Att arbeta med stora livsfrågor

IMG_1048

 

Att ta sig an livsfrågor som döden är ett av våra jobb, tillhör uppdraget liksom. Barn möter liv och död varje dag. Vi ser döda djur i skogen, fåglar, daggmaskar, getingar, flugor, spindlar som barnen tränar på. Tränar på att handskas med döden. Barnens gammelmormor är sjuk och dör, någon grannes hund dör. Barn pratar ofta om döden, som för att skapa sig en förståelse om den.

När vi hittade den döda koltrasten Pipis (som vi döpte den till) upplevde barnen många olika känslor: förvånad, arg, fnissig, ledsen och andra tyckte det var spännande.

”Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas.”

                                         Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2016

 

Vi hittade Pipis en torsdag när vi skulle plocka vitsippor men barnen släppte inte tankarna kring henne(de kallade Pipis för hon). Under följande vecka kom tankarna om den döda fågeln tillbaka hos barnen så vi insåg att vi måste göra något men vad? Barnen föreslog att vi skulle begrava henne men som ni själva kan lista ut så fanns ju inte Pipis kvar där vi lämnat henne en vecka tidigare. Barnen misstänkte att en räv eller varg eller möjligtvis en tiger hade tagit henne.

Hur gör vi nu då när vi inte har något att begrava, frågade vi oss?

Barnen kom på att vi kunde begrava en bild av Pipis istället. Sagt och gjort, vi skrev ut en bild och gjorde ett plakat av pappkartong att sätta vid graven.

Vi grävde en liten grop och la ner bilden, alla öste lite jord över den och sedan ställde vi oss i en ring. Barnen regisserade hur vi skulle göra. Vi sjöng en sång…. Sommar, sommar och sol…. Och dansade runt i ringen. De som ville fick säga något:

– Hejdå Pipis!

– Vi kommer sakna dig lilla fågel!

– Piip piip!

– Jag saknar dig!pipis

Sedan gick vi vidare ut i skogen…

Men fågeln finns kvar i barnens tankar…. Vi håller ju på med en film om Pipis liv! Fortsättning följer…

#lovemyjob #digitaltskapande #Lpfö98reviderad2016

Jenny och Oona

Työskentelyä elämän suurten kysymysten parissa

Elämään liittyvien kysymysten käsittely kuuluu tehtäväämme esikoulussa, sillä lapset kohtaavat elämään ja kuolemaan liittyviä asioita päivittäin. Me näemme kuolleita eläimiä metsässä, lintuja, kastematoja, ampiaisia, kärpäsiä ja hämähäkkejä, joiden avulla lapset opettelevat käsittelemään kuolemaa. Lapsen isoäiti on sairas ja kuolee, jonkun naapurin koira kuolee. Lapset puhuvat usein kuolemasta, luodakseen itsellen ymmärryksen asiasta. Kun löysimme kuolleen mustarastas-Pipiksen (jonka nimiseksi kastoimme sen), herätti se lapsissa monia eri tunteita: ihmetystä, vihaa, hihitystä, surua ja joidenkin mielestä se oli jännittävää.

”Lapsen tarvetta saada reflektoida eri tavoin sekä jakaa ajatuksiaan toisten kanssa elämään liittyvissä kysymyksissä tulee tukea .”

                                   Esikoulun opetussuunnitelma Lpfö 98 Uusittu 2016

 

Löysimme Pipiksen eräänä torstaina kun olimme poimimassa valkovuokkoja, mutta lapset eivät unohtaneet sitä. Seuraavan viikon aikana lasten ajatukset palasivat yhä uudestaan metsässä olevaan kuolleeseen lintuun, joten me ymmärsimme että meidän pitäisi tehdä jotain. Mutta mitä? Lapset ehdottivat että voisimme haudata sen, mutta kuten varmasti ymmärrätte, Pipis ei enää ollut siellä minne olimme sen aiemmin jättäneet. Lapset epäilivät, että kettu, susi tai mahdollisesti tiikeri olisi vienyt sen.

Mitä me teemme nyt kun meillä ei ole mitään, mitä haudata? Lapset keksivät, että voisimme haudata kuvan Pipiksestä. Sanottu ja tehty, me tulostimme kuvan sekä teimme pahvista kyltin, jonka laittaisimme haudan viereen. Kaivoimme pienen kuopan, johon laitoimme kuvan ja kaikki ripottelivat multaa sen päälle. Lopuksi asetuimme rinkiin haudan ympärille. Lapset päättivät mitä me tekisimme seuraavaksi. Lauloimme laulun ”Sommar, sommar och sol” ja tanssimme ympäri piirissä. Halukkaan saivat sanoa jotain:

– Hei hei Pipis!

– Me tulemme kaipaamaan sinua, pikkuinen lintu!

– Tsirp tsirp!

– Minä tulen kaipaamaan sinua!

Sen jälkeen jatkoimme matkaan metsään. Mutta lintu pysyy lasten ajatuksissa, sillä teemme filmiä Pipiksen elämästä! Jatkoa seuraa!

#lovemyjob #digitaltskapande #Lpfö98reviderad2016

Jenny ja Oona

1 kommentar

  1. Hans Dahlin, 11 maj 2018

    Så snyggt fångat utifrån ett av de svåraste och viktigaste uppdragen! Det här sättet att arbeta måste vi ha med oss när vi tänker om undervisningsbegreppet och att följa barns förändrande kunnande

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.