadjunkt vid Linnéuniversitetet och har en fil mag i pedagogik. Inger har många års erfarenhet som skolledare inom förskola och skola. Hon utbildar även rektorer och förskolechefer, samt representerar Linnéuniversitetet i projektet ”Små barns lärande”.

Helena Karlson

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni

Susanne Kjällander och Markus Bergenord om IKT som verktyg för lärande

Med hjälp av observationer och filmer illustrerar Susanne sina forskningsresultat med digitala lärplattor i nio förskolor som skett under nästan tre års tid. Med empiriska exempel som bland annat handlar om hur förskolebarn kommunicerar med teckensystem, som bilder, ljud, färger, ord och symboler i det digitala gränssnittet. Exemplen lyfter bland annat fram hur barnen blir producenter av digital media och transformerar den information de möter genom att skapa egna filmer, bilder, texter, sagor eller genom att använda appar på kreativa sätt som inte motsvarar förskollärarens eller apptillverkarens didaktiska design.

susanne_kjallander_viktor_sandqvistDet handlar inte om de tekniska produkterna utan vad vi gör med dem. Vilket innehåll fyller vi verktygen med och hur får vi dem att bli en del av vardagen i förskolan? Markus kommer att prata om hur man kan tänka kring att koppla ihop tekniken med miljön och göra den tillgänglig för barnen.

Susanne Kjällander är fil dr i didaktik. Hon arbetar som lektor och förskollärarutbildare på barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Hennes forskningsinriktning är barns lärande i digitala miljöer, just nu med fokus på barns utforskande, lek och litteracitet med digitala lärplattor i förskolan.

Magnus BergenordMarkus Bergenord är digitalista, föreläsare och författare. Han har under lång tid försökt problematisera relationen mellan miljön och människan, kopplat till teknik i förskolan. En relation som inte står i motsättning till varandra.

Helena Karlson

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni

Howard Gardner om utbildning och sociala förutsättningar för en bra start i livet

Howard GardnerTidig barndom – i relation till det livslånga lärandet och medborgarskap

Nästan alla människor skulle nog uppskatta att leva i en värld där individer är goda människor, goda arbetare och goda medborgare. Trots att formandet av sådana individer pågår genom hela livet, så planteras fröna till ett sådant resultat redan under barnets tidiga år.

Gardner kommer att diskutera de utbildningsmässiga och sociala förutsättningar som möjliggör en ”rätt start” i livet. Utifrån sin egen forskning och med lärdom från staden Reggio Emilia kommer han att identifiera de viktigaste faktorerna som möjliggör ett gott samhälle.

Teori om multipla intelligenser

Howard Gardner är professor i kognition och utbildning vid Harvard Graduate School of Education. Han är också adjungerad professor i psykologi vid Harvard University och senior chef för Harvards Project Zero. I pedagogiska sammanhang är professor Gardner mest känd för sin teori om multipla intelligenser. I den teorin utmanar han den vanliga uppfattningen om att det finns en enda mänsklig intelligens som kan bedömas med hjälp av standardiserade psykometriska instrument och test.

Vad utmärker det goda arbetet?

Sedan mitten av 1990-talet har Gardner bland annat arbetat med Professor Mihaly Csikszentmihalyi, mest känd för sin forskning om bland annat kreativitet och flow. Tillsammans har de utforskat frågor kring vad som utmärker det goda arbetet. Under senare tid har Gardner även undersökt de etiska dimensioner som följer av användningen av nya digitala medier. I två senare forskningsprojekt har han studerat effektivt samarbete mellan ideella organisationer inom utbildning och då med särskilt fokus på föreställningar om kvalitet, nationellt och internationellt. Han bedriver också en stor studie av humanioras och naturvetenskapens roll i det tjugonde århundradet.

Helena Karlson

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni

 

Synliggörs allas familjer?

Som du som läser kanske har märkt så bloggar jag om det som jag stöter på i vardagen, det som händer här och nu (jag går en kurs i teckenstöd).

De normer som vi alla är en del av och som vi formas av och som vi kan forma! Alla människor måste förhålla sig till normer. Detta faktum ger konsekvensen för oss som arbetar i förskolan att vi ska göra oss medvetna om de normer som finns i oss och runt oss.  Sen ska vi  bestämma oss för vilka som inkluderar alla! Här kommer ett exempel.

Idag blir det bilder från det instruktionsmaterial som finns för teckenstöd*.

Jag tänkte på hur det känns för det barn som har en annan familj än mamma och pappa.

”Hur ska jag teckna min familj?” kanske hen tänker?

Eller ”Min familj är kanske inte ok, bäst att hålla tyst om hur den ser ut”

Familjer (1)Familjer (2)

För att bredda och synliggöra hur familjer kan se ut är mitt förslag är att materialet görs om till att omfatta fler sidor och med tecknet ”familj” och sen en möjlighet att fylla på med hur familjen ser ut.

Har du som läser detta några exempel eller förslag på hur vi kan medvetandegöra normer och hur vi kan göra istället?

* Teckenstöd är ett fantastiskt sätt att förstärka det talade språket med. Rekomenderas! Det är inte samma sak som teckenspråk.

Synvilja: Vikten av att få vara i flow

Ni vet den där speciella vibrationen i luften när total koncentration råder och görandet bara blir? När orden och talet försvinner och blicken är enkelriktad och händernas arbete eller tankens kraft är det enda som spelar roll? Det är nästan så att att man hör hur det sprakar.

barn med kol webOfta när man arbetar med händerna på olika sätt kan den där känslan infinna sig, man brukar kalla den flow. Under Synvilja märkte vi tydligt när pedagogerna kom dit. Pratet tystnar, ett lugn infinner sig. Flera deltagare satte också ord på det efter arbetspasset. Ni känner säkert igen det från egen upplevelse.

 

Bloggwebpedagogerflow
Men hur organiserar och iordningställer vi för att våra barn ska få hamna i flow och få vara kvar där utan att bli störda? Vilka krav ställer det på oss som pedagoger, på vår miljö och vårt förhållningssätt?

Miljön som den tredje pedagogen
När det gäller miljön handlar det mycket om att den ska vara förberedd utifrån vad som skulle kunna hända. Ett varierat och rikt material som är tillgängligt på ett snabbt och enkelt sätt är en viktig förutsättning. Frustrationen att behöva leta, hämta och sakna tar kål på flowet på en sekund. I Reggio Emilia talar man om miljön som den tredje pedagogen, dvs att miljön är så rik och tydlig i sitt innehåll och struktur att barnen blir mer eller mindre självgående i den. Miljöns utforming och innehåll är oroligt viktig för de processer som kan fortgå där. Detta är ett ämne för sig, vi återkommer med våra tankar kring det en annan gång.

Bloggwebateljé

 

Material
För att barnen ska hamna i flow krävs att de har kunskap kring material och tekniker så att de själv kan hålla på. Spretiga penslar, dåliga saxar eller fel papper är inte bra förutsättningar för kreativiteten och flowet.


Tid och plats

Hur organiserar vi så att barnens möjligheter och chanser att få hålla på blir så bra som möjligt? Tid är en viktig aspekt. Vet jag att jag får hålla på finns det en mening att göra. Vet jag att jag ständigt blir avbruten för att det ska göras någonting annat så kanske jag inte ens känner för att börja. Finns det möjlighet att gå iväg och komma tillbaka utan att det jag gjort är förstört? Finns det ett bord, en plats, ett hörn, som inte behöver ”städas”?
I en del situationer är vårt jobb som pedagoger att vara vakter för ett barns rätt att få vara ifred både i tanke och handling. Ibland är det att vara en aktiv aktör mitt i för att ett flow ska kunna fortgå. Ingen med vårt yrke kan i alla fall säga att de har ett ensidigt och långtråkigt jobb!

Paola Cagliari föreläser om Lärandets Demokrati på Förskolesummit 2015

PaolaCagliariDet är i skolan och förskolan, som vi första gången lär oss och utövar kunskapsdemokrati. Denna demokrati är idag vanligtvis sprungen ur de sociala nätverken. Men vi tror att den först och främst borde hittas i skolan, om skolorna är beredda att acceptera skillnader och alla olika språk. Det är därför viktigt att skapa utrymmen för lärande, men även plats för utbildningsområden med inriktning på kunskapsberikande forskning, som samtidigt främjar det kulturella och sociala välmående i staden. Ett välmående av kulturell och social gestaltning.

Paola Cagliari är chef på Instutionen för Skolor och Förskolor i Reggio Emilia, Istituzione Scuole e Nidi d’Infanzia a Reggio Emilia.

Helena Karlson

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni.