Visar alla blogginlägg med kategorin:
Forskning och utveckling

Verktyg för systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete i förskolan

christian eidevallChristian Eidevald, Karin Danielsson och Hans Dahlins föreläsning går under rubriken Självvärdering med stöd av kvalitetsindikatorer – en integrerad del av förskolans planerings- och utvärderingsprocess.

Stockholm stad vill följa upp kvalitet i förskoleverksamheten. Därför har man tagit fram en kvalitetsindikator som alla stadens kommunala förskoleverksamheter använder som en del av sitt systematiska kvalitetsutvecklingsarbete. Under föreläsningen presenterar Hans Dahlin  tankarna bakom verktyget och Karin Danielsson ger praktiska exempel på hur hon som förskolechef upplever denna självvärdering och vad den bidrar med i verksamheten. Karin DanielssonUnder sista delen kommenterar Christian Eidevald delge sina tankar om kvalitetsarbete i förskolan samt reflektioner av Stockholms stads system och processer.

Christian Eidevald är leg förskollärare, fil dr i pedagogik och universitetslektor i Barn- och ungdomsvetenskap på avdelningen för förskollärarutbildning vid Stockholms Universitet. Bland annat forskar, föreläser och skriver han om systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Han har även gett ut ett antal böcker och inom föreläsningens område, senast Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan: Hallå, hur gör man?

hans_dahlinKarin Danielsson är förskolechef vid Centrala Tenstas förskolor, Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning.
Hans Dahlin är förskolesamordnare vid utbildningsförvaltningen, Stockholms stad.

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni.

Helena Karlson

Elisabeth Åsén Nordström om pedagogisk handledning

Elisabeth Åsen NordströmUnder seminariet presenteras avhandlingen Pedagogisk handledning i tanke och handling – en studie av handledares lärande, som bygger på två olika studier utförda med fem års mellanrum, med syftet att undersöka hur pedagogiska handledare utvecklar sin handledarkompetens.

Vilket lärande äger rum hos handledarna? Vilka ramar och förutsättningar framträder som betydelsefulla för handledningssamtalen och handledarnas lärande? Vilka samtalsmönster kan urskiljas under handledningssamtalen och hur speglar dessa mönster handledarnas kompetens?

Elisabeth Åsén Nordström är fil dr och pedagogisk handledare. Hon har utbildat ett stort antal pedagogiska handledare och föreläser om handledning, kollegialt lärande och lärande samtal. Hon har också under många år arbetat med utbildningsfrågor inom samtliga skolformer, från förskola till högskola, på Kommunförbundet Stockholms län.

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni.

Helena Karlson

Bim Riddersporre om berättande som vägen till språk och identitet

Bim RiddersporreMänniskor berättar för att dela sina intryck, tankar och erfarenheter, för att göra dem synliga och begripliga. I förskolan skapar barnens och de vuxnas berättelser en väv av sammanhang, samhörighet och lärande. Här har barnen möjlighet att utveckla sin syn på sig själva, andra och sin omvärld. Då skapas identitet och relationer och samtidigt utvecklas något av det viktigaste vi har – språket!

Bim Riddersporre är legitimerad psykolog, legitimerad logoped, fil dr i psykologi, universitetslektor i psykologi samt prodekan för fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola. Hon är också författare och redaktör för en rad böcker om förskolan, senast Berättande i förskolan (2014).

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni.

Helena Karlson

Birgitta Hammarström Lewenhagen om arvet efter barnstugeutredningen

birgitta hammarström lewenhagenOm demokratisk samfostran och syn på integration/inkludering. Föreläsningen tar avstamp i Hammarström Lewenhagens avhandling om den svenska förskolemodellen 1968-1998. Fokus är särskilt på barnstugeutredningens tal om demokrati och inkludering samt de pedagogiska relationernas betydelse för barns lärande och utveckling till öppna och hänsynsfulla medborgare.

Ur ett läroplanshistoriskt och läroplansteoretiskt perspektiv diskuteras och jämförs barnstugeutredningens idéarv med dagens syn på barn, kunskapsprocesser och värdegrund, som det framträder i förskolans läroplan. Men även en diskussion kring förskolans idéarv av humanistisk bildningstradition och reformpedagogik. Vilka spår kan följas i barnstugeutredningens nyskapande förskoletradition med betoning på ett utforskande arbetssätt och dialogens betydelse för jagutveckling, kommunikationsförmåga och begreppsbildning?
Birgitta Hammarström Lewenhagen är fil dr  och universitetslektor i pedagogik på Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Hon har mångårig erfarenhet inom förskolans fält, som socionom på 1970-talet, förskolekonsult på 1980-talet, och lärarutbildare främst inom förskollärarutbildning sedan slutet på 1980-talet. Förutom ett förskolehistoriskt och barnpolitiskt forskningsintresse har hon också arbetat med och forskat kring frågor om handledning för förskollärare inom VFU.

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni.

Helena Karlson

Ben Kenward och Lotta Rajalin om effekten av normmedveten pedagogik

Vissa förskolor tillämpar normmedveten pedagogik (NP) där till exempel pedagoger är mer medvetna om att inte bekräfta könsrelaterade normer. Sådana förskolor har ibland kallats för könsneutrala.

Det har tidigare saknats kvantitativa analyser av hur sådan pedagogik påverkar barnens uppfattningar om kön. Men nu har frågan undersökts genom strukturerade intervjuer med 30 barn från en förskola där NP tillämpas och 50 barn från tre kontrollförskolor i samma område i Stockholm.

Lotta RajalinJämförelser av intervjuresultat visade att barnen från NP-förskolan var mer intresserade av att leka med barn av det motsatta könet. Pojkar, men inte flickor, från NP-förskolan var mindre benägna att visa könsstereotypiska åsikter. Barn från NP-förskolan var dock inte mindre benägna att automatiskt lägga märke till individers kön. Sammanfattningsvis antyder resultaten att NP kan ha en märkbar positiv effekt genom att förminska förskolebarns könsstereotypiska attityder.

Ben Kenward är fil dr i zoologi, docent i psykologi och forskare på Barn- och Babylabbet vid Uppsala universitet. Han har forskat inom ett flertal områden med fokus på vuxna, barn samt andra djurarter, men främst med förskolebarn. Här har fokus varit på moralutveckling, samarbete och konkurrens samt social inlärning.

Lotta Rajalin har lång erfarenhet av genusarbete inom förskola och är förskolechef vid Maria Gamla stans förskolor, Södermalms stadsdelsförvaltning.

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni.

Helena Karlson

Ingela Elfström om pedagogisk dokumentation som verktyg för verksamhetsutveckling

Ingela elfströmUnder föreläsningen diskuteras om och hur pedagogisk dokumentation kan bli verktyg för utveckling och förändring i ett vardagligt och systematiskt kvalitetsarbete. Vidare tas följande frågor upp: Vad är pedagogisk dokumentation? Hur kan dokumentation bli pedagogisk? Vilken kunskap blir möjlig att få genom att dokumentera barns lärprocesser på olika sätt? Vilket stöd kan arbetslag behöva av förskolans ledning/förskolechefen för att komma vidare i ett arbete med pedagogisk dokumentation?

Ingela Elfström är förskollärare och disputerade 2013 med avhandlingen Uppföljning och utvärdering – pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Hon arbetar som lärarutbildare och programansvarig för förskollärarutbildningen vid Stockholms universitet.

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni.

Helena Karlson

Synvilja: Goda exempel-mässan

I veckan var vi på äventyr och föreläste på Goda Exempel-mässan på Annexet.

Vi pratade om vårt arbete kring att K-märka, kvalitetssäkra, våra miljöer och gå pedagogiska miljöronder för att säkerställa barnens rätt till en förstrollande, spännande förskoletid där de kan bli sitt bästa. Det var riktigt roligt!

GEM2

Grimsta förskolors ateljeristor på Goda Exempel-mässan, 5 maj 2015

 

Vill du veta mer är det bara att kontakta oss.
Trevlig helg allesammans!

Gunilla Dahlberg om pedagogisk dokumentation som verktyg för att skapa demokrati

gunilla_nyhetsbrevI Sverige har pedagogisk dokumentation på många håll blivit en del av förskolans bedömningskultur, men inte alltid med förankring i dess filosofiska och teoretiska utgångspunkter. Risken är då att dokumentationen enbart blir en teknik och att den tappar sin progressiva kraft.

I föreläsningen beskrivs pedagogisk dokumentation både som ett redskap för formativ värdering och som en transformativ och demokratisk kraft för att utnyttja intensiteten och vitaliteten i vardagsarbetet. Därmed kan vi även ta till vara alla barns lust att lära.

Gunilla Dahlberg är professor emerita vid Stockholms universitet. Hon har lång erfarenhet av forskning kring utvärdering och pedagogisk dokumentation. Forskningen har hon bland annat publicerat i boken Från kvalitet till meningsskapande, som hon skrivit tillsammans med Peter Moss och Alan Pence samt i boken Ethics and Politics in Early Childhood Education, som hon skrivit tillsammans med Peter Moss.

Dahlberg är en uppskattad och efterfrågad föreläsare runt om i världen och för närvarande arbetar hon med projekten: Barns dialog med naturen, Transkulturalitet och kommunikation samt Magiska språket.

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni.

Helena Karlson

Per Dahlbeck: Vad kan vi lära av Malmö FF? Inte i fråga om fotboll, men väl om inkludering?

Per DahlbeckMalmö FF har ett lag och en publik som speglar Malmös mångfald väl. Hur har de lyckats med att inkludera medborgarna, oberoende kön eller etniskt ursprung?

Vad kan en förskola betyda för barns och föräldrars möjlighet att vara med i ett samhällsbygge? Hur kan olika förmågor, språkliga såväl som andra, tillvaratas och bli viktiga i ett meningsskapande arbete på en förskola? Kortsiktigt för att utveckla en pedagogisk verksamhet och långsiktigt för att påverka och utgöra en del av ett samhällsbygge? Hur skapar vi en förskola som välkomnar alla de som kommer dit, men samtidigt är tydligt med vissa krav och förväntningar? Föreläsningen ger teoretiska perspektiv och utgår från praktiska exempel, både vad gäller förskolans möjliga roll i ett samhällsbygge och i relation till det som Malmö FF tycks lyckas med.

Per Dahlbeck arbetar som universitetsadjunkt på Malmö högskola. Han har varit redaktör för två böcker som har som ambition att synliggöra och ge exempel på en förskola respektive en skola som berör och gör skillnad. Dahlbeck arbetar numera nästan uteslutande med utvecklingsuppdrag som riktar sig till både förskolan och skolan och som inkluderar att arbeta med dokumentation som ett redskap för utveckling.

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni.

Helena Karlson

Karin Alnervik om pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg

karin_alnervikFöreläsningen fokuserar på att förskollärare vid fyra förskoleenheter beskriver hur de förändrat sina verksamheter genom att över tid arbeta med pedagogisk dokumentation. Kortfattat handlar det om hur de som får till det – får till det, eftersom de flesta inte får till det, i arbetet med pedagogisk dokumentation.

Innehållet är hämtat från avhandlingsarbetet Men så kan man också tänka! – Pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan.

Karin Alnervik arbetar som lektor på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Hon disputerade i november förra året. Tillsammans med sin man driver hon också för förskolorna HallonEtt i Jönköping.

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni.

Helena Karlson