Rålambshovsskolan samarbetar internationellt för en hållbar framtid

Lärare från Rålambshovsskolan.Det var med spänd förväntan som vi, två lärare från Rålambshovsskolan, kom ner till EU:s huvudstad Bryssel. Vi hade varit där båda två tidigare, men inte med samma uppdrag. Den här gången skulle vi planera ett nytt spännande projekt, lära oss mer om FN:s Agenda 2030, om EU och dessutom hoppades vi hitta Bryssels godaste moules frites, samt att en eller annan chokladbit skulle slinka ned.

Vi på Rålambshovsskolan samarbetar sedan fyra år tillbaka med några skolor i Europa. Vi har framför allt drivit olika IKT-projekt tillsammans där eleverna har fått programmera egna appar och arbetat med AR, Augmented Reality.

”Ingen kan göra allt men alla kan göra något…”

Under förra läsåret sköljde Greta-vågen över våra länder och skolor. Eleverna strejkade på fredagar runt om i Europa och vi kände att vi behövde byta fokus. I UNDP:s nyligen framtagna skolmaterial står det att ingen kan göra allt, men alla kan göra något för att vi ska kunna ”avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, främja fred och rättvisa samt lösa klimatkrisen”. Vi kom fram till att vi skulle arbeta med Agenda 2030 och göra vad vi kan för en hållbar framtid.

Projektet som vi driver är ett Erasmus + projekt (KA2) och det är finansierat av Europeiska Unionen. Projektet heter Yes – EU eller om man väljer det längre namnet Young Europeans for a Sustainable European Union.

Projektet drivs tillsammans med fyra andra skolor i Europa:

  • Hermann-Runge-Gesamtschule i Moers, Tyskland
  • Secció d’Institut CARDENER i Sant Joan de Vilatorrada, Spanien
  • Frits Philips, lyceum-mavo i Eindhoven, Nederländerna
  • Istituto di Instruzione Superiore Galileo Galilei i Jesi, Italien

Lärare tillsammans med Pietro BartoloMöte med europaparlamentarikern Pietro Bartolo

Under vecka 40 träffades de ansvariga lärarna från projektets skolor i Bryssel några dagar. I Bryssel besökte vi bland annat EU:s institutioner, the House of European History och Parlamentarium.
De italienska lärarna i projektet hade ordnat så att vi blev inbjudna till en spännande föreläsning i Parlamentet av den italienske politikern Pietro Bartolo (MEP). Pietro Bartolo är medlem i det italienska partiet Partido Democratico och sitter i gruppen S&D (socialister och demokrater) i Europaparlamentet. Pietro Bartolo pratade om sitt arbete som läkare under tragedin i Lampedusa den tredje oktober 2013 och det var det mötet som berörde oss mest under dagarna i Bryssel. Den tredje oktober 2013 fick en fiskebåt med flyktingar från Libyen motorhaveri ca 300 meter från Lampedusas kust. Båten började brinna och sjönk till botten. 368 människor förlorade sina liv den dagen och många var barn – klädda i sina finaste kläder för att starta sina nya liv i det fria och demokratiska Europa.

Pietro Bartolo berättade varför han har lämnat sitt liv i Lampedusa och sitt arbete som läkare för att arbeta som politiker i Europaparlamentet. Även om hans arbete som läkare var mycket viktigt kände han att för att få till en riktig förändring måste han vara med och stifta lagar för vår union. Han tror på att politik kan påverka vår värld i rätt riktning. Han menar att vi måste arbeta tillsammans och stå upp mänsklighet och solidaritet, för utan mänsklighet och solidaritet finns det inget EU. För oss som arbetar som lärare var det mycket givande att få en inblick i en europaparlamentarikers vardag och träffa en politiker med så mycket empati och tydlig agenda för att få till förändring.

Design Thinking som pedagogisk modell

Alla lärare i projektet gick från föreläsningen med en fördjupad förståelse av vikten av internationellt samarbete för att lösa de problem som vår värld har och står inför. Vi kommer att göra vårt bästa i detta lilla internationella samarbete mellan fem grund- och gymnasieskolor i Europa. Tillsammans med våra elever kommer vi att lära oss mer om FN:s Agenda 2030, EU:s grundtankar och försöka finna gemensamma lösningar för en hållbar framtid. Den pedagogiska modell som vi kommer att använda är Design Thinking där eleverna börjar i sin skola med att studera de 17 målen, för att sedan gemensamt i internationella grupper försöka arbeta med lösningar på vår världs utmaningar.

Vi kommer att ha fyra elevmöten under två år i Italien, Nederländerna, Sverige och Tyskland. Eleverna träffas under en skolvecka per möte. Under veckan bor eleverna i värdfamiljer och lever livet på tyska, italienska eller nederländska. I april 2021 kommer vår skola stå värd och eleverna kommer att få uppleva hur det är att gå i en svensk skola och leva familjeliv i vårt land.

Vi åkte hem från Bryssel med många tankar, mycket ny kunskap, samt massor av inspiration. Ja, just det… en och annan chokladbit slank ned. Och Moules Frites är ju fantastiskt gott!

Jennie Malmberg lärare i matematik, NO och teknik, samt förstelärare
Sofia Book lärare i spanska och svenska, samt Skolambassadör för EU

Rålambshovsskolan

Teachmeet för lärare i Skarpnäck och Södermalm

TeachmeetEn viktig del i att utveckla sin digitala kompetens är att dela med sig av sina erfarenheter och ta del av andras.

Ett teachmeet är en konferens där man på ett strukturerat sätt delar erfarenheter, inspireras och genom erfarenhetsutbyte får möjlighet att utveckla sin egen användning av digitala verktyg i klassrummet.

Tisdag kväll den 2 april 2019 anordnade Södermalmsskolan ett teachmeet för lärare och skolledare i grundskoleområde 6 – Skarpnäck-Södermalm. Det var rektorerna som ingår i områdets digitala utvecklingsgrupp som initierat kvällen och bjudit in sina lärare.

Nina Jonsson, rektor på Södermalmsskolan, hälsar oss välkomna till en kväll i digitaliseringens tecken. Hon börjar med att berätta om den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet som regeringen beslutade om 2017. Strategin är ett styrdokument som berör oss alla som arbetar i skolan och Nina lyfter särskilt det fokusområdet som handlar om Digital kompetens för alla i skolväsendet.

Camilla Askebäck Diaz, förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan, drar igång kvällens konferens och går snabbt igenom ramverket för kvällens teachmeet. Innan konferensen har sju lärare anmält att de vill visa exempel på hur de använder digitala verktyg i sin undervisning. Camilla berättar att talarna har max fem minuter på sig att visa och dela sin erfarenhet. Sedan startar Camilla sin digitala trollerihatt, en slumpgenerator och namnen på den första talaren slumpas fram.

Talsyntesen – en inkluderande funktion

Först ut är Pernilla från Södermalmsskolan som vill dela sin erfarenhet av en viktig inkluderande funktion, talsyntesen, den avancerade läsaren som finns inbyggd i Office 365.
Talsyntesen hittar du när du öppnar ett dokument i O365 under funktionen Visa/Avancerad läsare. Läsaren har även ett inbyggt bildstöd, du kan få texter översatta, och eleven kan även få hjälp att markera stavelser, substantiv etc.

Victor från Lugnets skola visar hur han arbetar med att skapa digitala utställningar med dina elever med appen Keynote på iPads. Eleverna bygger in interaktivitet i sina presentationer genom att skapa klickbara länkar. I hans klass i åk 2 har de gjort en utställning om nordiska däggdjur och en viktig del är att kunna arbeta med mottagarperspektivet: vem ska ta del av utställningen – vårdnadshavare eller andra klasser? Det ger ytterligare en dimension till arbetet.

David på Södermalmsskolan har undersökt hur han kan hålla koll på vad eleverna gör under lektionstid, alltså vilka appar de använder och hur väl de disponerar tiden med hjälp av Apple Classrum och demonstrerar hur det fungerar.

Högläsning online

Martin från Katarina Norra skola har funderat på hur man kan tillgängliggöra undervisningen så att även elever som av någon anledning inte finns på plats kan ta del av den. Detta resulterade i att han börjat publicera sin högläsning till eleverna online och beskriver det som ett ”lätt sätt att hjälpa eleverna att känna sig delaktiga”. Han använder tre appar för detta: Audiocopy, Soundcloud och delar sedan filen med eleverna i O365 Teams.

Johan från Lugnets skola uppmanar oss om att gå ut och uppleva naturen, att arbeta med IKT utomhus! Det finns oändliga möjligheter att arbeta utomhus, till exempel med kameran i en iPad. Johans elever hämtar inspiration och skriver dikter om naturen – i naturen. Dikterna skrivs och illustreras visuellt med hjälp av plattan. Stämningen höjdes direkt när Johan blev ombedd att läsa upp några av elevernas vackra dikter.

teachmeet1Pernilla från Katarina Södra och Calle från Lugnets skola har hittat webbsidan Classroomscreen och tipsar om den. Ingen inloggning krävs så den är enkel att komma igång med. Ett hjälpmedel för funktioner kring lektionen till exemepel trafiksymboler, trafikljus, äggklocka, skrivfunktion, ritfunktion, hänvisa via QR-kod, exit pott och så vidare. Testa!

”Den bästa appen enligt oss är Book Creator”, inleder Anette från Katarina Norra skola. Där man kan infoga text, bild, ljud och film och skapa collage i en interaktiv bok. Hennes nyanlända elever visualiserar och visar sina kunskaper i en egen bok inför utvecklingssamtalet. Hennes elever som arbetar med ASL (att skriva sig till läsning) tar texterna från Skolstil och importerar till Book Creator. Anette delar flera erfarenheter kring logistik i klassrummet vad gäller iPad-vagnar och laddning, inloggning för 8-åringar i Skolplattformen (jo, det går!) och avslutar med att dela en enkel men mycket uppskattad uppgift hennes elever gjort: ”Mejla hem och berätta om din skolvecka”. Så lyckad och uppskattad av alla – och så klart fick eleverna svar!

Nätkritik och nätetik

Jacob på Lugnets skola uppmanar oss att inte bara prata om faror och ”det dåliga” med nätet med våra elever. Prata med elever och vårdnadshavare om möjligheter med nätet och det som är bra, prata innan det dåliga hänt. Han delar med sig av ett koncept de arbetat efter på Lugnets skola efter att de haft föreläsare i ämnet nätsäkerhet och nätkritik, nätetik. Inställningen är att internet är en naturlig del av livet och om man tittar på statistiken från rapporten Svenskarna och internet så ser man att våra elever där, och då är det även där vi ska vara nyfikna och delaktiga.

Slutligen visar Camilla från Södermalmsskolan hur hon arbetar med Office 365 Teams med sina elever, med all information samlad och tydlighet för eleven var de hittar material, länkar och resurser. Hon använder även funktionen för att skapa uppgifter i teams. Där kan hon inte bara dela ut uppgifter till hela klassen utan även till enskilda elever samt även individanpassa och koppla en enskild uppgift till en elev/grupp till en resurs just för aktuell uppgift.

Smådiskussioner à la Edcamp

Efter presentationerna är det dags att runda av med en kort Edcamp-diskussion. Deltagarna får skriva ned sitt önskade diskussionsämne i dagens grid (schema) och dela upp sig i diskussionsgrupper efter intresse. Dagens samtalspunkter var: Teams på lågstadiet, Digiexam, programmering, digital prov, Apple Classroom och digital plan.
Lärare från Katarina Södra i gruppen som diskuterade hur man använder teams på lågstadiet.

teachmeet2

Tack alla som kom och gjorde kvällen intressant och givande! Vem tar över stafettpinnen och skapar nästa teachmeet?

Jessica Forsberg och Ulla-Karin Lundgren
Projekt- och processledare digitalisering, grundskoleområde 6

Källor:
Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet
https://www.regeringen.se/4a9d9a/contentassets/00b3d9118b0144f6bb95302f3e08d11c/nationell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf

Svenskarna och internet
https://2018.svenskarnaochinternet.se/

Teachmeet
https://en.wikipedia.org/wiki/TeachMeet

Inspireras på teknikkonferensen CETIS – utbyt erfarenheter och utvecklas

gäst datorerDen 18 oktober arrangerar Centrum för tekniken i skolan (CETIS) tillsammans med KTH konferensen Tekniken i skolan, TiS2018, för förskollärare, lärare och andra som är intresserade av teknikundervisning.
Årets tema är ”Människan och tekniken”. Vi fokuserar bland annat på de förändringar för teknikämnet som kommer genomföras under året, 200 timmar Teknik i grundskolan samt digital kompetens ochprogrammering.

Relationen mellan människa och teknik uppmärksammas på olika sätt under konferensdagarna, till exempel genom perspektiv på hållbarhet, etik och digitalisering. Hur påverkar detta oss – och teknikundervisningen?

Att gå på teknikkonferens är både inspirerande för dig som känner att du behöver komma igång med teknikundervisningen, men också en möjlighet för dig som arbetat mycket med tekniken i skolan och vill fördjupa dig och hitta nya infallsvinklar.

Aktiviteter för förskolan, grund- och gymnasieskolan

Under konferensdagen går du på tre av 21 valbara aktiviteter. Du väljer vilka pass du vill gå på redan i din anmälan. Förskollärare kan till exempel gå på föreläsningen ”Språka teknik i förskolan” med Anna Bergdahl Gustafsson från Tom Tits. Johnny Häger från Skolverket har en workshop för 4-9 och ”Den digitala världen och programmering”. För gymnasielärare håller Håkan Elderstig från Stockholm science and innovation school, SSIS, en workshop på temat ”Digital teknikundervisning”. Det finns både ett bred och ett djup ibland de valbara aktiviteterna och något som passar alla.

Hela programmet finns på: https://liu.se/cetis/konferenser/documents-tis-2018/program-stockholm-2018.pdf
Under lunchen arrangeras ett lunchseminarium på temat ”Genus och Teknik”. Medverkar gör bland annat Kristina Andersson, Universitetslektor vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet, Ulrika Sultan, doktorand, Linköpings universitet och Li Ljungberg-Nilsson, Teknikföretagen. Susanne Engström KTH/CETIS leder diskussionerna.

I samband med seminariet presenteras Teknikföretagens bok ”Teknik – 10 lektioner i att förändra världen” som Ulrika Sultan varit med och skrivit. Vi ser fram emot intressanta och viktiga diskussioner!

Konferensen inleds med en gemensam samling där Karin Ehrnberger, industridesigner och forskare, KTH ger en inspirationsföreläsning.

Vi hoppas att du vill inspireras och utvecklas tillsammans med oss på teknikkonferens den 18/10. För anmälan och mer information, se https://liu.se/cetis/konferenser/regionala_kon.shtml .

Charlotta Nordlöf, projektledare, Centrum för tekniken i skolan

Tre SM-guld till Bromma gymnasium och silver till läraren

Brommas gymnasieelever har vunnit tre SM-guld i Ung företagsamhet.Carl Kronberg (tvåa från vänster),  förstelärare i entreprenörskap på Bromma gymnasium tillsammans med några av sina vinnande elever. Foto: Boo Gunnarsson

Bromma gymnasiums elever vann förstapriset i tre av de tolv kategorierna på SM i Ung Företagsamhet den 16-17 maj 2018, en fullständigt sensationell bedrift!

Totalt har 29 694 elever i hela Sverige drivit 9 277 UF-företag under det gångna läsåret. De 250 bästa företagen utsågs att representera sina regioner på Svenska Mästerskapen i Ung Företagsamhet 2018, där de tävlade mot varandra i tolv kategorier. SM slutade med att Bromma gymnasium vann 25 procent av tävlingarna, trots att vi bara har några promille av landets UF-elever.

De vinnande UF-företagen från Bromma gymnasium var Altitude Filming UF som vann första pris i kategorierna Årets Tillväxtföretag och Årets Tjänst, samt Tempus Novum UF som vann första pris i kategorin Årets Monter.

Silver i kategorin Årets UF-lärare

Bromma gymnasium knep dessutom ytterligare två pallplatser: Altitude Filming UF vann andra pris i kategorin Årets UF-företag och skolans förstelärare i entreprenörskap Carl Kronberg vann andra pris i kategorin Årets UF-lärare i Sverige.

Det här är första gången sedan 2015 som UF-företag från Stockholm vinner guld på SM och alla tre guld gick till Bromma gymnasium, en bedrift som saknar motstycke i UF-historien! Resultatet är ännu mer imponerande mot bakgrund av Bromma gymnasiums tävlingshistorik i Ung Företagsamhet: Vi har aldrig tidigare vunnit något pris på SM, och vi har bara deltagit en enda gång tidigare vilket var förra året. SM-resultatet innebär att Bromma gymnasium slår alla de andra Stockholmsskolorna med bred marginal.

Utöver Bromma gymnasiums tre guld och två silver vann Stockholms län även ett förstapris i den individuella kategorin Årets Säljare, som gick till eleven Anna Valera från Sjölins gymnasium Södermalm.

Juryns motiveringar

Årets Tillväxtföretag i Sverige 2018:  Altitude filming UF
Victor Stålbo, Carl Hedin, Anders Grandien, Max Resenius och Tim Fuchs,  – teknikprogrammet

 ”Unik kompetens i bolaget och ett team som kompletterar varandra och ger ett gediget och trovärdigt intryck. Levererar uppenbar och lättförstådd kundnytta på en marknad som känns oändlig, där många resursstarka kunder finns. Bolagets affärsidé är skalbar och ledningen har en väl utstakad plan för framtiden. Vinnaren av Årets Tillväxtföretag 2018 har högtflygande planer och vi är övertygade om att de kommer att lyckas.”

Årets Tjänst i Sverige 2018: Altitude filming UF
Anders Grandien, Carl Hedin, Victor Stålbo, Max Resenius och Tim Fuchs,  – teknikprogrammet

 ”Årets tjänst har hittat sin egen nisch i en digital bransch. Detta UF-företag har påvisat eftertänksamhet kring betalningsmodellen och kan redan redovisa god omsättning och hög lönsamhet. De har samtidigt mycket god utvecklingspotential och möjligheter att nå fler marknader. Tjänsten har sålts med svindlande framgång och fått en flygande start då de redan är fullbokade en lång tid framöver.”

Årets Monter i Sverige 2018: Tempus Novum UF
Ludvig Lillengård, Simon Mäntylä, Simon Ramnö och Rasmus Huldt, – ekonomiprogrammet

 ”Det här var en annorlunda monter, som visade upp produkten på ett pedagogiskt vis. Ett fint samspel mellan säljarna ute på golvet fångade in oss och aktiviteten som pågick inne i montern gjorde oss nyfikna och sugna på att köpa. Monterns upplägg, säljarnas dräkter, den genomgående kvalitén – allt hängde ihop i ett tydligt och branschrelevant tema. En klockren vinnare!”

Länk till UF Sveriges pressrelease om SM-resultatet.

Carl Kronberg, förstelärare i entreprenörskap
Bromma gymnasium

 

 

 

Skolmaten är en outnyttjad pedagogisk resurs

Mat är en fantastisk källa till lärande. Men skolmaten är en av de mest outnyttjade pedagogiska resurserna vi har i skolan. Det är märkligt att så få tar till vara möjligheterna som ges.

Att sluta servera så kallad barnmat till eleverna är ett sådant exempel. Med barnmat menar jag mat som stryker medhårs. Mat som backas upp av en mytbildning om vad barn tycker om till exempel pizza, kebab, tacos och hamburgare,  som endast syftar till att tillgodose barnens behov av skräpmat.

Utmana istället eleverna med klassisk husmanskost. Väv in nya mångkulturella rätter från omvärldens rika matarv och tradition i våra skolmatsedlar. Låt eleverna få lära sig nya smaker och väck deras intresse och nyfikenhet för att få dem att våga prova.

Maten är också kulturbärare och det är kring maten de viktigaste mötena sker. Elever med bakgrund från andra länder blir peppade av sina klasskompisar att våga smaka på nya rätter och vice versa. Man kan prata smaker och dofter under lunchen.

Många förstår inte hur viktig skolmaten är för eleverna. Under en föreläsning jag hörde i samband med Stora Måltidsdagarna i år, presenterades en undersökning som visar hur rektorer rankar skolmaten i ett helhetsperspektiv. Där hamnade skolmaten på en tiondeplats i vad en rektor tror vara viktigt för skolverksamheten. När samma fråga ställs till eleverna placerar man skolmaten på andra plats. Det visar vilken potential det finns i skolmaten och lärandet. Det finns ju redan ett stort engagemang hos eleverna. Det visar också skillnaden hur rektorer kan uppfatta skolmatens betydelse i skolans verksamhet kontra hur verkligheten de facto ser ut.

Mikael A skolmatVi måste gå utanför det traditionella. Skapa nya traditioner. Hitta på fler gemensamma aktiviteter. Utöka samarbetet skola/skolrestaurang. Eleverna kommer att uppskatta det.
Du som jobbar på skolrestaurang: VÅGA! Se möjligheterna. Lita på din vision. Jobba ihop med din rektor. Sök inspiration hos dina kollegor. Låt lekfullhet och glädje spegla och genomsyra hela din verksamhet.

Vi måste våga misslyckas för att lyckas.

Michael Bäckman, kökschef Annerstaskolan i Huddinge, föreläsare och inspiratör.

 

Ingen skulle behöva stanna hemma

”Var och en har rätt till utbildning.” Så står det i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Det innebär att vi som jobbar med skola har mänskliga skyldigheter att ordna med utbildning för alla. Men lever vi egentligen upp till det? Ger vi varenda elev en riktigt god utbildning?

Nyss hemkommen från en studieresa till Indien och New Delhis slum är det lätt att tänka att vi har det ruskigt bra i svensk skola. För det har vi ju, även om vi inte alltid ser det. I Indien träffade jag barn som tiggde på gatorna. Jag träffade lärare med över 80 elever i klasserna. Jag mötte traffickingoffer, vuxna analfabeter och aidssjuka föräldralösa barn. Det låter sorgligt men så kändes det inte, för eleverna visade en sån tilltro och glädje över skolan. Både barn och vuxna uttryckte stort framtidshopp och tyckte att utbildning är vägen till en bättre framtid. Precis som vi också tycker, fast vi tappar bort det lite mellan stressen över provrättningar och arga föräldramejl.

Här i Sverige får ju alla barn gå i skolan. Men alla tillgodogör sig faktiskt inte skolutbildningen. Trots att det är skolplikt och varken krig eller svält har vi elever som mår så dåligt att de inte ens kommer till skolan. Och de elever som går i skolan men ändå inte når de mest elementära kunskapsmålen – har vi gett dem rätten till utbildning?

Det gör ont i lärarhjärtat när vi misslyckas. Men vems skyldighet är det att se till att eleverna lyckas? Är det elevens egen skyldighet? Föräldrarnas? Skolans? Jag tycker att det är vår skyldighet, vi som jobbar i skolan. För vårt arbete, vår inställning och vårt bemötande av elever och föräldrar är det enda vi själva råder över.

Om alla har rätt till utbildning borde vi faktiskt inte tappa så många elever på vägen. Inte en enda elev skulle behöva stanna hemma för att klasskamraterna mobbar och kränker. Ingen elev skulle behöva misslyckas på grund av våra brister i bemötande, resurser och pedagogik. Ingen elev skulle underprestera, skolka eller strunta i skolan. Det gör mig så upprörd att vi – trots våra goda förutsättningar – ändå inte lyckas bättre.

Många lärare jag träffat brottas med dilemmat hur man möter, stödjer och utmanar varenda elev på rätt nivå, men förvånansvärt lite kompetensutveckling handlar om att utveckla just den kompetensen. Ett kunskapsintensivt yrke som lärare borde kräva långt mer kvalificerad och kontinuerlig fortbildning inom både ämnesinnehåll och metoder. Forskning om vilket slags undervisning som faktiskt skapar bra inlärning borde stärkas. Menar vi allvar med att utbildning för alla är viktigt, behöver vi satsa mycket mer på lärares lärande. Då krävs både mer forskning, ambitiösa mål, adekvata resurser och smarta strategier.annika h f

Men varför är det så svårt då? Ska vi skylla på våra chefer? På politikerna? På föräldrarna, eleverna, tidsbristen, läroplansmålen eller vädret? Jag tror att vi har större möjlighet att förändra än vi ibland ser. Det är liksom vår mänskliga skyldighet, vi som jobbar med skola. Som Nobelpristagaren Malala Yousafzai säger: ”Let us remember: One book, one pen, one child and one teacher can change the world.”

 

 
Annika Hedås Falk
projektledare på utbildningsförvaltningen

Tack alla mina lärare – viktiga vuxna som gjort avtryck

”Jag måste börja med att be om ursäkt, men det är så här det ligger till. Jag minns er inte, alla ni som varit med och format mig till den jag är.

Ta upp frågan i valfritt fikarum och nästan alla kan nämna ett namn: Ann, Anders, Carl, Tom, Anna, Birgitta. Det blänker till i ett öga och fram kommer tråden om den där läraren som såg. Och när vi tar tag i tråden och drar försiktigt rullar berättelserna ut, en efter en. Det är lärare som förstod när det var dags att säga stopp, för att man själv och kompisarna ännu inte hade lärt sig rimligheternas gränser. Lärare som orkade lyssna på små, små fjädrar i hönskostym för att de visste att känslorna är äkta även om perspektivet ännu inte är riktigt kalibrerat. Lärare som gav särskilda utmaningar till den som höll på att tråka ihjäl sig. Lärare som var roliga. En lärare delade äpplen med händerna. En annan var omtyckt för att med stor precis hjärtlighet pricka sudd på den som inte höll sig vaken. Först nu när vi själva är vuxna – och kanske lärare – förstår vi vad de gjorde. Vi förstår inte alltid hur de lyckades, men vi ser på deras stordåd med aktning.

Jag kan också nämna namn. Jag kan ju det. Jag ska inte ljuga. Jag minns min högstadielärare i NO-ämnen – han som fick oss att elda upp jordnötter som vi höll spetsade på nålar och som med sitt stora hår och sin nyfikna blick såg ut som Albert Einstein. Det var det experimentet – att elda och på så vis mäta kraften i en liten nöt – som fick mig att förstå vad energi är. Och vad det betyder att vara passionerad. Jag minns min gymnasielärare i fysik. Hon som med formler och entusiasm oväntat öppnade en dörr till poesin och svaret på den där frågan om hur allting hänger ihop – 42?

Jag minns läraren i svenska – hon som gav oss i läxa att lära oss en dikt utantill och på vis fick mig att förstå den verkliga innebörden av att man alltid bär med sig de saker man kan. Orden blir en del av din fysiska kropp, ligger kvar i dig likt en konserverad pirog tjugo år senare, och är som en gåva ingen kan stjäla. Eller som ett gift du inte blir kvitt, utan måste börja förhålla dig till. Jag minns den trygga, varma handen på dagis (som det hette då!) som inte släppte min och inte darrade på rösten när klockan blev för mycket och ingen kom.

Alla ni som genom åren varit mina lärare och viktiga vuxna har gjort avtryck – men inte alltid genom namn och ansikten. Ni finns kvar i mig genom det jag nu tar för självklart och kan. Jag kan läsa och skriva, tänka kritiskt och i flera led. Ni har visat värdet i omtanke och relationer.

Ni har visat mig att andras liv inte är som mitt. Utan en skola för alla hade vi aldrig kunnat mötas, mina medmänniskor och jag. Ni har haft samma höga förväntningar på oss alla. Ni har tittat ner i våra ryggsäckar, noterat att de har haft olika innehåll och sett till att fylla på i det hörn där det varit lite för tomt för att matsäcken ska räcka hela resan.

Lena Pilo är förstelärare på Tensta gymnasium.Jag minns er inte. Jag kan inte minnas en tusenhövdad armé, men jag är varje dag glad för det jaget i mig som ni var med och byggde. Det krävs en by, i form av en likvärdig skola, för att fostra ett barn.”

 

Lena Pilo, förstelärare på Tensta gymnasium

Hållbara skolmåltider – mer än bara skolmat

I Sverige är maten i skola och förskola gratis för barn och elever. Det är en förmån vi ska värna om men vi ska också ta vara på möjligheten att se skolmåltiden som något mer än maten på tallriken. Skolmåltiden är en viktig del av den pedagogiska verksamheten och en förutsättning för att barn och elever ska orka med hela skoldagen.

Maten på tallriken är förstås jätteviktig. Den ska vara näringsriktig, vällagad och välkomponerad, men hållbara skolmåltider tar också sikte på det som sker runt maten. Måltiden är en stund av social samvaro och en möjlighet för förskolan och skolan att visa på goda matvanor och bra livsmedelsval.

Den hållbara skolmåltiden ger oss möjlighet att knyta ihop flera viktiga delar för skolan, förskolan och samhället. Det handlar om rätt råvaror och hälsosamma val. Hög kvalitet, rätt använda resurser och minskad klimatpåverkan. Det innebär att vi arbetar med bra upphandlingar och att vi utvecklar bemötandet mellan varandra i samband med måltiden. Det handlar om arbetsmiljö och att inte slänga mat i onödan. Det handlar om frågor som påverkar dagens elever och kommande generationer.

I centrum för skolmåltiderna står en yrkesgrupp som ofta för en undanskymd tillvaro i förskola och skola, måltidspersonalen. Det är en yrkesgrupp som varje dag arbetar för att hela tiden utveckla måltiderna, för elevernas bästa. Och intresset för fortsatt utveckling är stort. När kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge och Stockholm bjuder in till en gemensam inspirationsdag för hållbarare måltider är de 415 tillgängliga platserna upptagna och över fyrtio personer står på väntelistan.

Vi hoppas att måltidspersonalen får inspiration att fortsätta utveckla hållbara måltider på skolan och förskolan och kan inspirera barnen, eleverna, skolans personal och föräldrar att utveckla alla de viktiga delar som möts i skolmåltiden.

Nathalie Noboa
Kostkonsulent
Huddinge kommun

Annika Wensing Stjerngren
Enhetschef för kostenheten
Huddinge kommun

Catarina Heilborn
Koststrateg
Haninge kommun

Kerstin Dahlbäck
Koststrateg
Botkyrka kommun

Linn- Linn Thun
Kostchef
Utbildningsförvaltningen Stockholm

Anneli Celinder
Bitr. kostchef
Utbildningsförvaltningen Stockholm

Statsministern och gymnasieministern besökte Midsommarkransens gymnasium

Statsminister Stefan Löfvén och gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström besöker Midsommarkransens gymnasium.Statsminister Stefan Löfven och gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström besökte igår barn- och fritidsprogrammet på Midsommarkransens gymnasium.

Under en lektion fick eleverna möjligheten att visa hur och med vilka pedagogiska verktyg de arbetar med i klassrummet och samtidigt också en pratstund med statsministern. Både Stefan Löfven och Anna Ekström hade sett fram emot att träffa eleverna och det blev ett mycket uppskattat besök, från båda parter.

Statsminister Stefan Löfvén pratar med elever på Midsommarkransens gymnasium.

I samband med besöket höll Stefan Löfven och Anna Ekström också en pressträff i skolans bibliotek. Budskapet var att yrkesprogrammen ska ge grundläggande behörighet till högre utbildning, med målet att fler elever ska välja gymnasiets yrkesutbildningar. Det ligger helt i linje med Midsommarkransens nya koncept Pedagogikcollege, som drar igång hösten 2018 och som ger eleverna möjligheten till ett arbete direkt efter studentexamen eller behörighet till högskolestudier.

Statsminister Stefan Löfvén pratar med elever på Midsommarkransens gymnasium.

Pressträffen direktsändes via regeringens hemsida och senare samma kväll visades inslag från besöket i både Aktuellt och TV4-nyheterna.

Anders Fajersson, rektor på Midsommarkransens gymnasium

Årets majblomma på Katarina Södra

majblommaNu har årets majblomma offentliggjorts!
Katarina Södra skola stod som värdar för majblomman i år igen. Årets blomma är i guldgult och svart med en pärlemor i mitten.majjblomman Det är Elina Hall, 13 år från Göteborg, som är vinnare av årets designtävling. I samband med avtäckningen av majblomman presenterades även årets majblommeaffisch, målad av talangen Maximilian Svensson, 13 år.

Louise Karlsson, rektor Katarina Södra skola