Visar alla blogginlägg med kategorin:
Okategoriserade

Projektorn

Projektorn!

Moderna barn behöver moderna pedagoger. Därför krävs det att vi i vårt yrke är flexibla och lyhörda och har förmågan att följa med i utvecklingen.

Ur Digital dokumentation och språkutveckling av Tobias Gyllensvärd

Så sant som det är sagt!

Vårt senaste tillskott i digitaliseringsarbetet i förskolan är projektorn.

Den kopplade vi ihop med Ipaden och projicerade skärmen på väggen.

Vi började med att dansa Danceoke till Mellobidragen.

Danceoke är som karaoke fast man dansar :)

Vi stod på golvet med våra blickar vända mot väggen och rörde oss precis som Robin Bengtsson. Vi fortsatte med FO&O och Wiktoria. Man behöver inte känna att kompisarna tittar på en när man dansar för alla tittar ju på väggen. Så blyg behöver man inte vara…..DSCN2236 x

Efter dansen provade vi att spela Bee-bot på Ipaden. Ett programmeringsspel för nybörjare. Ett barn satt vid bordet och programmerade medan kompisarna satt på golvet, tittade på väggen och hejade/ hjälpte till.

– Tryck på kryss!

– Framåt pilen!

– Nej vänd igen!

– YES! Vi klarade det! ropade kompisarna.DSCN2282 x

Det blev en omedelbar feedback från kompisarna och jag upplevde att alla kände sig delaktiga på sitt sätt.

Nästa vecka ska vi läsa saga och projicera bilderna på väggen så att ALLA ser. Ni vet hur barnen tjatar; – Jag ser inte!

Hoppas, hoppas nu att barnen gillar iden att titta på väggen och inte ner i boken!

Som sagt var….. Att vara flexibel och lyhörd= modern pedagog

Jenny och Oona

Projektori 

Modernit lapset tarvitsevat moderneja pedagogeja. Siksi meidän alalla vaaditaan, että on joustava, osaa herkästi tulkita tilanteita ja omaa taidon pysyä mukana kehityksessä.

Tobias Gyllensvärdin kirjasta Digital dokumentation och språkutveckling

Niin totta!

Meidän uusin lisä digitaaliseen työskentelyyn esikoulussa on projektori. Yhdistimme projektorin iPadin kanssa ja heijastimme kuvan seinälle. Aloitimme tanssimalla Danceoken Melodifestivalen-osalla.

Danceoke on kuin karaoke paitsi että siinä tanssitaan :) Seisoimme lattialla katseet seinää kohti ja liikuimme juuri samoin kuin Robin Bengtsson. Jatkoimme FO&O:lla ja Wiktorialla. Kenenkään ei tarvitse tuntea, että muut tuijottavat kun itse tanssii, koska kaikki katsovat seinää kohti. Kenenkään ei tarvitse ujostella. Tanssimisen jälkeen kokeilimme pelata Bee-Bot-peliä iPadillä (ohjelmointipeli vasta-alkajille). Yksi lapsi istui pöydän ääressä ja ohjelmoi samalla kun kaverit istuivat lattialla, katsoivat peliä seinältä sekä kannustivat ja auttoivat.

-Paina raksia!

-Nuoli eteenpäin!

-Ei, käänny taas!

-YES! Me onnistuimme! Huusivat kaverit.

Saimme saman tien palautetta kavereilta, ja koin, että kaikki tunsivat olevansa osallisia omalla tavallaan.

Ensi viikolla aiomme lukea satuja ja heijastaa kuva seinälle, niin että KAIKKI näkevät. Tiedätte miten lapset aina jankuttavat: -En näe mitään! Toivottavasti lapset pitävät ideasta, että he katsovat kuvia seinältä kirjan sijaan. Kuten sanottu: Joustava ja herkästi tilanteita tulkitseva = moderni pedagogi.

Jenny ja Oona

Digitala verktyg- Osmo

tangram

Digitala verktyg

Nu har vi provat ett nytt digitalt verktyg i barngruppen som heter Osmo.

Osmo består av en Ipadhållare och en spegel att fästa på iPadens kamera. Detta gör att bordet framför iPaden blir en spelplan.

Osmo har olika program, vi har provat 4 av dem, Tangram, Words, Numbers, Coding.

Programmen är för barn mellan 5-12 år.

Tangram är ett pusselspel. Spelet går ut på att man ska härma en viss pusselbild som visas på Ipaden och sen sätta ihop den med hjälp av olikfärgade träpusselbitar på bordet.

Words är ett språkspel där man i den lättaste nivån ska hitta ”rätt” första bokstav i enkla ord. Det finns en bild som hjälp.

Numbers är ett matematikspel där man adderar, multiplicerar och räknar ihop tärningsprickar till en specifik siffra i en bubbla.

Coding är ett kodningsspel där man förflyttar Awbie(en spelfigur) med hjälp av pilar, siffror och olika symboler (hopp- gå- ta- bilder mm) så att han kan äta jordgubbar.

Alla spel engagerar många barn samtidigt. Barnet som spelar sitter i mitten och kompisarna hänger över axeln på barnet och vill se och hjälpa till. Barnen får bl.a. träning i turtagning, kodning, matematik, språk, logiskt tänkande, samarbete mm, samtidigt som de får lära sig använda ett digitalt verktyg. Att ge alla barn samma möjligheter, det är det som det handlar om i förskolan. Låta alla prova sig fram, låta alla få en kunskap utefter sina förutsättningar.

Alla behöver digital kompetens idag!

// Jenny och Oona

Numbers

Digitalaaliset työvälineet

Nyt olemme kokeilleet lapsiryhmässä uutta digitaalista työvälinettä, jonka nimi on Osmo.

Osmo sisältää jalusta iPadille sekä peilin, joka kiinnitetään iPadin kameraan. Peilin avulla iPadin edessä oleva tila muuttuu digitaaliseksi pelilaudaksi. Osmoon kuuluu erilaisia ohjelmia, joista olemme kokeillut neljää: Tangram, Words, Numbers ja Coding. Ohjelmat soveltuvat 5-12-vuotiaille lapsille.

Tangram on peli, jossa matkitaan iPadin näytöllä olevaa kuvaa, ja yritetään muodostaa samanlainen kuvia eriväristen puisten palapelipalojen avulla.

Words on kielellinen peli, jonka helpoimmalla tasolla etsitään sanan ensimmäistä kirjainta. Kuva sanasta on vihjeenä näytöllä.

Numbers on matematiikkapeli, jossa yhteenlaskun ja kertolaskun avulla yritetään saada ympyrässä olevaa lukua vastaava numero nopan silmälukuja käyttämällä.

Coding on koodauspeli, jossa liikutellaan Awbieta (pelihahmoa) nuolien, numeroiden ja erilaisten symbolien (hyppää, ota, kävele jne.) avulla niin että hän pääsee syömään mansikoita.

Kaikkiin peleihin voi osallistua monta lasta samanaikaisesti. Lapsi joka pelaa, istuu keskellä ja kaverit katsovat vierestä ja haluavat auttavat. Samalla kun lapset harjoittelevat uuden digitaalisen työvälineen käyttöä, oppivat he muun muassa vuoronodottamista, koodausta, matematiikkaa, kieltä, loogista ajattelua sekä yhteistyötä. Kaikki lapset saavat samat mahdollisuudet, kuten esikoulussa kuuluukin. Annetaan kaikkien kokeilla sekä oppia uutta. Nykyään kaikki tarvitsevat digitaalista osaamista!

// Jenny ja Oona

 

Kungsholmen berättar om arbetet i Skolplattformen

Arbetet med Skolplattformen fortsätter runtom i Stockholm. Mikael Fallmo, projektledare för Skolplattformen på Kungsholmen samt Lisa Jakobsson och Anna Granell, utbildare i Skolplattformen på Kungsholmen, berättar om deras tidsplan och besvarar några av de vanligaste frågorna som de har stött på under deras besök på förskolor. Klicka på bilden nedan för att komma till filmen.

bildervideo

Skolplattformen – ett kraftfullt verktyg för styrning och samarbete

Idag möter vi Catharina Frank, förskolechef på Norrmalms stadsdelsförvaltning. Engagerad och målmedveten är två ord som väl beskriver Catharinas ledarstil. Catharinas enhet, Mitt i City förskolor, var först ut med Skolplattformens pedagogiska verktyg under pilotinförandet på Norrmalm. Pedagogerna är nu i full gång och har arbetat i Skolplattformen sedan mitten av september. Så här berättar Catharina:

– Vi var väl förbedda och mycket förväntansfulla, men det är viktigt att komma ihåg att förändring alltid innebär något nytt. Som chef behöver du vara aktiv och delta i förändringsprocessen. Inget gör sig av sig själv och att redan från början göra tillsammans är betydelsefullt. En del av pedagogerna har kastat sig in i verktyget, andra har varit mer avvaktande. Som chef behöver du vara med och ta del av arbetet som pedagogerna successivt lägger in i Skolplattformen.

Vi lämnar något gammalt och går in i något nyttbild på Catharina Frank

Införandet har fungerat bra, berättar Catharina. Redan ett halvår innan började medarbetarna att få information om Skolplattformen.

– Med hjälp av utvecklingspedagogerna har det varit lätt att lyfta fram och sätta fokus på fördelarna med en digital kommunikationsplattform, säger Catharina. Skolplattformen är arbetsbesparande och lättillgänglig då det pedagogiska materialet finns på samma ställe. Att plattformen också får ett estetiskt och proffsigt utseende har också tilltalat pedagogerna.

Skolplattformen var lätt att sälja in till pedagogerna

Vetskapen om att det var erfarna pedagoger som skulle hålla i utbildningarna och vägleda förskolorna in i Skolplattformen skapade trygghet, menar Catharina.

– Jag har därför inte upplevt att det har varit svårt att sälja in Skolplattformen i Mitt i City. När pedagogerna började utbildningen kände de dessutom igen sig, såväl i strukturen som i den moderna digitala tekniken som liknar den de själva möter när de exempelvis använder internet.

Närvarande chef med Skolplattformen

Catharina menar att det tidigare har varit svårt att ta del av pedagogernas projektarbeten. Något som Skolplattformen nu underlättar.

– Vårt tidigare it-verktyg i Powerpoint tog lång tid att öppna. Det var svårt att hitta i det och att få överblick och återkoppla. I Skolplattformen är det däremot lätt att överblicka och följa pedagogernas arbete. I min roll som chef och pedagogisk ledare blir det enklare att återkoppla och reflektera tillsammans med pedagogerna.

Läroplanen synliggörs i det pedagogiska arbetet

Skolplattformen förenklar kommunikation mellan ledning och arbetslag, mellan arbetslag och föräldrar och vice versa. I Mitt i City förskolor är Skolplattformen en kommunikationsplattform med fokus på det pedagogiska arbetet.

MiC blogg- Skolplattformen är ett verktyg som är mycket enkelt att använda. Det finns en risk att vi vill dokumentera allt spännande som vi gör tillsamman med barnen. Men vi kan inte dokumentera allt. I Skolplattformen behöver vi därför ha ett tydligt fokus på projektarbetet, som i sig själv är nära kopplat till läroplanen. På så vis blir det lättare att kontinuerligt följa barnens läroprocesser och utmana dem vidare. I förlängningen innebär även detta att föräldrar och barn på ett enkelt vis kan följa lärandeprocesserna i projektarbetet. Skolplattformen blir också ett sätt för mig att kunna vara delaktig i arbetslagens projektarbeten. Den möjliggör ett sätt att följa upp det pedagogiska arbetet och säkerställa att vi arbetar mot det uppdrag vi har. Jag kan utöva mitt pedagogiska ledarskap och stötta. Jag kan reflektera och återkoppla på det vis som respektive arbetslag behöver. På så sätt blir arbetslagen sedda i det de gör och vi säkrar att barnen får ta del av det de har rätt till.

Ett verktyg för systematiskt kvalitetsarbete

I Mitt i City förberedde man sig för arbetet i Skolplattformen genom att se över sina pedagogiska dokument. De reviderade och ändrade dem till ett format som bättre passade Skolplattformens struktur, funktioner och system. Catharina förklarar:

– Att tänka strategiskt, starta i tid och ha klart för sig hur en vill att det ska se ut och varför MiC bild 1är otroligt viktigt. Jag behövde också tänka kring hur Skolplattformen skulle kunna bli ett verktyg för mig som chef och pedagogisk ledare. Ju mer jag arbetar i plattformen, ju mer börjar jag inse dess betydelse och potential. Där finns stora möjligheter att sammanställa analysunderlag som kan ligga till grund för uppföljning, utvärdering och utveckling av det pedagogiska arbetet. På så vis blir Skolplattformen ett kraftfullt verktyg för det systematiska kvalitetsarbetet vilket i sin tur skapar likvärdighet för enhetens barn.

Motstånd och kompetenta kollegor

Det finns ofta en viss tvekan och motstånd till förändringar i alla organisationer. Inför utbildningsperioden fanns det lite oro i Mitt i City. Oron handlade dock inte om själva plattformen, snarare om logistiken kring hur de skulle organisera sig under utbildningen då den inföll under en inskolningsperiod.

– Viktigt var att försöka komma igång att arbeta i verktyget så fort som möjligt. Ett sätt att minska osäkerheten har varit att uppmuntra pedagogerna att våga och pröva sig fram, avslutar Catharina.

Mitt i City har hittat en väg för detta genom att exempelvis avsätta tid för pedagogerna i enhetens pedagogiska utvecklingsgrupp att praktiskt handleda de arbetslag som behöver extra hjälp att komma igång. Det blev också viktigt att identifiera de arbetslag som snabbt hade kommit igång. På så vis har medarbetarna använt varandra som kompetenta kollegor genom att dela med sig och inspirera. Skolplattformen, menar Catharina, är således inte bara ett effektivt styrningsverktyg utan utgör också en källa till samarbete och kollegialt lärande – där förskolans uppdrag står i fokus.

/Karin Benjaminsson och Christel Jahge, utvecklingspedagoger på Norrmalm.

Förväntansfulla pedagoger på Norrmalm

Skolplattformens piloter i förskolan har varit igång under hela hösten. Strax är fem av Norrmalms sex förskoleenheter klara med sin utbildning, vilket innebär att nästan 400 av Norrmalms 450 pedagoger redan är rustade för arbete i Skolplattformens Pedagogiska verktyg.

Pedagogena strömmar in

Efter en lång arbetsdag strömmar pedagogerna in i lokalen. Passet börjar med en snabbavstämning. ”Vad har du för förväntningar på utbildningen?” står det på projektionsduken längst fram. Pedagogerna tar upp sina mobiler, skannar en QR-kod och börjar skriva. Ett efter ett dyker de anonyma svaren upp i pratbubblor. Utvecklingspedagogen Karin läser upp svaren och diskuterar med deltagarna. Verktyget som används heter Mentimeter. Att ta del av pedagogernas tankar är alltid lika roligt och spännande.

Mentimeterbild 1

Mentimerbild 2

 

Inom en snar framtid kommer förskolans pedagoger att kunna visa sitt fantastiska pedagogiska arbete på riktigt. Vi ser fram emot att äntligen kunna få ta del av deras arbete i form av text, bild, film och ljud i Skolplattformen. Äntligen blir förskolan digitalt uppgraderad.

Läs mer om Skolplattformen på hemsidan eller intranätet.

/Christel Jahge och Karin Benjaminsson, utvecklingspedagoger på Norrmalm

Olika sätt att lära och lära ut

Och båda behövs i förskolan. Med och utan lärandemål och processen ser olika ut. 

Ett: barnet kan inte – lärande – barnet kan

Två: barnet har en fråga – undersöker och forskar – barnet har fler frågor 

 Per Dahlbeck
Annika Nylen 

 

Vi måste vara optimistiska inför framtiden 

så avslutar Carlina Rinaldi sin föreläsning. 

”We must keep telling the story of our children”

Annika Nylen 

När tänker vi inte? 

Om vi ska tro som Gunther Kress tänker vi alltid. Vad innebär det för vår praktik i förskolan? Gör det någon skillnad om vi förhåller oss till det? 

Annika Nylen 

Kvalitet i förskolan ska inte vara ett lotteri

vi har mycket att göra, hur kan det vara så olika mellan förskolor och inom förskolan? Inger Fält berättar om forskning som visar att kvaliteten kan vara olika mellan grupper på samma förskola. Hur kan det bli så frågar vi oss? 

Dokumentation och objektifiering. Hur tänker vi till kring det? Inger skickar vidare frågan med oss vid dagens slut. 

Annika Nylen 

Bemötande?

Jonas Stier funderar på vad bemötande innebär. Eller be-mötande. Han vill ta bort bokstäverna be och ha kvar mötande. Bemötande kan tänkas definieras som: att ett jag bemöter ett objekt. 

Mötande kan definieras som två jag/subjekt som möts? Om vi väljer mötande istället kan det kanske innebära att alla kan bli subjekt? 

Annika Nylen