Visar alla blogginlägg med kategorin:
Estetiska lärprocesser

Synvilja: Grimsta Förskolors Vårsalong 2015

På Förskolans Dag den 21 maj öppnar vi årets VÅRSALONG.
Kom och inspireras, förundras och FÖRTROLLAS!

För fjärde året på rad visar våra barn upp sina alster, tankar, funderingar, undersökningar och skapelser  i en glittrande blandning av material och tekniker.

Vernissage på Förskolans Dag den 21 maj klockan 18-19.30.
Sedan har vi  öppet en vecka fram till den 28 maj,  vardagar 10-19, helgen 12-18.
Utställningen är i Vällingby City, Vällingby torg 8, ingången mellan Lagerhaus och Apoteket Hjärtat.

Varmt välkomna!

Affish 2015

Synvilja: Goda exempel-mässan

I veckan var vi på äventyr och föreläste på Goda Exempel-mässan på Annexet.

Vi pratade om vårt arbete kring att K-märka, kvalitetssäkra, våra miljöer och gå pedagogiska miljöronder för att säkerställa barnens rätt till en förstrollande, spännande förskoletid där de kan bli sitt bästa. Det var riktigt roligt!

GEM2

Grimsta förskolors ateljeristor på Goda Exempel-mässan, 5 maj 2015

 

Vill du veta mer är det bara att kontakta oss.
Trevlig helg allesammans!

Det handlar om att lägga till flera varianter på….?

eller vi kan kalla det att ”koda om”. Det många vanligtvis kodar som tillhörande manligt kön eller kvinnligt kön kan förändras. Vi alla kan förändra och göra nya koder, om vi vill? Om vi har makten? Ja, vi har makten om vi tar den och inte låter andra ha den. Ett annat ord för att ha makten är

Tolkningsföreträde

Balettskor fungerar ihop med Spiderman

IMG_4450

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hulken tar ibland hand om sitt barn och handlar mat

Hulk med barn och kasse

Tillsammans med barnen kan vi göra andra tolkningar av vad en kan göra och säga – oavsett könstillhörighet.

Vi kan ta oss tolkningsföreträde på det som händer i förskolan och barnen kan öva sig på att ha tolkningsförträde så det kan ta med sig den förmågan utanför förskolan.

Annika Nylen (Nilsson)

Synvilja: Att besjäla världen

Du går längst stigen precis som varje morgon, på väg mot jobbet. Du känner till varje grop, varje sten, varje träd. Idag det kallt och ytan på vattenpölarna från gårdagens regn har frusit till is . På marken framför dig ser du plötsligt en figur, en någon som tittar på dig. Du tittar tillbaka. Ser den inte lite ut som en sjöhäst? En sjöhäst som visslar? Den har vingar! Undrar om den kan flyga?

6 webbsjöhäst

Att besjäla världen, att skapa ett personligt förhållande till tingen, ligger nära barnens varande och görande. En sten kan bli en hund i sandlådan, en kotte förvandlas till en morfar med skägg. En personlig värld, full av magi där barnen gärna bjuder in andra att delta genom leken och fantasin.

Syn 2 väggen

I månadens Synvilja fick deltagarna leta väsen, figurer från fotografier av naturen. När de hittat ett väsen som tilltalade dem fick de teckna ett svart/vitt porträtt av sin figur. De flesta gjorde flera teckningar och letade figurer från olika bilder.

Syn2 foto och teckningSyn2 foto och teckning2

De valde sedan ut en av sina figurer att arbeta vidare med. Genom att översätta teckningen från ritspråket till lerspråket förvandlades deras figur till en tredimentionell modell.

Efter en kort genomgång kring ”tips att tänka på” när man arbetar med lera, satte alla igång att bygga och forma sina figurer. Vi erbjöd svart lera att bygga med och engober i olika färger att färgsätta med. Engober är färgpigment blandade med lerslam som målas direkt på den fuktiga leran.

Syn2 foto och teckning3

Figurerna står nu på tork för att om några veckor brännas till keramik. Framöver kommer deltagarna att få möta sina varelser på nytt, fast med ett annat språk, i en ny översättning.

Syn2 väsen i lera

Fortsättning på en början…

Vilken effekt fick pre-projektet?
Pedagogerna tyckte att vårens förberedelse och barnens sommaruppgift hjälpte oss i uppstarten av projektet. Både barn och föräldrar var förväntansfulla när de kom till förskolan med sina böcker efter sommaren. Det var en variation av böcker: pekböcker, bilderböcker, kapitelböcker, faktaböcker, serietidningar, böcker med ljud och böcker på olika språk. Ett barn hade med sig tre böcker, ett på varje språk barnet talar. Några föräldrar berättade att de inte hade böcker hemma – pedagogerna följde då med de barnen till biblioteket, så att de barnen fick låna böcker.

”Det kommer nog bli flera småprojekt. Eller det vet jag egentligen inte.…och det är det som är spännande, jag känner mig lugn i att vi ännu inte vet vad det kommer att bli.”

Pedagog, september 2014

Barnens böcker blir…
Barngrupperna arbetade vidare med att presentera, läsa och reflektera kring varje barns bok. Några barn började göra egna böcker som handlade om dem själva. En Monster High-tidning inspirerade barnen att göra egna tidningar. Petter och hans fyra getter skapades i lera. Färger utforskades utifrån boken Knacka på. Askungen dramatiserades och slott byggdes.

Ett försök att smalna av
På höstens fördjupade reflektionsmöte valdes projektfokus i de olika arbetslagen, ett försök att smalna av utifrån barnens böcker. Det blev allt från rädslor, vatten till fortsatt utforskande av böckerna om Askungen och Knacka på.

IMG_0304

 

 

Barnen som har läst boken Bockarna Bruse på badhuset avbildar trollet som en del i utforskandet av rädslor.

 

IMG_0306

 

 

 

 

 

enkäten 003

 

Barngruppen som arbetat med vatten skriver egna sagor efter en workshop om litteratur på Nobelmuseet.

 

Hur hjälps vi åt?
För att inspirera varandra har pedagogerna reflekterat tillsammans utifrån dokumentationer i enhetsövergripande nätverk. Under studiedagar har vi arbetat i workshops kopplade till projektet.

IMG_0012

Utifrån en dikt i boken Skor av Lennart Hellsing fick pedagogerna arbeta vidare enskilt med teckning och tillsammans med lera.

Vad händer nu?
Vi får allt eftersom syn på vad vi kan ändra för att utveckla vårt projekterande förhållningssätt.

IMG_0309

Här sammanställs pedagogernas farhågor och förhoppningar inför fortsatt projekterande…

Malin och Lisa

Howard Gardner om utbildning och sociala förutsättningar för en bra start i livet

Howard GardnerTidig barndom – i relation till det livslånga lärandet och medborgarskap

Nästan alla människor skulle nog uppskatta att leva i en värld där individer är goda människor, goda arbetare och goda medborgare. Trots att formandet av sådana individer pågår genom hela livet, så planteras fröna till ett sådant resultat redan under barnets tidiga år.

Gardner kommer att diskutera de utbildningsmässiga och sociala förutsättningar som möjliggör en ”rätt start” i livet. Utifrån sin egen forskning och med lärdom från staden Reggio Emilia kommer han att identifiera de viktigaste faktorerna som möjliggör ett gott samhälle.

Teori om multipla intelligenser

Howard Gardner är professor i kognition och utbildning vid Harvard Graduate School of Education. Han är också adjungerad professor i psykologi vid Harvard University och senior chef för Harvards Project Zero. I pedagogiska sammanhang är professor Gardner mest känd för sin teori om multipla intelligenser. I den teorin utmanar han den vanliga uppfattningen om att det finns en enda mänsklig intelligens som kan bedömas med hjälp av standardiserade psykometriska instrument och test.

Vad utmärker det goda arbetet?

Sedan mitten av 1990-talet har Gardner bland annat arbetat med Professor Mihaly Csikszentmihalyi, mest känd för sin forskning om bland annat kreativitet och flow. Tillsammans har de utforskat frågor kring vad som utmärker det goda arbetet. Under senare tid har Gardner även undersökt de etiska dimensioner som följer av användningen av nya digitala medier. I två senare forskningsprojekt har han studerat effektivt samarbete mellan ideella organisationer inom utbildning och då med särskilt fokus på föreställningar om kvalitet, nationellt och internationellt. Han bedriver också en stor studie av humanioras och naturvetenskapens roll i det tjugonde århundradet.

Helena Karlson

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni

 

Synvilja: Vikten av att få vara i flow

Ni vet den där speciella vibrationen i luften när total koncentration råder och görandet bara blir? När orden och talet försvinner och blicken är enkelriktad och händernas arbete eller tankens kraft är det enda som spelar roll? Det är nästan så att att man hör hur det sprakar.

barn med kol webOfta när man arbetar med händerna på olika sätt kan den där känslan infinna sig, man brukar kalla den flow. Under Synvilja märkte vi tydligt när pedagogerna kom dit. Pratet tystnar, ett lugn infinner sig. Flera deltagare satte också ord på det efter arbetspasset. Ni känner säkert igen det från egen upplevelse.

 

Bloggwebpedagogerflow
Men hur organiserar och iordningställer vi för att våra barn ska få hamna i flow och få vara kvar där utan att bli störda? Vilka krav ställer det på oss som pedagoger, på vår miljö och vårt förhållningssätt?

Miljön som den tredje pedagogen
När det gäller miljön handlar det mycket om att den ska vara förberedd utifrån vad som skulle kunna hända. Ett varierat och rikt material som är tillgängligt på ett snabbt och enkelt sätt är en viktig förutsättning. Frustrationen att behöva leta, hämta och sakna tar kål på flowet på en sekund. I Reggio Emilia talar man om miljön som den tredje pedagogen, dvs att miljön är så rik och tydlig i sitt innehåll och struktur att barnen blir mer eller mindre självgående i den. Miljöns utforming och innehåll är oroligt viktig för de processer som kan fortgå där. Detta är ett ämne för sig, vi återkommer med våra tankar kring det en annan gång.

Bloggwebateljé

 

Material
För att barnen ska hamna i flow krävs att de har kunskap kring material och tekniker så att de själv kan hålla på. Spretiga penslar, dåliga saxar eller fel papper är inte bra förutsättningar för kreativiteten och flowet.


Tid och plats

Hur organiserar vi så att barnens möjligheter och chanser att få hålla på blir så bra som möjligt? Tid är en viktig aspekt. Vet jag att jag får hålla på finns det en mening att göra. Vet jag att jag ständigt blir avbruten för att det ska göras någonting annat så kanske jag inte ens känner för att börja. Finns det möjlighet att gå iväg och komma tillbaka utan att det jag gjort är förstört? Finns det ett bord, en plats, ett hörn, som inte behöver ”städas”?
I en del situationer är vårt jobb som pedagoger att vara vakter för ett barns rätt att få vara ifred både i tanke och handling. Ibland är det att vara en aktiv aktör mitt i för att ett flow ska kunna fortgå. Ingen med vårt yrke kan i alla fall säga att de har ett ensidigt och långtråkigt jobb!

Lust eller ångest?

Första tillfället på Synvilja, vårt praktiskt estetiska nätverk. Vi började med att fotografera alla deltagare för vi tänker att vi på många sätt ska låta pedagogerna få upplevelser som vi bjuder och utsätter barnen för, och att bli dokumenterad är en av dem. Denna gång hade vi också en tanke att använda porträtten till ett uppdrag.

Blog8web

Efter en färg och ljudupplevelse uppe i stora ateljén med is, vatten, musik och lärplatta/projektor för att skapa en skön stämning fick deltagarna dagens första utmaning: Utifrån de fotograferade porträtten skulle de med hjälp av  ståltråd göra självporträtt som skulle kunna hänga fritt.

Vi hade dukat upp fyra bord med ståltråd i olika färger, tänger och glaspärlor.

Blog1webEfter ett inledande fnitter sänker sig lugnet i rummet när var och en går in i utmaningen att forma sig själv. Enstaka utrop, skratt och irritation studsar mellan väggarna. Någon frågar, någon visar. Vi dokumenterar med kamera och går runt bland borden. Vi ser olika strategier, några gör ansikten som kan stå upp, några funderar länge kring hur de ska fästa ansiktets olika delar i ståltrådsramen.

Vårt val av uppgift utgår återigen från ett barnuppdrag. Varje år under början av hösten arbetar vi med självporträtt med alla våra barn på enheten.  Till Synvilja valde vi ståltråd och glaspärlor för att komma ifrån den prestationsångest som många männsikor känner, framförallt vuxna, om de får en penna eller pensel i handen och ska skapa någonting bildlikt. Efter reflektion med deltagarna visade det sig vara ett klokt val. Flera uttryckte just känslan av kravlöshet och experimentlust kring användandet av materialet. Bara känslan av att arbeta med självporträtt kan kännas svår, för det finns ingen man har så nära förhållande med som med sig själv. Genom ett material som gör det omöjligt att vara exakt, underlättas processen och glädjen infinner sig.

Efter byggandet fick de med hjälp av OH-apparat förstora och teckna av sina porträtt på stora kartonger. Dessa tecknade porträtt kommer deltagarna att få använda som personliga anslagstavlor att samla sina reflektioner och känslor på under Synviljas gång.

bloggweb Blog3 web Blog6web

I grupper fick de sätta ihop sina ståltrådsporträtt till hängade mobiler som vi satte upp i hallen på förskolan för att lämna spår till barnen av vårt görande.

Innan Synvilja började kände vi oss lite nervösa inför hur våra kollegor skulle reagera och ta emot våra tankar och idéer, men efter första tillfället där vi möttes av en otrolig  skaparglädje och nyfikenhet efter material och tekniker har det gett oss lust och energi att planera fortsättningen.

På återseende.

Michelle och Ellinor

 

Hur kan vi styra över normerna och välja vilka normer som ska gälla i förskolan av idag?

IMG_0057.JPG

Hej!

En kort presentation av mig:

efter att ha arbetat i många år som förskollärare med start 1985 gick jag en utbildning som pedagogista 2008-2009. Sedan hösten 2009 har jag arbetat som pedagogisk ledare och sedan 2013 även som bitr förskolechef på Maria förskolor på Södermalm i Stockholm.

Flerspråkighet, mångkulturalitet, en demokratisk mötesplats, normkritik, normkreativitet, genuspedagogik, synliggöra, möjliggöra, tillgänglighet, estetiska läroprocesser - listan kan göras lång på begrepp och ord som används i den svenska förskolan idag 2015. Vilka begrepp vill du som läsare lägga till? Vilka är användbara? Och vilka ska vi använda för att alla, barn som vuxna, ska känna sig inkluderade och delaktiga? Och HUR?

det saknas två begrepp som jag vill ska synas ännu mer än de gör idag är: subjektivitet och tolkningsföreträde och det tänkte jag att denna blogg ska handla om – till att börja med. Och det viktiga HUR:et!

Annika Nylén

Maria förskolor

 

 

Här är vi.

Ellinor och Michelle

Det här är vi,  Ellinor Holmqvist och Michelle Smid Ekström.

Vi arbetar som ateljeristor på Grimsta förskoleenhet i Vällingby, Stockholm. Vi möttes på ateljeristautbildningen på Reggio Emiliainstitutet för 6 år sedan och har under de senaste åren arbetat tillsammans som en del av enhetens Resursteam där även pedagogista, specialpedagog och IKT-pedagog ingår.

Eftersom vi är två ateljeristor på fem förskolor så har vi precis som många andra pedagoger en ständig känsla av att tiden inte räcker till, man vill så mycket mer än vad som är genomförbart. För att råda bot på detta och öka kreativiteten och det skapande arbetet för alla enhetens barn startar vi nu ett nätverk, Synvilja,  för pedagoger på vår enhet. Så här en vecka innan start är hälften av vår pedagoggrupp anmälda vilket känns underbart!

Vi kommer att ses en gång i månaden och arbeta med olika skapande språk varje gång, och som en röd tråd i arbetet kommer vi arbeta kring mångkulturalitet. I arbetet som ateljeristor arbetar vi mycket med övergångar mellan olika språk för att skapa en djupare förståelse och kunskap för barnen kring olika begrepp och fenomen. Vårt mål är att nu låta våra pedagoger få uppleva samma sak. Och som grädden på moset tänker vi att den här bloggen ska fungera som en länk ut i staden och landet till andra intresserade pedaoger som vill vara med oss och tycka och tänka. Vi tänker att om vi delar med oss av material, tekniker och tankar så kommer vi säkert få mycket klokhet tillbaka från er.

På tisdag om en vecka är det dags – SÅ SPÄNNANDE! Led- och locktråden får bli:

Genomskinlig huvudsak i hängande möte