Visar alla blogginlägg med kategorin:
Forskning och utveckling

Peter Moss om demokrati och inkludering

Peter Moss2Utifrån ett nyligen avslutat arbete av arkivering av Loris Malaguzzis skrifter och föreläsningar, kommer Peter Moss att diskutera den centrala roll som Malaguzzi menade att demokrati borde ha i den förnyade utbildningen som har önskats för alla, även för de allra yngsta barnen i staden Reggio Emilia. Även om ordet ”inkludering” inte var del av hans vokabulär, så var bilden av skolan som öppen och nära sammanbunden med samhället ytterst viktig. Peter Moss kommer i föreläsningen undersöka hur detta koncept formade Malaguzzis tänkande kring skolan. Även om arkivet som han undersökt rör åren 1945-93, är hans slutsats att Malaguzzis tankar och praktik är fortsatt relevanta för dagens utbildningssystem och skola.

Peter Moss är professor emeritus vid Instutionen för barndom, familj och hälsa, Thomas Coram Research Unit, UCL Institute of Education, University College London. Han är i grunden historiker med ett omfattande forskningsintresse som inkluderar bistånd för barn, genusfrågor, sambandet mellan sysselsättning och omsorg med fokus på uppsägningar. Han är även intresserad av socialpedagogik och radical education.

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni.

Helena Karlson

Gunther Kress om att skapa förutsättningar för barns meningsskapande

Gunther Kress”Vad behöver vi för att skapa förutsättningar för barns meningsskapande?
Under årtionden har allt större uppmärksamhet riktats mot ”Literacy” – på ett mycket begränsat sätt. Detta vittnar om en oro, styrd av ett tänkande kopplat till förväntad ekonomisk vinst. Förväntningen motsäger politikers slagord, att man vill att unga människor ska vara innovativa, kreativa, och flexibla, samtidigt som den motsäger det påtagliga i den värld vi lever, där mening skapas på varierande sätt, och med en stor mängd av olika medel och resurser. Det har varit och är en agenda som är kontraproduktiv både i termer av de mål som skrivits fram, och i termer av vad det innebär att vara människa.

Utan tvivel kommer skrivande fortsätta att vara betydelsefullt i alla samhällen, men det kommer vara betydelsefullt på ett snabbt föränderligt sätt. Under min föreläsning kommer jag att föreslå att vi strikt och realistiskt behöver betrakta världen som den är, vilka kommunikationsformer den kräver, och utifrån det anpassa vårt tänkande om vad unga människor behöver lära sig för att kunna genomföra det.

Ja, skrivandet kommer att behöva undervisas och det på ett bättre sätt än i dag OCH undervisas i relation till alla andra sätt att skapa mening: både i förhållande till de olika verktyg som flertalet barn idag använder och i relation till olika former av meningsskapande.”

Gunther Kress är professor inom semiotik och utbildning på intuitionen för Kultur, Kommunikation, och Media, UCL Institute of Education, University College London.

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni.

Helena Karlson

Jonas Stier om interkulturellt lärande

Jonas StierUnder läsåret 2014-15 har Rinkeby-Kistas förskolor, under ledning av professor Jonas Stier, arbetat med att implementera ett interkulturellt förhållningssätt i den pedagogiska verksamheten. I föredraget visar han hur det interkulturella förhållningssättet idag blir allt viktigare för pedagogiska relationer och lärande.

Tillsammans med två av de involverade förskolepedagogerna visar han hur ett interkulturellt förhållningssätt konkret kan gestaltas i förskolan samt de teoretiska och normativa utgångspunkter som ett sådant förhållningssätt vilar på. Dessutom kommer Stier att delge sina utmaningar och lärdomar inför framtiden.

Jonas Stier är professor i sociologi med inriktning mot socialpsykologi vid Mälardalens högskola. Han har gedigen forsknings- och undervisningserfarenhet inom områdena interkulturalitet, interkulturell kommunikation och interkulturellt förhållningssätt och har bland annat skrivit böckerna Kulturmöten – en introduktion till interkulturella studier (2009), Interkulturellt samspel i skolan (2009) samt Citizenship Education (2008). Han är också medförfattare till böckerna Kritiska händelser i förskolan (2012) samt Inkludering – utmaningar och möjligheter (2014).

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni.

Helena Karlson

Kjetil Steinsholt uppmanar oss: Tenk litt over hva lek er!

Kjetil SteinsholtFundera lite över vad lek är. Vad betyder den för er? Är det bara tidsfördriv? Oanvänd tid? En typisk barnaktivitet? En motsättning till arbete? En källa till lärande? Ja, vad innebär egentligen den här svårdefinierade leken?

I ett brev beskriver August Strindberg dramat Drömspel: ”Mitt mest älskade drama, min avkommas största smärta” och fortsätter vidare ”Jag är övertygad om att livet är en lek, i leken klyvs, fördubblas, förångas och kondenserar vi. Vi flyter ut, försvinner här och där, för att samlas igen. Vi leker för att möta livet!” Kanske har Strindberg på sätt och vis hittat den centrala knytpunkten om leken?

Vad detta kan betyda kommer Kjetil Steinsholt att svara på under föreläsningen. Han är professor i pedagogik vid NTNU i Trondheim, Norge. Han har skrivit över 40 böcker om olika pedagogiska ämnen. Den senaste boken från 2014 har titeln Nyfikenhetens pedagogik.

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni.

Helena Karlson

Sven Persson om relationernas betydelse för barns lärande och utveckling

sven svensson”Vad är det i de pedagogiska relationerna som är så betydelsefullt? Hur kan de förstås? Är det vad vi kan kalla undervisning? Föreläsningen tar sin utgångspunkt i forskning som framhåller interaktion och processkvalitet som viktigast för barns lärande och utveckling på kort och lång sikt, vad jag kommer att beteckna som pedagogiska relationer.”

Sven Persson är professor i pedagogik och ledare för Centrum för professionsstudier vid Malmö högskola. Hans forskningsintresse är riktat mot förskolan i ett samhällsperspektiv samt mot villkoren för barns lärande. Han har skrivit flera forskningsöversikter om förskolan – de senaste om pedagogiska relationer i förskolan och förskolans likvärdighet.

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni.

Helena Karlson

Liselott Olsson om Det magiska språket

liselott-mariett-olsson (2)Under åren 2010-2012 har forskningsprojektet Det Magiska Språket i tätt samarbete med fyra förskolor arbetat med forskningsproblematiken Hur vi teoretiskt kan förstå och didaktiskt arbeta med språk, läsande och skrivande i förskolan i ett globaliserat samhälle?

En förändrad kunskapsproduktion, digitalisering och mångkulturalitet definierades som tre utmärkande områden för små barns språk, läsande och skrivande i vårt globaliserade samhälle. Utifrån socialsemiotiska Kress, kulturteoretiska Massumi och filosofiska Deleuze perspektiv och experimentella metoder, har vi iscensatt oemotståndliga zoner för lärande i förskolorna.

Resultaten visar att små barn redan mycket tidigt äger en metalingvistisk förmåga, att de i läsande och skrivande med både analoga och digitala tekniker använder sig av meningsskapande och mer subtila erfarenhetsregister som affekt, känsla och intensitet, samt att de behandlar språket som kulturellt fenomen i en transdisciplinär rörelse.

Liselott Olsson är lektor i pedagogik vid Södertörns Högskola, författare till boken Movement and Experimentation in young Children’s Learning – Deleuze and Guattari in early childhood education och har varit projektledare för forskningsprojektet Det Magiska Språket.

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni.

Helena Karlson

 

Ingrid Pramling Samuelsson om svensk förskola i ett internationellt perspektiv

Win 4623Sverige lyfts ofta fram i internationella jämförelser som avundsvärt och ouppnåeligt för förskolor i många andra länder. Men hur förhåller sig egentligen svensk förskola i ett globalt perspektiv? Vilka är våra utmaningar och problem att lösa?
Ingrid Pramling Samuelsson arbetar som professor vid Göteborgs universitet. Hennes forskningsfokus är barns lärande i förskolan och förutsättningar för detta.

Hon innehar också en UNESCO professur i Early childhood Education and Sustainable Development, och är därför engagerad i internationella frågor om barn.

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni.

Helena Karlson

Karin Hultman om barn och ting som samarbetspartners

Vad gör tingen med oss, med barnen och den pedagogiska praktiken? Utifrån ett posthumanistiskt perspektiv kan möbler, pedagogiskt material, leksaker, pennor, höstlöv, luppar och annat som finns i pedagogiska praktiker förstås som aktiva aktörer som i varje stund är med och bestämmer vem man kan vara, vad man kan göra, vad man kan lära sig och hur man kan umgås.

Genom att förstå det pedagogiska materialet, inte bara som viktigt, utan som en aktiv kraft som är med och agerar och bestämmer över barn och vuxna på såväl hjälpsamma som mindre hjälpsamma sätt, öppnas möjligheter att med hjälp av pedagogisk dokumentation synliggöra processer där människor och ”ickemänniskor” samhandlar, samarbetar och bråkar.

Karin Hultman är lektor i förskoledidaktik vid Stockholms universitet. Hon har skrivit avhandlingen Barn, linjaler och andra aktörer, som ger posthumanistiska perspektiv på subjektskapande och materialitet i skola/förskola.
Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni.

Helena Karlson

Mie Josefsson om omsorgens innebörder i förskolan och det ansvarsfulla mötet

Mie JosefssonHur kan man förstå omsorgens innebörd i förskolan? Hur kan ett synliggörande av omsorgens innebörder i sin tur skapa vidare förståelse för vad det innebär för förskollärare att se och ta ansvar för barnen och barnens liv tiden de vistas i förskolan? Och omvänt: hur kan man förstå aspekter av ansvar i relation till förskolans och förskollärares uppdrag i allmänhet och som ett uttryck för omsorgens innebörder i synnerhet?

Det är frågor som på olika sätt belyser förskolan som en mellanmänsklig och empatisk praktik och kretsar kring förskolläraryrkets etiska förutsättningar. Etiska i den meningen att frågorna fokuserar på de relationella och sociala aspekterna av läraryrket i förskolan, vad dessa består av och vilken betydelse de har för kvaliteten på mötet mellan barn, pedagoger och föräldrar. Intresset för dessa frågor väcktes under Mies år som verksam förskollärare och följde så småningom med in i arbetet med hennes doktorsavhandling.

Mie Josefson är förskollärare samt universitetsadjunkt och doktorand i förskoledidaktik vid Stockholms universitet.

Helena Karlson

Läs mer om Förskolesummt 2015 11-12 juni.

Bodil Halvars och Camilla Emilsson om naturvetenskap och hållbarhetsfrågor i förskolan

bodil_halvars_franzenFrågor kring vår och vår planets framtid är högaktuella och brännande. Detta når även barn i förskoleåldern från flera håll. Förskolans verksamhet ska enligt läroplanen präglas av ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro och medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp.

Utifrån barnens egna frågor

Hur kan komplexa områden som naturvetenskap och hållbarhetsfrågor utforskas utifrån barnens egna frågor, nyfikenhet och kreativitet? I presentationen kommer det att belysas utifrån ett förskoledidaktiskt såväl som ett forskningsperspektiv med utgångspunkt från barnens utforskande.

camilla emilssonBodil Halvars är universitetslektor och filosofie doktor i didaktik vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, med särskilt intresse för barn, etik och hållbarhet. Camilla Emilsson är förskollärare vid S:t Görans förskoleområde, Kungsholmens sdf.

Helena Karlson

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni