Visar alla blogginlägg från: maj 2015

Verktyg för systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete i förskolan

christian eidevallChristian Eidevald, Karin Danielsson och Hans Dahlins föreläsning går under rubriken Självvärdering med stöd av kvalitetsindikatorer – en integrerad del av förskolans planerings- och utvärderingsprocess.

Stockholm stad vill följa upp kvalitet i förskoleverksamheten. Därför har man tagit fram en kvalitetsindikator som alla stadens kommunala förskoleverksamheter använder som en del av sitt systematiska kvalitetsutvecklingsarbete. Under föreläsningen presenterar Hans Dahlin  tankarna bakom verktyget och Karin Danielsson ger praktiska exempel på hur hon som förskolechef upplever denna självvärdering och vad den bidrar med i verksamheten. Karin DanielssonUnder sista delen kommenterar Christian Eidevald delge sina tankar om kvalitetsarbete i förskolan samt reflektioner av Stockholms stads system och processer.

Christian Eidevald är leg förskollärare, fil dr i pedagogik och universitetslektor i Barn- och ungdomsvetenskap på avdelningen för förskollärarutbildning vid Stockholms Universitet. Bland annat forskar, föreläser och skriver han om systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Han har även gett ut ett antal böcker och inom föreläsningens område, senast Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan: Hallå, hur gör man?

hans_dahlinKarin Danielsson är förskolechef vid Centrala Tenstas förskolor, Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning.
Hans Dahlin är förskolesamordnare vid utbildningsförvaltningen, Stockholms stad.

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni.

Helena Karlson

Elisabeth Åsén Nordström om pedagogisk handledning

Elisabeth Åsen NordströmUnder seminariet presenteras avhandlingen Pedagogisk handledning i tanke och handling – en studie av handledares lärande, som bygger på två olika studier utförda med fem års mellanrum, med syftet att undersöka hur pedagogiska handledare utvecklar sin handledarkompetens.

Vilket lärande äger rum hos handledarna? Vilka ramar och förutsättningar framträder som betydelsefulla för handledningssamtalen och handledarnas lärande? Vilka samtalsmönster kan urskiljas under handledningssamtalen och hur speglar dessa mönster handledarnas kompetens?

Elisabeth Åsén Nordström är fil dr och pedagogisk handledare. Hon har utbildat ett stort antal pedagogiska handledare och föreläser om handledning, kollegialt lärande och lärande samtal. Hon har också under många år arbetat med utbildningsfrågor inom samtliga skolformer, från förskola till högskola, på Kommunförbundet Stockholms län.

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni.

Helena Karlson

Bim Riddersporre om berättande som vägen till språk och identitet

Bim RiddersporreMänniskor berättar för att dela sina intryck, tankar och erfarenheter, för att göra dem synliga och begripliga. I förskolan skapar barnens och de vuxnas berättelser en väv av sammanhang, samhörighet och lärande. Här har barnen möjlighet att utveckla sin syn på sig själva, andra och sin omvärld. Då skapas identitet och relationer och samtidigt utvecklas något av det viktigaste vi har – språket!

Bim Riddersporre är legitimerad psykolog, legitimerad logoped, fil dr i psykologi, universitetslektor i psykologi samt prodekan för fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola. Hon är också författare och redaktör för en rad böcker om förskolan, senast Berättande i förskolan (2014).

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni.

Helena Karlson

Birgitta Hammarström Lewenhagen om arvet efter barnstugeutredningen

birgitta hammarström lewenhagenOm demokratisk samfostran och syn på integration/inkludering. Föreläsningen tar avstamp i Hammarström Lewenhagens avhandling om den svenska förskolemodellen 1968-1998. Fokus är särskilt på barnstugeutredningens tal om demokrati och inkludering samt de pedagogiska relationernas betydelse för barns lärande och utveckling till öppna och hänsynsfulla medborgare.

Ur ett läroplanshistoriskt och läroplansteoretiskt perspektiv diskuteras och jämförs barnstugeutredningens idéarv med dagens syn på barn, kunskapsprocesser och värdegrund, som det framträder i förskolans läroplan. Men även en diskussion kring förskolans idéarv av humanistisk bildningstradition och reformpedagogik. Vilka spår kan följas i barnstugeutredningens nyskapande förskoletradition med betoning på ett utforskande arbetssätt och dialogens betydelse för jagutveckling, kommunikationsförmåga och begreppsbildning?
Birgitta Hammarström Lewenhagen är fil dr  och universitetslektor i pedagogik på Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Hon har mångårig erfarenhet inom förskolans fält, som socionom på 1970-talet, förskolekonsult på 1980-talet, och lärarutbildare främst inom förskollärarutbildning sedan slutet på 1980-talet. Förutom ett förskolehistoriskt och barnpolitiskt forskningsintresse har hon också arbetat med och forskat kring frågor om handledning för förskollärare inom VFU.

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni.

Helena Karlson

Vad tänker du om eken? Att skapa relationer mellan förskolan och samhället

En del i vårt projekt ”Vårt Bromma” var att synliggöra förskolan i samhället och att skapa relationer med samhället runt omkring.

Eken ligger vackert nere vid Mälaren och det är ett populärt promenadstråk för folk som bor i Bromma. Vi hade i nätverk och handledning pratat om att det skulle vara spännande att skapa relationer till dessa människor och djur som vi såg och mötte vid eken. När vi var nere och lekte och undersökte eken gjorde vi barnen uppmärksamma på alla som gick förbi. Undrar vart de är på väg? Vad kan den hunden heta? Barnen blev mycket intresserade, de började själva komma med olika förslag, ”hon ska nog till Alvik”, ”Han springer jättefort”, ”Hunden heter nog Alfons”

När vi kom tillbaka till förskolan samlades vi i ett reflektionsmöte. Jag påminde barnen  om vad vi pratat om på förmiddagen, hur skulle vi kunna göra för att få veta vilka människorna var, vart var de på väg? Barnen sa att vi kan ju fråga dem! Barnen fick lära sig ett nytt ord, intervjua. Barnen fick komma med förslag på frågor, vad heter du? Hur gammal är du? Vart ska du? Jag ville att vi skulle kunna arbeta vidare med våra intervjuer, och ville därför ha med en fråga som skulle kunna ge svar som vi kunde undersöka vidare. Vi la till en fråga – Vad tänker du om eken?

Dagen efter förberedde vi oss, pennor och papper och en kamera. Det var en solig dag och det var mycket folk i rörelse. Som vuxen blev jag lite förvånad över hur positiva och vänliga alla var. Barnen intervjuade både människor och hundar. Vi fick många spännande svar och tankar om eken. Åter på förskolan sammanställde vi och gick igenom alla intervjuer. En kvinna vi mött hade sagt att hon trodde att det bodde massa små djur i eken. Det fastnade vi för, det kan vi undersöka, FINNS DET SMÅ DJUR I EKEN? Att undersöka detta blev vårt nästa steg i projektet.

En framgångsfaktor i projektet var att vi möttes i reflektionsmöten, att barnen var delaktiga i hur vi skulle gå vidare, att det var deras tankar och idéer som förde arbetet framåt. Men det var också mitt bidrag som lärare, att jag hade en tydlig tanke med vad vi gjorde och varför. Vi upptäckte och utmandes tillsammans.

Våra intervjuer ledde till att vi snart kände igen många av dem som rörde sig kring eken. Barnen lärde känna hundarna och deras ägare, det blev roliga möten varje gång. Det blev spännande att gå till eken, tänk om vi träffar Mary idag?

Ett par dagar senare var vi och lekte i skogen i närheten av eken. Då träffade vi på en man vi mött och intervjuat, han hälsade på alla barnen och sen berättade han för mig att han sett något som barnen kanske skulle kunna tycka var intressant. Det blev ett annat spår vi följde upp och undersökte, ”Gunnars hemliga ställe”…

Av Eva Lindström

Ben Kenward och Lotta Rajalin om effekten av normmedveten pedagogik

Vissa förskolor tillämpar normmedveten pedagogik (NP) där till exempel pedagoger är mer medvetna om att inte bekräfta könsrelaterade normer. Sådana förskolor har ibland kallats för könsneutrala.

Det har tidigare saknats kvantitativa analyser av hur sådan pedagogik påverkar barnens uppfattningar om kön. Men nu har frågan undersökts genom strukturerade intervjuer med 30 barn från en förskola där NP tillämpas och 50 barn från tre kontrollförskolor i samma område i Stockholm.

Lotta RajalinJämförelser av intervjuresultat visade att barnen från NP-förskolan var mer intresserade av att leka med barn av det motsatta könet. Pojkar, men inte flickor, från NP-förskolan var mindre benägna att visa könsstereotypiska åsikter. Barn från NP-förskolan var dock inte mindre benägna att automatiskt lägga märke till individers kön. Sammanfattningsvis antyder resultaten att NP kan ha en märkbar positiv effekt genom att förminska förskolebarns könsstereotypiska attityder.

Ben Kenward är fil dr i zoologi, docent i psykologi och forskare på Barn- och Babylabbet vid Uppsala universitet. Han har forskat inom ett flertal områden med fokus på vuxna, barn samt andra djurarter, men främst med förskolebarn. Här har fokus varit på moralutveckling, samarbete och konkurrens samt social inlärning.

Lotta Rajalin har lång erfarenhet av genusarbete inom förskola och är förskolechef vid Maria Gamla stans förskolor, Södermalms stadsdelsförvaltning.

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni.

Helena Karlson

Det kompetenta barnet

När tiden är knapp, kommer inläggen sällan.
Vardagen går runt på förskolan som vanligt – utan stopp.  Hur ser vi på barnen som befinner sig på förskolan? Vilka förväntningar finns på barnen?

På väg ut i hallen säger vi till barnen ”Kan du hitta din hylla, din overall och klä på dig?”, barnen förväntas hitta sin overall och börja klä sig redan från tidig ålder. I en miljö med få vuxna och många barn. Vi stödjer och stöttar, men i slutänden ska barnen klara av att klä sig själva innan de går ut på gården för att leka.
Samma sak gäller när vi har ätit klart vår lunch, barnen dukar av och skrapar sina tallrikar. I en redan rörig miljö ska barnen klara av detta själv.
I barngrupper med 15 barn och 3 vuxna behöver barnen klara sig själva redan när de är 1,5-3år. Och nog kan dem! Det gäller bara att se till barnens kompetens. Det kompetenta barnet!
Att bortse från barnens egna kompetens är som att sluta räkna med dem. Vi måste se våra barn på förskola som kompetenta individer. Ha tilltro till deras egna förmåga att genomföra uppgifterna vi ställer dem framför.
Att vi finns tillhands när barnen utmanas i nya situationer men ändå inte ingripa direkt – utan låter barnen tänka och reflektera själva i den nya situationen. Hur ska de agera? Att finnas där med verktyg för att vägleda dem till lösningar. ”Är pappret tomt kan det behövas en penna.”
För hur utmanar vi barnen? Hur rustar vi dem för att klara uppgifterna? Vilka verktyg får de hemifrån och från förskolan?

//Fredagstankar från Evelina

Synvilja: Grimsta Förskolors Vårsalong 2015

På Förskolans Dag den 21 maj öppnar vi årets VÅRSALONG.
Kom och inspireras, förundras och FÖRTROLLAS!

För fjärde året på rad visar våra barn upp sina alster, tankar, funderingar, undersökningar och skapelser  i en glittrande blandning av material och tekniker.

Vernissage på Förskolans Dag den 21 maj klockan 18-19.30.
Sedan har vi  öppet en vecka fram till den 28 maj,  vardagar 10-19, helgen 12-18.
Utställningen är i Vällingby City, Vällingby torg 8, ingången mellan Lagerhaus och Apoteket Hjärtat.

Varmt välkomna!

Affish 2015

Ingela Elfström om pedagogisk dokumentation som verktyg för verksamhetsutveckling

Ingela elfströmUnder föreläsningen diskuteras om och hur pedagogisk dokumentation kan bli verktyg för utveckling och förändring i ett vardagligt och systematiskt kvalitetsarbete. Vidare tas följande frågor upp: Vad är pedagogisk dokumentation? Hur kan dokumentation bli pedagogisk? Vilken kunskap blir möjlig att få genom att dokumentera barns lärprocesser på olika sätt? Vilket stöd kan arbetslag behöva av förskolans ledning/förskolechefen för att komma vidare i ett arbete med pedagogisk dokumentation?

Ingela Elfström är förskollärare och disputerade 2013 med avhandlingen Uppföljning och utvärdering – pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Hon arbetar som lärarutbildare och programansvarig för förskollärarutbildningen vid Stockholms universitet.

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni.

Helena Karlson

Nya på bloggen!

Hej,

Vi som kommer att göra inlägg, skriva och kommentera här på bloggen heter Anna Bergström, Ewa Olsson och Helen Nyström. Vi arbetar inom en ganska stor förskoleenhet i Bromma, en närförort i  Stockholms kommun, som heter Lär och Kans förskolor och resursgrupp, där fem förskolor i varierande storlek ingår samt en öppen förskola och ett resursteam.

Helen arbetar som förskollärare på en förskola inom enheten. Anna och Ewa är utbildade pedagogistor som har deltagit i Reggio Emilia Institutets pedagogistautbildning. Anna arbetar både som förskollärare på en förskola inom enheten och som pedagogista inom hela enheten. Ewa arbetar som pedagogista på hela sin tid. Anna och Ewas uppdrag som pedagogistor är att arbeta för att tillsammans utveckla enhetens systematiska och pedagogiska kvalitetsarbete och att sträva efter att få ett likvärdigt pedagogiskt innehåll på samtliga förskolor inom enheten.

Interkulturalitet/transkulturalitet med fokus på praktiska och teoretiska perspektiv

Under det här året har enheten lagt fokus på att försöka förstå och reda ut begrepp som interkulturalitet och transkulturalitet. I vårt arbete har vi haft olika interna utvecklingsgrupper som verktyg för ett kollegialt lärande där vi har försökt att förstå begreppen tillsammans utifrån både praktiska och teoretiska perspektiv och där vi har använt oss av den egna pedagogiska praktiken som lysande exempel på ett interkulturellt och transkulturellt arbete. Som ytterligare hjälp att förstå de olika begreppen har vi läst olika  texter och skrifter.

På den här bloggen kommer Helen att presentera olika projektarbeten från sin dagliga pedagogiska praktik och därefter kommer Anna och Ewa utifrån de olika projektarbetena att göra tillägg och synliggöra interkulturalitet/transkulturalitet utifrån ett teoretiskt perspektiv.

Vi hoppas genom våra inlägg, både praktiska och teoretiska, sprida vår kunskap, våra tankar, erfarenheter och förhoppningsvis inspirera er andra!
010       Ewa        Helen

Anna Bergström      Ewa Olsson     Helen Nyström