Visar alla blogginlägg med kategorin:
Vardagsliv

Roligt? Nej. Men säkert!

I gymnastiksalen kan man krypa runt i ring. Med hjälm. Det är festligt!

Utvärdering. Och man får INTE äta. Eller?

Snart ska vi ha en utvärderingseftermiddag. Då ska här utvärderas! Inte ÄTAS! Då är det ju svårt att koncentrera sig. Va?! Får man inte äta?! Man får inte äta! Man blir ju hungrig! Jobba till sju utan mat! KAN DET VERKLIGEN STÄMMA?! Sen blev det bara värre och värre. Så som det lätt blir när viskleken går i korridoren. Man får inte skratta. Man får inte prata. Bara viska. Man får inte kissa. Klockan sju får alla kissa. Alla arbetslag måste utvärdera samma saker prick samtidigt. Det kommer att finnas äggklocka. Och kontrollanter. Nämen?!

Idag förtydligades det att man VISST får äta. Lite snabbt. Typ en macka. Bara man inte har mysigt. Men klockan sju får vi ha det hur mysigt vi vill.

Summan av våra laster är och förblir konstant

Idag avslutade jag även dagen med att fråga vilka som ville vara i akvariet. En kollega och jag satt och tittade efter akvarieutrustning. Meningen var att fråga vilka som ville vara i gympasalen.

Trött och lite grinig

Idag var det en ovanligt tuff dag. Jag har haft tolv halvklasser som har satt upp och tagit ner tält. Dagen började klockan åtta med samling och frakt av min klass till närliggande IP. Friluftsdagen slutade 13. Sen gick vi tillbaka och öppnade upp fritids och jobbade på som vanligt. Helt i sin ordning… Och helt i linje med hur det ser ut ”nuförtin

Sommarfritids – och aldrig är man nöjd

Finns här några fritidspedagoger? Hur gör ni?

I måndags blev jag (för)följd av fotograf och journalist från tidningen Lära. En dag på jobbet. Det var en ganska hektisk dag. Med allt från bildlektioner, konfliktlösning, kontakt med Volvo IT, vikariehandledning, rastvaktande, mellanmål, simträning. En vanlig dag helt enkelt. Samtidigt skulle jag försöka svara på frågor om hur jag tydliggör förenandet av omsorg och lärande på fritids. Utmanande och utvecklande att få sådana frågor. Jag har tänkt mycket på hur vi ska kunna höja fritidshemmens status. Det verkar så svårt. Varför är omsorg mindre värt än lärande? Vilka pedagoger är det man minns? De som lärde ut bra eller de som lyssnade, stärkte din självkänsla, ordnade ett tryggt klimat? Det ena utesluter förvisso inte det andra. Snarare är ett tryggt klimat en förutsättning för lärande. Hur ska fritidshemmen se ut? Ska vi ha planeringstid på förmiddagarna och skriva tydliga utvecklingsplaner för fritids? Eller ska vi vara i klassrummen? Och hur ser det UT? Rent estetiskt? Ska vi ha ställtid och plocka ordning lite kanske? Var ska vi lägga vår tid? Hur gör ni? Finns här några fritidspedagoger eller är här mest lärare?

En myra i matsalen

Ibland är det bara skönt att verkligen REAGERA

Inlevelse

På halvklasserna tränar vi inför skolans melodifestival. Ibland rycks jag liksom med. Som i onsdags då vi missade vår lunchtid med en halvtimme. Tur att eleverna har ”ännu” bättre koll än jag.

Att prioritera

Ibland händer allt på samma gång under rasterna. Vissa saker är mer akuta än andra.

 

Intervju

Tidskriften Fritidspedagogen kom till skolan och intervjuade mig för ett tag sen. Om jag fick med något mer än det här med fåglarna kommer artikeln i slutet av april.

Jag har haft ett litet uppehåll i skolbloggandet och ritat om annat. Nu ska jag sätta fart igen.