Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
pedagogisk dokumentation

Fortsättningen om mördarsnigeln

IMG_1351 Regnbågesnigel

Samtalen och tankarna kring matbordet har just nu handlat om mördarsniglar och andra djur.

– Jenny om jag äter kalkon är jag en kannibal då?

– Nej du är en köttätare svarar jag.

– Som en T-rex? Frågar barnet för att försöka förstå.

– Ja ungefär…. Alltså du äter ju kött om du äter kalkon på smörgåsen svarar jag och pekar på mellissmörgåsen.

– Men jag ska bli vegetarian när jag blir stor berättar hen sen.

– Ok, vet du vad du måste äta för att få i dig alla viktiga näringsämnen då frågar jag.

– Ja massor med grönsaker svarar hen, jag vill bara inte äta kött och vara kannibal.

– Och jag är flexiterian ropar ett annat barn, för jag äter grönsaker ibland.

Det är inte så lätt med alla nya preferens ord, vad man får, bör och ska äta osv…

Vilka spännande tankar som man får ta del av under måltiderna på förskolan ändå och tänk att dessa tankar kom ifrån att vi tog en skogspromenad och såg en snigel som såg ut som en bajskorv! :)

Vi jobbar vidare med tankarna om snigeln.

Vad kan det finnas mer för sniglar frågar jag barnen? Jag triggar deras fantasi genom att fråga; Kan ni hitta på en fantasisnigel!

Barnen brainstormar;

– Människoätandesnigel!

– Snigelkrokodilen!

– Regnbågesnigel!

– Rödsnigel!

– Bilsnigel!

Barnen tecknar sina sniglar och pratar intensivt om sniglarnas olika egenskaper.

Bild1 Bilsnigel

IMG_1357

– Människoätandesnigeln har jätte, jättemånga vassa tänder!

– Bilsnigeln blir en bil när den ska resa och kan simma i vattnet och åka egen båt.

Vem behöver Wikipedia och internet när det är så mycket roligare och utmanande att lyssna på barnens egna fakta beskrivningar av sina djur.

När barnen sprutade ur sig idéer om sniglar så tecknade ett barn en musikrobot med högtalarben och med konfetti som sprutar ut ur huvudet. Den roboten skulle man väl kunna sälja till vilken club som helst! Hur coolt vore inte det:)

IMG_1361 Musikrobot

#framtidsvision #digitaliseringiförskolan #smartabarn

Jenny och Oona

Jatkoa murhaajaetanalle

Keskustelut ja ajatukset ruokapöydän ääressä ovat juuri nyt liittyneet murhaajaetaniin ja muihin eläimiin.

– Jenny, jos minä syön kalkkunaa, olenko silloin kannibaali?

– Ei, olet lihansyöjä, vastaan.

– Kuten T-Rex? Lapset kysyvät ymmärtääkseen paremmin.

– Kutakuinkin.. Sinä siis syöt lihaa jos syöt kalkkunaa leivän päällä, vastaan ja osoitan voileipää.

– Mutta minusta tulee isona kasvissyöjä, kertoo hän sitten.

– Okei, tiedätkö mitä sinun pitää syödä jotta saisit kaikki tarvittavat ravintoaineet? Kysyn häneltä.

– Kyllä, paljon kasviksia, vastaa hän, en halua vain syödä lihaa ja olla kannibaali.

– Minä olen ”fleksitariaani”, huutaa toinen, koska syön välillä vihanneksia.

Ei ole niin helppoa kaikkien uusien mieltymyssanojen kansaa, mitä saa, pitää ja pitäisi syödä jne.

Mitä jännittäviä ajatuksia saa kuulla ruokailujen aikana esikoulussa ja ajatella, että nämä ajatukset nousivat siitä, kun olimme metsäkävelyllä ja näimme etanan joka näyttö kakkapökäleeltä! Keskustelemme lisää etanoista. Mitä muita etanoita voi olla, kysyn lapsilta? Haastan heidän mielikuvitusta kysymällä voivatko he keksiä mielikuvitusetanan! Lapset miettivät yhdessä:

– Ihmissyöjäetana!

– Etanakrokotiili!

– Sateenkaarietana!

– Punaetana!

– Autoetana!

Lapset piirtävät omat etanansa ja puhuvat intensiivisesti etanoiden eri ominaisuuksista.

– Ihmissyöjäetanalla on todella terävät hampaat

– Autoetanasta tulee auto kun se matkustaa ja se voi uida vedessä ja ajaa omaa venettä.

Kuka tarvitsee Wikipediaa ja internetiä kun on paljon hauskempaa ja haastavampaa kuunnella lasten omaa kuvailua heidän eläimistään. Kun lapset ideoivat heidän etanoitaan, yksi lapsista piirsi musikkirobotin kaiutinjaloilla ja päästä tulevalla konfetilla. Sitä robottia voisi myydä millä klubilla tahansa! Kuinka siistiä se olisi! :)

#tulevaisuudensuunnitelmat

#esikoulundigitalisointi #älykkäätlapset

Jenny ja Oona

Anna och Kirsis digitala resa

Vi har tagit oss till Förskolan Blåklinten på Västmannagatan på Norrmalm. Där träffar vi pedagogerna Anna Sandler och Kirsi Ahlström. Tillsammans med kollegorna har de nyligen avslutat en utbildning i Skolplattformen. De är entusiastiska och sugna på att få komma igång.

bild fsk blogg anna och kirsi– Vi förväntar oss att Skolplattformen först och främst ska vara ett enkelt och lättmanövrerat verktyg för oss pedagoger att arbeta i men också bidra till en enkel, smidig och livligare kommunikation med föräldrarna. Idag saknar vi en modern digital kommunikationsyta som vi kan bjuda in föräldrarna till. Med Skolplattformen blir det enklare att visa vad vi gör. Föräldrarna får mer insyn i verksamheten. De kommer också själva kunna bestämma när de vill titta in på vår verksamhet via datorn, lärplattan (ipad, surfplatta etc.) eller mobilen.

Norrmalm är för närvarande, tillsammans med Skärholmen, pilot för förskolans införande av de pedagogiska verktygen i Skolplattformen och utbildningarna är i full gång. Målet för förskolan är att Skolplattformen ska användas för pedagogisk dokumentation, planering, uppföljning och utveckling av den pedagogiska verksamheten.

Anna Sandler tycker att det känns spännande och stort att börja arbeta med Skolplattformens pedagogiska verktyg.
– Jag är motiverad och nyfiken på vad det här kan ge mig. Samtidigt kände jag: Oj! Hur ska jag klara det här?

Pedagogerna har tillsammans med sina kollegor haft tre utbildningstillfällen.
– Första tillfället kändes enkelt. Andra tillfället var lite mer komplicerat, men vid tredje tillfället föll saker på plats, säger Anna och Kirsi.

Efter avslutad utbildning är båda överens om att Skolplattformens pedagogiska verktyg är moderna och lättmanövrerade för bildhandtering, ljud och film.
– Jag har tidigare känt att det varit svårt att arbeta i vårt gamla it-verktyg med just bildhantering. I Skolplattformen känns det mycket lättare, säger Kirsi.

– Nu ser vi fram emot att vi barnskötare, med mindre planeringstid, kan bli mer delaktiga i dokumentationen och att vi på ett enkelt sätt kan bidra med bilddokumentation, blogginlägg och liknande, avslutar Anna och Kirsi.

Läs mer på Skolplattformens hemsida eller intranätet.

/Christel Jahge och Karin Benjaminsson, utvecklingspedagoger på Norrmalm

Skolplattformen – en plats för utforskande förskolebarn

I och med Skolplattformen kommer förskolan att få möjlighet att visa och kommunicera förskolans syn på lärande. Förskolan vimlar av engagerade och kreativa medforskande pedagoger som ser fram emot att få berätta om kompetenta och nyfikna barns utforskande.

Från Läroplan till filosofi

Norrmalms kommunala förskolor hämtar sin inspiration och sitt pedagogiska arbetssätt från förskolans läroplan och Reggio Emilias filosofi. Arbetssättet bygger på en stark tilltro till människans möjligheter och en övertygelse om att barn redan från födseln är kompetenta, aktiva lärande individer. Lärandet i förskolan är en process där barnet ges möjlighet att utforska sin omvärld i samverkan med andra, miljön och materialet.

En cirkulär process

Ett utforskande arbetssätt stöds av pedagogisk dokumentation där barns teorier och hypoteser efterfrågas, prövas och synliggörs. Arbetssättet skapar en cirkulär process för lärande och utveckling där de avgörande begreppen är observation, dokumentation, reflektion och analys. I Skolplattformens verktyg Planeraren kan pedagogerna arbeta med pedagogisk dokumentation. Planeraren ger möjligheter att samla allt material från den cirkulära processen. Detta kommer att underlätta pedagogernas arbete då det blir överskådligt och lättillgänglig.

Ny kunskap med pedagogisk dokumentation

Pedagogisk dokumentation är ett exempel på hur förskolan kan synliggöra barnens lärandeprocesser i enlighet med förskolans läroplan. Med hjälp av Skolpattformen kommer dessa läroprocesser att bli ännu tydligare. Den pedagogiska dokumentationen skapar en omvänd syn på lärande där barnens intresse och nyfikna utforskande får styra själva lärandeprocessen. Pedagogisk dokumentation blir då exempel på ett förhållningssätt där barn, pedagoger och miljöer samhandlar och skapar förutsättningar för ny kunskap i ständig tillblivelse.

Christel Jahge och Karin Benjaminsson, Utvecklingspedagoger på Norrmalm

Skolplattformens piloter är i full gång för förskolan

Nu är det dags för en digital plattform i förskolan. Skolplattformen möjliggör arbetet med digitalt lärande och kommunikation för pedagogerna. Utvecklingspedagogerna Christel Jahge och Karin Benjaminsson beskriver nedan det pilotarbete som pågår.

Vad innebär piloter?
Pilotens syfte är att ta fram arbetssätt och rutiner för förskolans arbete i Skolplattformen. Ett pilotinförande innebär också att viktiga frågor lyfts och kommer upp på bordet. Erfarenheterna från piloten tas till vara, och kommer att vara till stor nytta för alla stadsdelar som sedan ska börja arbeta i Skolplattformen. Sedan våren 2015 pågår pilotinförandet av Skolplattformens Pedagogiska verktyg på förskolor i Norrmalm och Skärholmens stadsdelar.


Pilotteamet Norrmalm: Karin Benjaminsson,
Andreas Meschke, Christel Jahge

Kommunikation vi längtat efter
Det nya digitala verksamhetsstödet blir den kommunikativa länk mellan förskola och vårdnadshavare som förskolan behöver. Förskolan kommer att på allvar kunna visa och synliggöra barnens lärandeprocesser. Modern digital teknik för användandet av text, bild, film och ljud underlättar synliggörandet av barnens görande, vilket i sin förlängning kommer att bidra till en ökad status för förskolans arbete. Skolplattformens framgångsfaktorer för förskolan blir transparens och tillgänglighet.

Nya möjligheter med Skolplattformen i förskolan
Skolplattformen är en digital lär- och kommunikationsplattform som förskolan blir deltagare i. För pedagogerna inom förskolan innebär plattformens möjlighet till ett nytt spännande IT-stöd.

I vårt uppdrag som utvecklingspedagoger i pilotprojektet på Norrmalm har vi tagit fram och byggt upp en innovativ struktur för hur pedagoger kan ta sig an arbete med pedagogisk dokumentation i Skolplattformen. Ett arbetssätt som tidigare inte praktiserats i en digital plattform inom förskolan. Under arbetet med att utveckla plattformens struktur har det varit viktigt att sätta barn och pedagoger i fokus. Strukturen som vi har skapat ger också verktyg för pedagoger och ledning att kvalitetssäkra verksamheten och skapa likvärdighet för barnen på Norrmalms förskolor.

Engagerade pedagoger peppar oss att utveckla våra utbildningar
Att utbilda Norrmalms fantastiska pedagoger i Skolplattformen är det roligast vi har gjort! Syftet med utbildningen är att ge pedagogerna redskap för arbete i en ny digital IT-plattform – att föra in den pedagogiska dokumentationen i en digital miljö. Utbildningen består av tre fysiska träffar à 3 timmar med ca 20 deltagare per tillfälle. I pilotprojektet har vi arbetat fram rutiner och arbetssätt för arbete med Skolplattformens pedagogiska verktyg samt skapat ett utbildningsmaterial. Under hösten 2015 utbildar vi cirka 400 pedagoger på Norrmalm.

Målet är att pedagogerna ska kunna:
• Använda Skolplattformen för arbete med pedagogisk dokumentation
• Planera, följa upp, utvärdera och utveckla sin pedagogiska verksamhet
• Dela pedagogiskt material med andra pedagoger, både inom enheten och i staden
• Känna lust och stolthet över sina nya digitala kunskaper

Christel Jahge och Karin Benjaminsson, Utvecklingspedagoger på Norrmalm.

Pedagogisk dokumentation, hur då?

I vår enhet har vi arbetat länge med pedagogisk dokumentation. Men det är fortfarande svårt. Att dokumentera och reflektera är roligt och ganska lätt, men sen då? Hur blir dokumentationen pedagogisk och hur blir barnen delaktiga i sina läroprocesser? I det här projektet bestämde vi oss för att använda en projektbok. Där samlar vi våra dokumentationer och kan sedan tillsammans med barnen reflektera och komma överrens om hur vi kan gå vidare i projektet.

Mitt bidrag till boken blir att efter varje tillfälle välja ut bilder som visar vad barnen har fått vara med om, något speciellt barnen fastnade för och sådant som jag tänker är undersökningsbart. Jag är medveten om hur jag uttrycker mig under våra reflektionsmöten, jag är inte ute efter några rätta svar, utan jag vill uppmuntra barnen att tänka, tro och komma på nya sätt att reflektera kring det som de har fått vara med om.

Vad var det som hände?

Hur tänker du om det?

Varför tror du att det är så?

Hur skulle vi kunna ta reda på mer om det?

I början av projektet blev det tydligt att barnen var lite ovana att reflektera, de vill gärna svara ”rätt”. Men efter flera reflektionsmöten ändrade barnen sitt sätt att uttrycka sig. De började säga ”jag tror”och ”jag tänker”, mötena blev mycket mer levande och givande. Barnen hade nya sätt att uttrycka sig och kunde dela sina tankar med varandra och de tog emot varandras åsikter och idéer med stor nyfikenhet och intresse. Projektet fick ett eget liv och vi hade nya saker att undersöka och göra hela tiden.

Jag lärde mig vikten av att låta barnen reflektera först, innan vi vuxna gjorde det. Vi utgick hela tiden från barnen och det var härligt att se hur delaktiga de var och hur intresserade de var av eken och allt runt omkring den.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Av Eva Lindström

Karin Alnervik om pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg

karin_alnervikFöreläsningen fokuserar på att förskollärare vid fyra förskoleenheter beskriver hur de förändrat sina verksamheter genom att över tid arbeta med pedagogisk dokumentation. Kortfattat handlar det om hur de som får till det – får till det, eftersom de flesta inte får till det, i arbetet med pedagogisk dokumentation.

Innehållet är hämtat från avhandlingsarbetet Men så kan man också tänka! – Pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan.

Karin Alnervik arbetar som lektor på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Hon disputerade i november förra året. Tillsammans med sin man driver hon också för förskolorna HallonEtt i Jönköping.

Läs mer om Förskolesummit 2015 11-12 juni.

Helena Karlson