”Min resa till Sverige” integrerar nyanlända på ESS-gymnasiet

klassenESS-gymnasiet deltar sedan i höstas i ett Erasmus+ projekt som heter MIGRATION. I projektet samarbetar åtta skolor från Tyskland, Rumänien, Kroatien, Italien, Spanien, Österrike och Turkiet tillsammans. I projektet arbetar skolorna med frågeställningar som: Hur kan vi integrera våra nyanlända än bättre på våra skolor och i våra länder? Hur kan vi kollegialt lära av varandra?

Nu har en grupp lärare från ESS-gymnasiet precis kommit tillbaka från ett projektmöte i östra Kroatien. Under veckan i Kroatien blev de påminda om kriget där 1991-1995. Gruppen fick göra flera studiebesök och ta del av kroaternas arbete med återuppbyggnaden av landet. Flyktingvågen hösten 2015 berättade både Röda korset och polisen om, då passerade drygt 600 000 människor Kroatien.
Lärargruppen har också deltagit i flera workshops som handlat om hur man undervisar om migrationsfrågor på bästa sätt vilket varit mycket lärorikt.

På ESS-gymnasiet arbetade elever på Språkintroduktion med olika aktiviteter i projektet tidigare under terminen. Uppgifterna eleverna fick arbeta med handlade om elevernas resor till Sverige och deras hem i sina hemländer. Elevernas arbeten resulterade i en uppskattad utställningsvecka, migration week.

”För många av våra elever på Språkintroduktion har inte resan hit alltid varit spikrak från punkt A till punkt B. Det har snarare varit en resa som handlat om liv och död, utan givna tidsangivelser för mellanlandningar och slutdestination.
Uppgiften ”Min resa till Sverige” har varit en fortsättning på temat ”Mitt hus”, där eleverna beskrivit varifrån de kommer. Denna gång skulle eleverna skriva en återberättande text om deras resa till Sverige för därefter presentera sin berättelse muntligt för varandra.
Syftet med uppgiften har varit att öka elevernas kunskaper och förståelse om varför människor flyr eller flyttar. Den har också syftat till att synliggöra orsaker till varför människor flyttar och vilka konsekvenser det leder till när människor flyttar frivilligt eller ofrivilligt. Arbetet har också bidragit till att öka elevernas förståelse för varandras situation samt öka integrationen mellan eleverna i klassen och på skolan.

Elevernas berättelser om sin resa till Sverige har visat på stora likheter mellan orsakerna till varför eleverna reste, men också själva resan och konsekvenserna av resan till Sverige. Många av eleverna har tvingats lämna sin familj och sina anhöriga för att på egen hand ta sig till ett land utan krig, konflikt, fattigdom och vardaglig rädsla. En lång och ensam resa som ibland inneburit risker för livet. De har erfarit timslånga nattliga vandringar genom bergen mellan Afghanistan och Pakistan, suttit inträngda i en personbil tillsammans med femton under flera dygn genom Saharas öken utan mat och vatten, rest över Medelhavet i överfulla fiskebåtar, suttit på bussar genom Europas länder utan vetskap om vilket land de befinner sig i och hur långt det är kvar.

Erfarenheterna av att komma som ensamkommande flyktingar till Sverige delas också mellan eleverna. Många bor tillsammans på boenden för ensamkommande flyktingar som alla väntar på besked om att få stanna i Sverige. En väntan på ett besked som kan innebära ett nytt liv med nya möjligheter i Europa eller en ny resa tillbaka till ett land som innebär osäkerhet och rädsla för sitt liv.
”Min resa till Sverige” kommer härnäst att handla om livet i Stockholm och Sverige. Om livet i ett mångkulturellt land där integration och segregation skapar nya livsvillkor och förhoppningsvis möjligheter.”

Läs mer på vår blogg.

Kristina Strand
lärare, EU-skolambassadör och internationaliseringsansvarig på ESS-gymnasiet

Rålambshovsskolans språklärare + IKT= sant

Det kom ett brev till redaktionen:

Hej på er!Vi på Rålambshovsskolan i Stockholm har några internationella projekt. Skolan satsar på att förstärka sina internationella kontakter och att koppla ihop den med vår profil som teknikskola. Det som är mest aktuellt just nu är att vi programmerar appar tillsammans med lärare och elever från fyra andra skolor i Europa (Tyskland, Holland, Spanien och Italien). Projektet är ett så kallat Erasmus+ KA2 och finansieras av Europakommissionen. Ni kan läsa mer om det projektet i vår blogg .Vi har även två andra projekt som vi har startat i år, men dessa kommer vi kunna berätta mer om vid ett senare tillfälle om ni vill: Ett nordiskt projekt med Norge och Danmark som handlar om läsförståelse, nordiska språk och IKT. Projektet är finansierat av Nordplus junior/Nordiska ministerrådet. Ett Erasmus+/KA1-projekt där språklärarna på skolan åker till Malta, Tyskland och Spanien på IKT-kurser. Projektet är finansierat av Europakommissionen.

Här kommer en rapport från spansklärarna.

alla lärare
¡Buenos días Europa!

Rålambshovsskolan är en diplomerad teknikskola som ställer höga krav på att lärarna ska använda modern teknik i klassrummen. Förra året kände vi språklärare att vi ville uppdatera våra kunskaper för att IKT ska kunna integreras bättre i vår undervisning. Men det är mycket som är viktigt i skolans värld och för oss språklärare är det extra betydelsefullt att få input från de länder där målspråket talas.

Därför ville vi slå två flugor i en smäll – vi skulle lära oss mer IKT i våra respektive målspråksländer. Vi beslutade oss för att söka projektpengar genom Erasmus+/KA1 och till vår stora glädje gick ansökan igenom. Vi fick pengar för att fortbilda oss i IKT i våra målspråksländer: spansklärarna i Spanien, fransklärarna i Frankrike, tysklärarna i Tyskland och engelsklärarna på Malta.

Arbete i internationella grupper!Att gå på kurs utomlands ger oss även möjligheter att utöka våra internationella kontakter. Det är viktigt att lärare från olika europeiska länder träffas och arbetar tillsammans. Vi som arbetar med de unga medborgarna i Europa behöver ha en större förståelse för och kunskap om de andra länderna i vår union.

Nu har skolans spansklärare varit i Jaén i Andalusien på IKT-kurs hos en kursarrangör som heter English Matters i samarbete med universiteten i Jaén och Granada. Vi har arbetat med Glogster, Educaplay, PhotoPeach, Youtube, Kahoot, Google drive, Smartbord, sociala medier och andra verktyg att använda i klassrummet. Vi besökte även några städer som är skyddade av UNESCOS världsarv: Úbeda samt Baeza som är kända för sina välbevarade renässansbyggnader.

Sara Frankhammar, Ulrica Svensson, Maria Nyberg och Sofia Sik BookSom grand final på kursen åkte vi till Alhambra i Granada för att få uppleva en plats som vi ofta tar upp i spanskundervisningen, men som några i vår lilla spansklärargrupp aldrig hade besökt tidigare. Vi har även lärt känna några lärare från andra delar i Europa och kanske är detta starten för nya samarbeten. Det kanske blir nya hållplatser på vår internationella skolresa!

Sara Frankhammar, Ulrica Svensson, Maria Nyberg och Sofia Sik Book, Rålambshovsskolan

Har du tid en stund?

Hurra! Ett till byråkratdokument! Ännu en hyllvärmare som ingen läser! Och det är jag som ska skriva den.

När man går genom ett köpcentrum blir man ständigt påhoppad av försäljare som säljer allt ifrån medlemskap i Amnesty till mobilabonnemang. Stannar man hela tiden, glömmer man lätt vad det var man gick dit för att göra. Jag har varit lärare och rektor i Stockholms skolor i över tjugo år, men nu har jag lämnat det dagliga livet i skolan och blivit projektledare, alltså den där påflugna typen man inte riktigt orkar med. Har du tid en stund?

Vi ska nämligen ta fram ett nytt övergripande skolprogram för Stockholms alla skolor och förskolor som ska peka ut färdriktningen på lite längre sikt. ”Vad kul!” ropar du säkert. ”Vi har nämligen ganska mycket dötid på våra konferenser som behöver fyllas av implementering av något nytt spännande styrdokument!” Eller känns det kanske inte så?

Skolprogrammet är det som tidigare kallades kommunal skolplan. Lagkravet att ha en skolplan togs bort för några år sen och nu används den mer som ett sätt för kommunen att formulera vad skola och förskola ska sikta mot på längre sikt, mer strategiskt. Det kommer att ta två år att ta fram Stockholms nya skolprogram och under den här tiden kommer alla som jobbar i Stockholms skolor och förskolor att bjudas in att medverka på olika sätt.

Att jobba på en skola kan vara lite som att stå i en hagelstorm av policyer, lagar, program och planer. Direktiven kommer ofta uppifrån och då blir det lätt att man fäller upp ett mentalt paraply och låter saker studsa förbi. Det är så extremt mycket information, och springer man på alla bollar tappar man lätt riktningen framåt.

Vi kämpar med att hitta bra arbetsformer när det gäller nyanlända, programmering, hedersvåld, matsvinn, formativ bedömning, näthat, specialpedagogiska anpassningar, lärarbrist, hbtq-frågor och så mycket mer. Det är idrottslyft, mattelyft, läslyft, digitalt lyft och lärarlönelyft. Allt med goda föresatser men ibland så splittrande.

Varför ska man då hitta på ännu ett program som de allra flesta inte efterfrågar? Målträngseln i skolan är ju stor redan som den är nu.

Jag tackade ja till det här uppdraget för jag tror att vi alla då och då behöver träna på att själva formulera de grundläggande värderingar som vår verksamhet vilar på, för att sedan i handling visa att vi förmår omsätta värderingarna i praktiken.

annika h fI sämsta fall blir det nya skolprogrammet ännu ett dåligt samvete som ställs in i rektorshyllan intill dammiga, bortglömda kompisar som telefonkatalogen, Lgr 80 och faxmanualen. I bästa fall blir skolprogrammet något som binder samman de olika uppdrag som vi faktiskt har att hålla oss till. Något som innebär att vi tänker till, pratar om grundläggande värderingar och funderar över vad vi kan göra för att våra elever ska få optimala utvecklingsmöjligheter.

Så kan det här ha någon positiv effekt för våra elever och deras lärande? Jag tror det. Att stanna upp och verkligen tänka efter vad som är viktigt på riktigt kan ge ny energi till vardagsarbetet.

Så har du tid en stund?

Annika Hedås Falk är projektledare vid utbildningsförvaltningen

Klimatforskning i Abisko med Blackebergs gymnasium

äntligen framme
mäter stavargill elever

skylt

Fredag 30 september

Efter 22 timmar på ett gungande nattåg är vi framme på ANS (Abisko Naturvetenskapliga Station). Nu har eleverna lagat middag och laddar i för morgondagens mätningar av växthusgaser på Stordalsmyren.

Hälsar,
Sven och Camilla

Lördagen den 1 oktober

10.00 ankom vi påpälsade till Stordalsmyren i molnigt väder men utan regn. Klimatforskaren Patrick Crill introducerade dagens arbete. Forskningen har visat att på grund av den globala uppvärmningen har myren förändrats under de senaste åren. Detta har lett till att större mängder av växthusgaserna metan och koldioxid har avgetts från myren.

Eleverna delades in i tre grupper för att mäta fyra olika parametrar. Två av de fyra parametrar som eleverna mätte var utsläppen av koldioxid och metangas från myren. De andra två var vilken typ av växtlighet och om permafrost fanns eller ej vilket mättes med hjälp av en metallstav som stacks ner i marken. Klimatforskarna Mathilda Nyzell och Joachim Jensen bistod med analysutrustning och hjälpte till med fältarbetet.

Efter en lång dag i fält analyserades metanproverna i ANS-laboratorium av eleverna under ledning av forskarna. Den sista gruppen var klar vid midnatt och fick se norrsken på vägen hem!

rutnätsnöigt

Söndag den 2 oktober

På morgonen åkte vi till Björkliden för att få utsikt över Torneträsk och Lapporten. Regnbåge och vackra moln lyfte vyn. Vi blev alla hänförda. På eftermiddagen fick vi en föreläsning av klimatforskaren Andreas Persson.

äåppelpaj

Därefter kort paus med äppelkaka och glass. Kvällen avslutades med gemensam databearbetning med hjälp av Christoffer Hemmingsson. Det gällde att få in alla uträkningar rätt i excel.

Läs tidigare inlägg.

Hälsningar

Camilla Bredberg och Sven Björkman, Blackebergs gymnasium

Forskare och elever från Blackeberg klimatforskar i Abisko

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Under sin tid i Forskarskolan för lärare initierade Camilla Bredberg vid Blackebergs gymnasium (här på bild med Mats från Kunskapsgymnasiet, resan 2013) ett samarbete mellan forskare på Institutionen för geologiska vetenskaper och gymnasieskolor i Sverige. Det har resulterat i att elever från skolan fått göra sitt fältarbete i kursen gymnasiearbete i samarbete med forskare. Idag den 29 september reste de iväg till Abisko för att genomföra sina studier. Här berättar hon om höstens resa.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Doktorand Christoffer Hemmingsson tillsammans med elever mäter metangasutsläppet på myren.

Klimatforskning i Lappland

Fredagen den 30 augusti

Snart är det dags för några av våra elever att sticka ner metallstaven i marken på Stordalsmyren för att känna den frysta permafrosten. Sedan fyra år tillbaka har elever på Blackebergs gymnasium haft den stora förmånen att göra sitt fältarbete i kursen gymnasiearbete i samarbete med forskare från Stockholms universitet. Eleverna har bland annat varit på ön Islay och studerat Snow ball earth, på Gotland och studerat fossil samt mätt partikelhalten på Stockholms gator.
I år är det fjärde året som vi åker upp till Abisko naturvetenskapliga forskningsstation för att studera klimatförändringar tillsammans med professor Patrick Crill och doktoranden Christoffer Hemmingsson. Vi lärare som åker med upp är Sven Björkman, geografilärare och jag Camilla Bredberg, biologi- och naturkunskapslärare och vi kommer här blogga om elevernas förberedelser och fältarbete på myren.

Sven Björkman läraren som följer med i år. Han har inte varit med tidigare

Geografiläraren Sven Björkman. Här tillsammans med elever från en resa till Gotland.

Tisdagen den 20 september

Från Blackeberg är vi 15 elever och två lärare som är inbjudna till Stockholms universitet, Geologiska institutionen. Vi ska få en inledande föreläsning, praktisk information och genomgång av gaskromatografen inför resan till Abisko Naturvetenskapliga Forskningsstation. Det som eleverna ska undersöka gås igenom och förklaras av Patrick Crill och Christoffer Hemmingsson och problematiken sätts också in i sitt stora sammanhang, den globala uppvärmningen. Vi känner oss väldigt priviligierade att få ta del av deras kunskap, engagemang och avancerade utrustning. De ska ju dessutom handleda eleverna i fält på plats i Abisko.

Elever som hoppar från 2014

Avgångselever från Blackebergs gymnasium resan 2014.

Hälsningar

Camilla Bredberg och Sven Björkman, Blackebergs gymnasium

Inspirerande konferens för alla som jobbar med teknik i skolan

cetisBehöver du inspiration eller bara fräscha upp dina kunskaper i teknikämnet? Då kan du boka upp den 19 oktober för en heldag på KTH. Där bjuds en dag med föreläsningar, seminarier och workshops för lärare från förskola till gymnasium.

Teknikämnet är mer aktuellt än någonsin då regeringen nyligen föreslagit 200 timmar teknik till grundskolan. Då kan en teknikkonferens vara både inspirerande för dig som känner att du behöver komma igång med teknikundervisningen, men också en möjlighet för dig som arbetat mycket med teknik i skolan och vill fördjupa dig och hitta nya infallsvinklar. Här visar skolor och förskolor från hela landet, lärosäten och museér upp vad som är på gång.

Programmet är brett och det finns något för alla oavsett vilka åldersgrupper du arbetar med. Du väljer tre aktiviteter som du vill delta i.

  • Du som jobbar i förskolan kan till exempel välja att lyssna på Jessica Asplund som är förskollärare på Vittra Sjöstadens förskola som berättar om hur hon jobbat med teknik med 4-åringar.
  • För F-6 lärare finns mycket att välja på, från teknik med musik till tekniska system i staden. En workshop som passar alla målgrupper har titeln ”Teknikundervisning på vetenskaplig grund – hur gör man?” och där kommer forskningsresultat med relevans för teknikundervisning att diskuteras.
  • För gymnasielärare kommer till exempel Madeléne Beckman, intendent på ArkDes, att prata om Hållbar samhällsutveckling. PÅ programmet finns olika workshops där du får prova på praktiska saker, som att programmera eller bygga flygplan av pizzakartonger.

Här hittar du hela programmet.

cetis 2Förutom de tre valbara passen inleder vi med en gemensam samling där Skolverket och Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik (NATDID) informerar om sina verksamheter. I inledningen kommer också Anna Finne Wistrand docent i polymerteknologi, KTH att berätta om sin syn på teknik från högstadieelev till forskare. I programmet finns också tid för att besöka våra utställare, mingla och äta och fika tillsammans.

Vartannat år arrangerar CETIS en rikskonferens i Teknik och däremellan regionala konferenser på olika orter. I år kommer vi till Stockholm och vi hoppas att du kommer med och delar dagen med oss! http://www.liu.se/cetis/konferenser/regionala_kon.shtml

Charlotta Nordlöf
Licentiand i teknikens didaktik, TekNaD, institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
Projektledare på Centrum för tekniken i skolan, CETIS, Linköpings universitet

”Att främja hälsa, vad innebär det i idrott och hälsas rörelsepraktik?”

sabinaJag heter Sabina Vesterlund och är antagen vid Gymnastik- och idrottshögskolans forskarskola i ämnet idrott och hälsas didaktik. Jag forskar på halvtid sedan november 2014 och arbetar halvtid som lärare i idrott och hälsa på Ösbyskolan i Värmdö kommun. Hösten 2018 ska jag vara klar med min licentiatuppsats, som har arbetsnamnet ”Att främja hälsa, vad innebär det i idrott och hälsas rörelsepraktik?”

Jag och mina två kollegor Daniel Hamilton, lärare i idrott och hälsa och Anders Lagerqvist, svenska och matematiklärare har nyligen satt igång en Learning Study med lärandeobjektet:

”Innebörden av Känsla av sammanhang (KASAM) vid genomförandet av en dansuppgift.”

KASAM är ett begrepp som jag länge har velat göra till analysredskap för hälsa i rörelseuppgifter.
Hur ska jag och mina kollegor få elever att förstå begreppets innebörd och kunna tillämpa det? Jag vill att elever ska kunna använda KASAM som värderingsverktyg för uppgifter i rörelse, för att sedan att kunna planera rörelseuppgifter som främjar hälsa.

Vi genomför projektet med skolans tre nior. Nedanstående cykel upprepas i de tre klasserna.
Vår Learning Study cykel består av

  1. förtest med dans och reflektion,
  2. lektion ett med dans och reflektion
  3. samt eftertest med reflektion.

Hälsar

Sabina Vesterlund
Ösbyskolan Gustavsberg

(mer…)

Stockholms stad lockar lärarstudenter

Stockholm var en av de kommuner som var representerade på  SU:s inspirationslunch för lärarstudenter på  kårhuset. Där samlades dryga 120 studenter och lyssnade på Sara Halling, nyexaminerad lärare och hennes mentor Susanne Albrecht från Bromma gymnasium. Sara och Susanne pratade om vikten av att ha en introduktionsperiod som ny lärare. Stockholm erbjuder nätverk för alla nyexaminerade lärare och deras mentorer och Susanne Albrecht är en av nätverksledarna.

12345

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jenny Stanser rektor på Blommensbergsskolan hjälpte studenterna att hitta jobben i stan och tipsade dem om hur de kan profilera sig i sin ansökan för att möta stadens utmaningar.

SETT- mässan

Tidigare i år på SETT-mässan erbjöd utbildningsförvaltningen i Stockholm lärarstudenter att delta i spaningsrunda och sextiofem studenter deltog.

– Givande att träffa så många intresserade studenter som ser möjligheterna med kommunikativa läromedel, säger Maria Sturén VFU samordnare som var med ute på SETT.

101110 12141616 17

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fokus för årets konferens var temaområdena: 

  • Vetenskaplig grund
  • Beprövad erfarenhet
  • Lärmiljöer och inkludering

Tre utställare besöktes de presenterade kommunikativa undervisningsverktyg, läromedel i 3D och programmering med lego robotar.

Därefter en föreläsning och ett praktiskt pass med Vetenskapens hus om 3D-skrivare och dess mögligheter.

Rundan avslutades med att Medioteket presenterade sitt utbud.

VFU samordnare Karin Johansson berättar att studenterna var imponerade av stadens utbud och frågade förväntansfullt om man måste jobba i Stockholm för att få tillgång till allt det här.

Karin Johansson & Maria Sturén

Vi måste våga prata om det svåraste

Både jag och min tonårsson jobbar extra som telefonförsäljare på kvällarna. Han säljer postkodlotter, jag säljer livet.

Att sälja livet låter kanske pretentiöst, religiöst och lite oroande – är den där rektorn med i en sekt? Nej då, ingen fara. Jag är volontär på Självmordslinjen. Några kvällar i månaden sitter jag och chattar eller pratar i telefon med människor som av olika anledningar funderar på att ta sitt liv. Mitt jobb är att lyssna och stötta men också att tillsammans med den hjälpsökande försöka hitta ingångar till att livet faktiskt är värt att leva och att självmord inte är någon bra utväg.

På Självmordslinjen finns inget tabu runt självmord. Vi är inte rädda för att trigga hemska tankar genom att använda ordet självmord. De som kontaktar oss vill prata om just det. För mig är det befriande att skippa kallpratet och efter tre minuter kunna fråga en okänd människa: Har du självmordstankar just nu?

”Blir du slagen hemma?”

Det kan ju vara så svårt att prata om känsliga saker. Även när man vet att man måste. Det är svårt att fråga en elev om den blir slagen hemma när man får känslan att det är just det eleven försöker våga berätta. Det är obehagligt för mig som rektor att återkoppla till en lärare efter lektionsbesök där jag sett att läraren inte är snäll mot eleverna. Det är tungt att behöva säga till föräldrar att skolan vill utreda deras barns svårigheter när föräldrarna menar att där inte finns några sådana. Det är läskigt att säga ifrån när ett skränigt tonårsgäng säger rasistiska saker till busschauffören.

Men det är ännu hemskare att komma hem och ha backat ur situationer där man kunde ha agerat utifrån sin övertygelse men inte vågade. Vi måste våga prata om psykisk ohälsa, rasism, begränsande normer, sexuella övergrepp, näthat, flyktingkrisen, extremism och mobbning.

Det duger inte att arbetet stannar vid skolteaterföreställningar, hashtags, projekt och kampanjer, eller vid studiedagar med post-it-lappar med ord som värdegrund och respekt. Det är i vardagen vi måste våga närma oss de svåra och viktiga frågorna. Både som ett planerat och strukturerat arbete men också för att kunna smasha på volley direkt när situationen uppstår.

Många myter måste bort

Varje år tar ungefär 1 500 människor livet av sig i Sverige och självmorden bland unga ökar igen. Man brukar säga att på ett självmord går det tio självmordsförsök, 100 självmordsplaner och 1 000 självmordstankar. Så oerhört många människor har alltså någon gång självmordstankar. Felaktiga myter florerar fortfarande – som att den som bestämt sig för att ta livet av sig inte går att stoppa eller att man framkallar självmordstankar om man pratar öppet om självmord. Sådana myter måste vi hjälpas åt att få bort genom kloka och förtroendefulla samtal med våra elever.

Det är så lätt att hitta anledningar till att inte prata om svåra och viktiga saker när det faktiskt är läge. Betygsstress, stora elevgrupper, rädsla för att sätta i gång känslor man inte riktigt kan hantera – allt det är fullt begripligt. Men vi har en unik möjlighet, vi som jobbar i skolan. Vi kan faktiskt rädda liv.

Annika Hedås Falk, rektor på Södra Latins gymnasium

Erasmus+ tar ESS-gymnasiets lärare och elever ut i världen

ESS-gymnasiet jobbar strategiskt med sitt internationaliseringsarbete sedan 2012 då en av skolans lärare, Kristina Strand, deltog i Universitet-och högskolerådets fortbildning till EU-skolambassadör. Som  EU-skolambassadör ska Kristina vara en inspiratör och en kontaktperson mellan skolan och olika aktörer inom området.

– Jag kan vara den som tar initiativ till fortsatt utvecklingsarbete på skolan för internationaliseringen. Min roll kan också vara uppmuntrande och stödjande för den som önskar söka exempelvis stipendium, fortbildning och projekt. Målsättningen har från början varit att lärare och övrig personal och elever ska bli medvetna och förstå alla möjligheter som finns i skolan för internationalisering vad gäller exempelvis studier, fortbildning och utbyten.

Just nu är ESS-gymnasiet i full gång med att uppdatera sin internationaliseringsplan på skolan. De planerar även en Erasmus+ ansökan inför ett nytt projekt som ska handla om migration och integration.

I början av februari lämnade de in en ansökan om en fortsättning på deras Erasmus+ projekt för kompetensutveckling för lärare. Sedan två år har tjugo lärare varit delaktiga i ett IKT projekt med kurs på Malta som heter Let´s explore ICT. Läs gärna mer om projektet på deras blogg.

Universitets- och högskolerådet har i uppdrag att informera om och ge stöd till bland annat förskolor och skolor om internationellt samarbete och utbyte inom utbildning, kompetensutveckling, praktik och studier utomlands.

31 mars kl 12 är sista ansökningsdag för Erasmus+ strategiska partnerskapskola.

Kristina Strand, lärare på ESS-gymnasiet

Läs om ett annat EU-projekt med fokus på hållbar utveckling, utomhuspedagogik och matematik.