Visar alla blogginlägg från: april 2015

Peter Moss om demokrati och inkludering

Peter Moss2Utifrån ett nyligen avslutat arbete av arkivering av Loris Malaguzzis skrifter och föreläsningar, kommer Peter Moss att diskutera den centrala roll som Malaguzzi menade att demokrati borde ha i den förnyade utbildningen som har önskats för alla, även för de allra yngsta barnen i staden Reggio Emilia. Även om ordet ”inkludering” inte var del av hans vokabulär, så var bilden av skolan som öppen och nära sammanbunden med samhället ytterst viktig. Peter Moss kommer i föreläsningen undersöka hur detta koncept formade Malaguzzis tänkande kring skolan. Även om arkivet som han undersökt rör åren 1945-93, är hans slutsats att Malaguzzis tankar och praktik är fortsatt relevanta för dagens utbildningssystem och skola.

Peter Moss är professor emeritus vid Instutionen för barndom, familj och hälsa, Thomas Coram Research Unit, UCL Institute of Education, University College London. Han är i grunden historiker med ett omfattande forskningsintresse som inkluderar bistånd för barn, genusfrågor, sambandet mellan sysselsättning och omsorg med fokus på uppsägningar. Han är även intresserad av socialpedagogik och radical education.

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni.

Helena Karlson

Gunther Kress om att skapa förutsättningar för barns meningsskapande

Gunther Kress”Vad behöver vi för att skapa förutsättningar för barns meningsskapande?
Under årtionden har allt större uppmärksamhet riktats mot ”Literacy” – på ett mycket begränsat sätt. Detta vittnar om en oro, styrd av ett tänkande kopplat till förväntad ekonomisk vinst. Förväntningen motsäger politikers slagord, att man vill att unga människor ska vara innovativa, kreativa, och flexibla, samtidigt som den motsäger det påtagliga i den värld vi lever, där mening skapas på varierande sätt, och med en stor mängd av olika medel och resurser. Det har varit och är en agenda som är kontraproduktiv både i termer av de mål som skrivits fram, och i termer av vad det innebär att vara människa.

Utan tvivel kommer skrivande fortsätta att vara betydelsefullt i alla samhällen, men det kommer vara betydelsefullt på ett snabbt föränderligt sätt. Under min föreläsning kommer jag att föreslå att vi strikt och realistiskt behöver betrakta världen som den är, vilka kommunikationsformer den kräver, och utifrån det anpassa vårt tänkande om vad unga människor behöver lära sig för att kunna genomföra det.

Ja, skrivandet kommer att behöva undervisas och det på ett bättre sätt än i dag OCH undervisas i relation till alla andra sätt att skapa mening: både i förhållande till de olika verktyg som flertalet barn idag använder och i relation till olika former av meningsskapande.”

Gunther Kress är professor inom semiotik och utbildning på intuitionen för Kultur, Kommunikation, och Media, UCL Institute of Education, University College London.

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni.

Helena Karlson

Jonas Stier om interkulturellt lärande

Jonas StierUnder läsåret 2014-15 har Rinkeby-Kistas förskolor, under ledning av professor Jonas Stier, arbetat med att implementera ett interkulturellt förhållningssätt i den pedagogiska verksamheten. I föredraget visar han hur det interkulturella förhållningssättet idag blir allt viktigare för pedagogiska relationer och lärande.

Tillsammans med två av de involverade förskolepedagogerna visar han hur ett interkulturellt förhållningssätt konkret kan gestaltas i förskolan samt de teoretiska och normativa utgångspunkter som ett sådant förhållningssätt vilar på. Dessutom kommer Stier att delge sina utmaningar och lärdomar inför framtiden.

Jonas Stier är professor i sociologi med inriktning mot socialpsykologi vid Mälardalens högskola. Han har gedigen forsknings- och undervisningserfarenhet inom områdena interkulturalitet, interkulturell kommunikation och interkulturellt förhållningssätt och har bland annat skrivit böckerna Kulturmöten – en introduktion till interkulturella studier (2009), Interkulturellt samspel i skolan (2009) samt Citizenship Education (2008). Han är också medförfattare till böckerna Kritiska händelser i förskolan (2012) samt Inkludering – utmaningar och möjligheter (2014).

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni.

Helena Karlson

#SETTMÄSSAN2015

Försöker sortera alla mässintryck från SETT2015. Så många pedagoger med fantastiska exempel. Tankar och idéer studsar runt. Utbildningsförvaltningens monter var en skatt. IKT för att stärka barnens identitet när de fotar bilder under utflykt till parken. Åter på förskolan väljer barnen själva de bilder som ska bli film. Helst väljer de bilder där de själva är med. Barnens kommentarer läggs till. Nu blir det filmvisning. Tre stolta tvååringar står framför filmduken och presenterar sig själva och sin film för sina kamrater. Jublet och förtjusningen när barnen får syn på sig själva och sina kamrater i storbild.”Försök se det stora i det lilla” sa pedagogen från Rågsved som presenterade arbetet. Det var inte svårt – tvååringar som skapat en egen film med egna perspektiv och röster, det är stort!

Kjetil Steinsholt uppmanar oss: Tenk litt over hva lek er!

Kjetil SteinsholtFundera lite över vad lek är. Vad betyder den för er? Är det bara tidsfördriv? Oanvänd tid? En typisk barnaktivitet? En motsättning till arbete? En källa till lärande? Ja, vad innebär egentligen den här svårdefinierade leken?

I ett brev beskriver August Strindberg dramat Drömspel: ”Mitt mest älskade drama, min avkommas största smärta” och fortsätter vidare ”Jag är övertygad om att livet är en lek, i leken klyvs, fördubblas, förångas och kondenserar vi. Vi flyter ut, försvinner här och där, för att samlas igen. Vi leker för att möta livet!” Kanske har Strindberg på sätt och vis hittat den centrala knytpunkten om leken?

Vad detta kan betyda kommer Kjetil Steinsholt att svara på under föreläsningen. Han är professor i pedagogik vid NTNU i Trondheim, Norge. Han har skrivit över 40 böcker om olika pedagogiska ämnen. Den senaste boken från 2014 har titeln Nyfikenhetens pedagogik.

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni.

Helena Karlson

Hejsan, jag är ny!

Mitt namn är Evelina och jag är en glad och entusiastisk förskollärare som jobbar på en förskola i härliga Vårberg i Stockholm.
På förskolan har vi fyra avdelningar med 68 glada barn. Jag jobbar med förskolans ynIMG_1984-beskurengsta barn, i åldrarna mellan 1 och 3.
Jag kommer blogga om det som händer här på vår förskola då tiden räcker till och kommer då främst att fokusera på de yngre barnen och om deras vardag i projekt och verksamhet. Jag kommer att gå in på förskolans likabehandlingsarbete och ”det kompetenta barnet”.
Det ska bli spännande att få skriva och förhoppningsvis få feedback och dialog med er som finns här på pedagogstockholm!

Väl mött!
//Evelina

Sven Persson om relationernas betydelse för barns lärande och utveckling

sven svensson”Vad är det i de pedagogiska relationerna som är så betydelsefullt? Hur kan de förstås? Är det vad vi kan kalla undervisning? Föreläsningen tar sin utgångspunkt i forskning som framhåller interaktion och processkvalitet som viktigast för barns lärande och utveckling på kort och lång sikt, vad jag kommer att beteckna som pedagogiska relationer.”

Sven Persson är professor i pedagogik och ledare för Centrum för professionsstudier vid Malmö högskola. Hans forskningsintresse är riktat mot förskolan i ett samhällsperspektiv samt mot villkoren för barns lärande. Han har skrivit flera forskningsöversikter om förskolan – de senaste om pedagogiska relationer i förskolan och förskolans likvärdighet.

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni.

Helena Karlson

Liselott Olsson om Det magiska språket

liselott-mariett-olsson (2)Under åren 2010-2012 har forskningsprojektet Det Magiska Språket i tätt samarbete med fyra förskolor arbetat med forskningsproblematiken Hur vi teoretiskt kan förstå och didaktiskt arbeta med språk, läsande och skrivande i förskolan i ett globaliserat samhälle?

En förändrad kunskapsproduktion, digitalisering och mångkulturalitet definierades som tre utmärkande områden för små barns språk, läsande och skrivande i vårt globaliserade samhälle. Utifrån socialsemiotiska Kress, kulturteoretiska Massumi och filosofiska Deleuze perspektiv och experimentella metoder, har vi iscensatt oemotståndliga zoner för lärande i förskolorna.

Resultaten visar att små barn redan mycket tidigt äger en metalingvistisk förmåga, att de i läsande och skrivande med både analoga och digitala tekniker använder sig av meningsskapande och mer subtila erfarenhetsregister som affekt, känsla och intensitet, samt att de behandlar språket som kulturellt fenomen i en transdisciplinär rörelse.

Liselott Olsson är lektor i pedagogik vid Södertörns Högskola, författare till boken Movement and Experimentation in young Children’s Learning – Deleuze and Guattari in early childhood education och har varit projektledare för forskningsprojektet Det Magiska Språket.

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni.

Helena Karlson

 

Det handlar om att lägga till flera varianter på….?

eller vi kan kalla det att ”koda om”. Det många vanligtvis kodar som tillhörande manligt kön eller kvinnligt kön kan förändras. Vi alla kan förändra och göra nya koder, om vi vill? Om vi har makten? Ja, vi har makten om vi tar den och inte låter andra ha den. Ett annat ord för att ha makten är

Tolkningsföreträde

Balettskor fungerar ihop med Spiderman

IMG_4450

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hulken tar ibland hand om sitt barn och handlar mat

Hulk med barn och kasse

Tillsammans med barnen kan vi göra andra tolkningar av vad en kan göra och säga – oavsett könstillhörighet.

Vi kan ta oss tolkningsföreträde på det som händer i förskolan och barnen kan öva sig på att ha tolkningsförträde så det kan ta med sig den förmågan utanför förskolan.

Annika Nylen (Nilsson)

Ingrid Pramling Samuelsson om svensk förskola i ett internationellt perspektiv

Win 4623Sverige lyfts ofta fram i internationella jämförelser som avundsvärt och ouppnåeligt för förskolor i många andra länder. Men hur förhåller sig egentligen svensk förskola i ett globalt perspektiv? Vilka är våra utmaningar och problem att lösa?
Ingrid Pramling Samuelsson arbetar som professor vid Göteborgs universitet. Hennes forskningsfokus är barns lärande i förskolan och förutsättningar för detta.

Hon innehar också en UNESCO professur i Early childhood Education and Sustainable Development, och är därför engagerad i internationella frågor om barn.

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni.

Helena Karlson