Visar alla blogginlägg från: oktober 2010

Kristina Björkegren Linder rapporterar direkt från Grangeton ”Vi britter har dessutom en tradition av att göra uppror mot auktoriteter och överhet”

 

 Welcome to Grangeton

Klockan är nio och barnen väller in över gårdsplanen. De hoppar och skuttar, stojar och skrattar. Några flickor är klädda i brudklänning med slöja, några pojkar bär hög hatt och frack. Ett helt bröllopssällskap i miniatyr är på väg att invadera skolan.

”Vi utlyser den nya borgmästaren i Grangeton i eftermiddag och då tar vi tillfället i akt att låta några gifta sig”, säger Mike Hannon, rektor på Grange School Primary i Nottingham skrattande.

”På fredagar bryter vi läroplanen. Barnen får istället välja att gå på någon av ett trettiotal workshops. I eftermiddag samlas alla i gymnastiksalen. Då har vi fest.”

För bara några år sedan var Grange School nedläggningshotad. Den rankades bland de sämsta i Storbritannien.  Då tog visionären Richard Gerver över ledarskapet med mottot att ”det skall vara lika roligt att gå till skolan som att vara på Disneyworld”. Tillsammans med personalen byggde han upp en verksamhet utifrån ledorden ”living, laughing, learning” med kreativitet och entreprenörskap som bas.

In med lokalsamhället, boende och entreprenörer i området!  Grangeton är skolans egen stad och den styrs av eleverna. Borgmästaren och rådet väljs på ett år i taget. I staden finns ett bibliotek, en restaurang, en arbetsförmedling, en tevestudio, en radiostation, ett språkcafé och ett museum som speglar skolans historia.

Grangeton har också ett eget universitet där barnen får skriva in sig på kurser eller workshops. Höstterminens utbud ser ut så här:

”Våra universitetsstudier är mycket populära, de gillas av både elever och lärare. Lärarna får undervisa i sånt som de brinner för på sin fritid och eleverna får ta del av de vuxnas passion och engagemang”, berättar Ms Buxton som är biträdande rektor på skolan.

”På fredagar är sjukfrånvaron noll”, kontrar Mike Hannon skrattande.

”Hur kommer ni undan med att bryta den väldigt strama engelska timplanen”, undrar vi.

”Vi levererar väldigt goda skolresultat. Det gör att Offsted – den engelska motsvarigheten till Skolinspektionen – låter oss hållas”, svarar Mike Hannon. ”Vi britter har dessutom en tradition av att göra uppror mot auktoriteter och överhet”, påpekar han vidare.

Jenny Boswell är skolans yngsta och senast anställda lärare. Hon håller kurser i spelkonstruktion. Jenny har en farbror som konstruerar sällskapsspel. Eftersom farbrodern inte hade några egna barn fick Jenny och hennes syster när de var små testa farbroderns olika spelkonstruktioner innan han sålde dem vidare. ”Nu har ju dataspelen tagit över alltmer, men min farbror hann bli omåttligt rik”, berättar Jenny och visar några av hans verk. På Jennys kurs får barnen konstruera sina egna spel; analysera vad som lämpar sig för olika åldrar, fundera över färger, former, intrig och syfte för att vid kursens avslut ha skapat sitt alldeles egna sällskapsspel.

Mr. Seymour är en av skolans tre biträdande rektorer. Han är intresserad av spelandets psykologi. ”Vad är det som får vissa människor att ta stora ekonomiska risker och andra att vara väldigt försiktiga. Hur påverkar man varandra i grupper?” I workshopen ”Money Matters” ger han barnen åtta frågor med fyra olika svarsalternativ. Frågorna kretsar kring företagsekonomi och handel; ”Vad kallas det när man förhandlar om en varas pris?” ”Vad heter det bås där man provar kläder?” ”Vad säger man inte till expediten i en livsmedelsaffär?”.  Barnen får i grupper svara på frågorna, sedan ger han dem 100 fiktiva pund som de får satsa på sina svar. Med rätt svar dubblas insatsen, vid fel svar dras den satsade summan från portmonnän.  Mr Seymour har barnens och vår, totala uppmärksamhet. Spänningen är nästan olidlig och vi har svårt att lämna rummet för att ta oss vidare till workshopen i nästa rum. Men i nästa rum fångas vi av barn i färgsprakande saris. De visar upp en traditionell indisk stavdans……

I Mike Hannons arbetsrum möts vi av papperslösa bordsytor och en helt tom anslagstavla. ”Den tomma anslagstavlan är symbolisk”, säger Mike. ”Jag ägnar väldigt lite tid åt pappersarbete. I vår skola prioriterar vi istället samtal i alla former, och jag försöker att så mycket som möjligt vara närvarande i den dagliga verksamheten. Eftersom jag älskar trädgårdsarbete håller jag på fredagarna i en trädgårdsworkshop. Planen är att nästa år vara med i the Great British Garden Competition.”

Vem blev vald till borgmästare? Liam var en av kandidaterna. Läs mer på:  http://grangeton.com/

Thomas Perssons krönika; Utgångspunkten är: Det måste bara funka!

Vi har under januari-augusti i år genomfört stora förändringar kring IT-teknik, IT-drift och ansvarsfördelningen kring IT-frågor.

Lite slarvigt brukar vi säga att vi genomfört GS-IT, vilket är namnet på genomförandeprojektet när det gäller teknik, arbetsplats och programhantering. Men alla förändringar ligger inte inom GS-IT-projektet. Lite mer konkret har förändringarna gällt:
• Nya, standardiserade datorer, för att öka standard och prestanda totalt inom förvaltningen och för att minska kostnader för underhåll
• Nya rutiner för att installera program/applikationer för att kunna garantera att alla program ska kunna fungera med varandra och för att göra programmen nåbara från alla datorer, så vi inte köper samma program flera gånger (rutinerna är tillfälliga och ska senare ersättas)
• Nytt sk arbetsplatssystem med standardiserade funktioner som är gemensamma för alla användare
• Byte till trådlösa nätverk, för att underlätta medarbetarnas och elevernas arbete
• Förändrad arbets- och ansvarsfördelning, framför allt att skolor över tid inte ska behöva ägna sig åt IT-tekniska frågor och att kostnadsansvaret tydligt läggs där kostnaderna uppstår (samtidigt som vi minskar kostnaderna på  den centrala nivån)
• Nya, aktuella standardprogram för ordbehandling, kalkylering, e-post mm
• Vi kommer också över tid att erbjuda funktioner som ger nya möjligheter i det pedagogiska arbetet.
Varje förändring leder till omställningsprocesser, merarbete och behov av lärande. Vi har därför valt en strategi där vi – trots de risker som finns med ett sådant förfaringssätt – genomför flera stora förändringar samtidigt. Skälet för detta är att minska det sammanlagda förändringsarbetet och att begränsa förändringsperioden. Samtidigt pågår arbete med att hitta nya funktioner som underlättar för elever, medborgare och medarbetare.

Nu har vi kommit så långt att den sk migreringen från tidigare datorer-arbetsplatssystem till största delen har genomförts. Detta har på de flesta skolorna fungerat bra, men på andra har olika tekniska problem som inte förutsetts, eller förutsetts tillräckligt tidigt, uppstått. Förändringen leder också till att vissa funktioner som tidigare funnits inte finns kvar. Även om det inte är någon tröst för den som vill ha full funktion här och nu, så är det inte på något sätt oväntat att problem skulle uppstå. Alla stora förändringar innebär att oförutsedda konsekvenser uppstår. Det innebär inte att vi kan vara nöjda, när det inte fungerar. Däremot måste vi ha en fungerande hantering av de problem som uppstår.

Utgångspunkten är: Det måste bara funka! Därför är det viktigt nu att de problem som identifieras rapporteras vidare till ServiceDesk eller till andra mottagare om det gäller annat än rent tekniska frågor. Då tas problemen om hand, prioriteras och fördelas till olika tekniker, systemerare eller chefer, så att de som ska hantera problemen också gör det. Om felanmälan inte görs, så finns heller ingen som kan göra något! Strävan måste vara att åtgärda felen så snart som möjligt. Central förvaltning har regelbundna uppföljningsmöten med stadens IT-avdelning och leverantörerna.

Vi kan se att en del av de problem som rapporteras in inte har att göra med GS-IT, utan handlar om arbetsfördelningen på en skola eller handhavandet av datorerna. Ett exempel är frågor och synpunkter på vem/vilka på en skola som ska hantera elevkonton. I dessa fall återkopplar vi till berörd rektor/enhetschef.

En del problem visar sig vara av större art. Det innebär att det kan ta tid att åtgärda. Det är naturligtvis inte bra ur verksamhetsperspektivet, men icke desto mindre en realitet. Jag ber alla som hamnar i detta läge att försöka hitta alternativa metoder och förfaringssätt, till dess att problemen åtgärdats.

Exempel på problem där arbete pågår är:
1. Långa inloggningstider
2. Det tar för lång tid att installera nya drivrutiner (ex. USB-enheter)
3. Installation av program för enskilda elever med funktionsnedsättningar mm
4. Applikationsinstallation/-distribution (att program idag inte installeras i önskad omfattning på datorerna pga att användaren måste klicka på en knapp för att installationen ska ske – och det görs inte)
5. Funktionalitet för publika datorer, t ex i skolbiblioteken.

Det vi också ser är att en del problem som rapporteras in – eller frågor som ställs – bygger på att användarna inte har fått eller mottagit information om de förändringar som nu pågår. Därför är det viktigt att förvaltningen säkerställer att alla medarbetare tar del av den information som finns, t ex på intranätet (http://utbildning.intranat.stockholm.se/Pages/Area.aspx?id=293697).

Central förvaltning arbetar också med att – utifrån frågor och anmälda problem – ta fram ytterligare informations- och stödmaterial till rektorer och skolor samt ett forum för behöriga beställare.

Det pågår utvecklingsarbeten på många platser i förvaltningen kring hur vi använder den nya infrastrukturen för att förbättra undervisning, administration och kontakter med medborgarna. Förvaltningens ledning deltog i förra veckan i ett seminarium om sk e-tjänster, dvs hur vi kan utveckla IT-lösningar som underlättar för medarbetare och medborgare, och administrationen. Många skolor introducerar interaktiva skrivtavlor. PIM-utbildningarna genomförs. Undervisningen utvecklas. Bara för att nämna något.

Thomas Persson

Thomas Persson rapporterar från Jyväskylä, den finska lärarutbildningens vagga

 Some rights reserved by Suviko Reserapport: Besök i Jyväskylä, Finland

I slutet av september deltog jag i ett möte mellan Finland och Sverige, i en samarbetsgrupp mellan respektive utbildningsdepartement. Vi besökte Jyväskylä universitet, i mellersta Finland.

Jyväskylä är den finska lärarutbildningens vagga. Och än idag finns det bredaste utbildningsutbudet i Finland just här. I Jyväskylä man kan utbilda sig till barnträdgårdslärare (förskollärare), klasslärare, ämneslärare, yrkeslärare och speciallärare.

Lärarutbildningen har en annan organisation än på de flesta lärosäten i Sverige – det finns en utbildningsfakultet som är uppdelad i en lärarutbildningsinstitution och en institution för utbildningsvetenskap. Det finns en stor övningsskola på universitetets campusområde och här finns 170 doktorander och 300 anställda (varav 100 på övningsskolan). På universitetet finns också Institutet för ledarskap inom utbildning och Institutet för skolforskning.

Lärarutbildningen är mycket populär, 6 600 sökande till ca 750 platser (klasslärare). Lärarutbildarna arbetar i lag – försöker skapa större helheter och att studenterna får mötas över olika gränser. Klass- och ämneslärare får både en kandidat- och magisterexamen och blir behöriga för forskarutbildning. Inom lärarutbildningen pågår för närvarande forskningsprojekt om lärande i olika ämnen, t ex språklärares arbete och ”frågande matematik”.

Ledarskapsinstitutet bedriver utbildningar på flera nivåer: rektorsutbildning som förberedelse, fördjupad rektorsutbildning för skolledare och skolchefer och forskarutbildning med inriktning mot ledarskap inom utbildningsområdet. De säljer också ett internationellt MBA-program.

Skolforskningsinstitutet har ett nationellt uppdrag att följa, utvärdera och bidra till utveckling av det finska utbildningssystemet. Forskningen bedrivs främst inom fyra områden:

  • Education and social change: effects of globalization, intercultural
  • Comparative assessment: large-scale assessments of learning outcomes, connections between outcomes and attitudes, teaching, atmosphere/culture.
  • Processes of teaching, learning and guidance: teachers’ professional development, transitions school-school and school-work, intercultural learning.
  • Human-centered ICT in learning: game-based learning environments.

En del i samarbetsgruppens arbete är att ta del av pågående FoU (Forskning och Utveckling). Denna gång handlade inslaget om nya lärares introduktion i arbetet som lärare. Det är ett område som många länder för närvarande fokuserar på. I korthet håller en grupp forskare på flera lärosäten i Finland, på att utveckla gruppmentorskap (group mentoring). Jag kommer att förmedla kontakter/information till enheten för strategiskt utvecklingsarbete vid utbildningsförvaltningen, då enheten utreder vad vi i Stockholm ska ta för initiativ när det gäller introduktion av nya lärare. I Sverige är det främst högskolan i Gävle som är aktiv på området.

 Thomas Persson

Utbildningsdirektör

Foto NoncommercialShare Alike Some rights reserved by Suviko