Visar alla blogginlägg med kategorin:
Likabehandling

Ben Kenward och Lotta Rajalin om effekten av normmedveten pedagogik

Vissa förskolor tillämpar normmedveten pedagogik (NP) där till exempel pedagoger är mer medvetna om att inte bekräfta könsrelaterade normer. Sådana förskolor har ibland kallats för könsneutrala.

Det har tidigare saknats kvantitativa analyser av hur sådan pedagogik påverkar barnens uppfattningar om kön. Men nu har frågan undersökts genom strukturerade intervjuer med 30 barn från en förskola där NP tillämpas och 50 barn från tre kontrollförskolor i samma område i Stockholm.

Lotta RajalinJämförelser av intervjuresultat visade att barnen från NP-förskolan var mer intresserade av att leka med barn av det motsatta könet. Pojkar, men inte flickor, från NP-förskolan var mindre benägna att visa könsstereotypiska åsikter. Barn från NP-förskolan var dock inte mindre benägna att automatiskt lägga märke till individers kön. Sammanfattningsvis antyder resultaten att NP kan ha en märkbar positiv effekt genom att förminska förskolebarns könsstereotypiska attityder.

Ben Kenward är fil dr i zoologi, docent i psykologi och forskare på Barn- och Babylabbet vid Uppsala universitet. Han har forskat inom ett flertal områden med fokus på vuxna, barn samt andra djurarter, men främst med förskolebarn. Här har fokus varit på moralutveckling, samarbete och konkurrens samt social inlärning.

Lotta Rajalin har lång erfarenhet av genusarbete inom förskola och är förskolechef vid Maria Gamla stans förskolor, Södermalms stadsdelsförvaltning.

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni.

Helena Karlson

Hejsan, jag är ny!

Mitt namn är Evelina och jag är en glad och entusiastisk förskollärare som jobbar på en förskola i härliga Vårberg i Stockholm.
På förskolan har vi fyra avdelningar med 68 glada barn. Jag jobbar med förskolans ynIMG_1984-beskurengsta barn, i åldrarna mellan 1 och 3.
Jag kommer blogga om det som händer här på vår förskola då tiden räcker till och kommer då främst att fokusera på de yngre barnen och om deras vardag i projekt och verksamhet. Jag kommer att gå in på förskolans likabehandlingsarbete och ”det kompetenta barnet”.
Det ska bli spännande att få skriva och förhoppningsvis få feedback och dialog med er som finns här på pedagogstockholm!

Väl mött!
//Evelina

Det handlar om att lägga till flera varianter på….?

eller vi kan kalla det att ”koda om”. Det många vanligtvis kodar som tillhörande manligt kön eller kvinnligt kön kan förändras. Vi alla kan förändra och göra nya koder, om vi vill? Om vi har makten? Ja, vi har makten om vi tar den och inte låter andra ha den. Ett annat ord för att ha makten är

Tolkningsföreträde

Balettskor fungerar ihop med Spiderman

IMG_4450

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hulken tar ibland hand om sitt barn och handlar mat

Hulk med barn och kasse

Tillsammans med barnen kan vi göra andra tolkningar av vad en kan göra och säga – oavsett könstillhörighet.

Vi kan ta oss tolkningsföreträde på det som händer i förskolan och barnen kan öva sig på att ha tolkningsförträde så det kan ta med sig den förmågan utanför förskolan.

Annika Nylen (Nilsson)

Synliggörs allas familjer?

Som du som läser kanske har märkt så bloggar jag om det som jag stöter på i vardagen, det som händer här och nu (jag går en kurs i teckenstöd).

De normer som vi alla är en del av och som vi formas av och som vi kan forma! Alla människor måste förhålla sig till normer. Detta faktum ger konsekvensen för oss som arbetar i förskolan att vi ska göra oss medvetna om de normer som finns i oss och runt oss.  Sen ska vi  bestämma oss för vilka som inkluderar alla! Här kommer ett exempel.

Idag blir det bilder från det instruktionsmaterial som finns för teckenstöd*.

Jag tänkte på hur det känns för det barn som har en annan familj än mamma och pappa.

”Hur ska jag teckna min familj?” kanske hen tänker?

Eller ”Min familj är kanske inte ok, bäst att hålla tyst om hur den ser ut”

Familjer (1)Familjer (2)

För att bredda och synliggöra hur familjer kan se ut är mitt förslag är att materialet görs om till att omfatta fler sidor och med tecknet ”familj” och sen en möjlighet att fylla på med hur familjen ser ut.

Har du som läser detta några exempel eller förslag på hur vi kan medvetandegöra normer och hur vi kan göra istället?

* Teckenstöd är ett fantastiskt sätt att förstärka det talade språket med. Rekomenderas! Det är inte samma sak som teckenspråk.

Normer: synliga eller osynliga?

Häromdagen städade och rensade jag och en medarbetare ett förråd som har varit eftersatt en ganska lång tid. Äntligen hade vi prioriterat att få ordning på materialet, framför allt för att tillföra nytt och mer kreativt material.

Vi hittade

”hudfärgade flirtkulor som vi kan göra gubbar med”

Flirtkulor

Vi sa detta och skrattade gott! Alla vet väl att det finns olika hudfärger och att alla människor inte är gubbar!

Eller?

Fortsättning följer

Ha en bra dag

Annika

Hur kan vi styra över normerna och välja vilka normer som ska gälla i förskolan av idag?

IMG_0057.JPG

Hej!

En kort presentation av mig:

efter att ha arbetat i många år som förskollärare med start 1985 gick jag en utbildning som pedagogista 2008-2009. Sedan hösten 2009 har jag arbetat som pedagogisk ledare och sedan 2013 även som bitr förskolechef på Maria förskolor på Södermalm i Stockholm.

Flerspråkighet, mångkulturalitet, en demokratisk mötesplats, normkritik, normkreativitet, genuspedagogik, synliggöra, möjliggöra, tillgänglighet, estetiska läroprocesser - listan kan göras lång på begrepp och ord som används i den svenska förskolan idag 2015. Vilka begrepp vill du som läsare lägga till? Vilka är användbara? Och vilka ska vi använda för att alla, barn som vuxna, ska känna sig inkluderade och delaktiga? Och HUR?

det saknas två begrepp som jag vill ska synas ännu mer än de gör idag är: subjektivitet och tolkningsföreträde och det tänkte jag att denna blogg ska handla om – till att börja med. Och det viktiga HUR:et!

Annika Nylén

Maria förskolor