Het diskussion om nyanländas rätt till utbildning

Annnika Hedås Falk_1

Annika Hedås Falk, rektor på Sofia skola, reagerade starkt på DN:s ledare som resonerade om ”tiggarklasser”. DN framförde åsikten att barnen till de EU-migranter som tigger på gatorna inte ska erbjudas skolgång i Sverige, trots att de vistas här längre tidsperioder.

Alla barn ska ha rätt till utbildning, menar Annika Hedås Falk i en debattartikel som publicerades hos Dagens Samhälle.

Bättre låta barnen gå i skolan än att tigga

I DN:s ledare med rubriken ”Plågsam dissonans” i går onsdag den 22 oktober förs ett resonemang runt barnen till de EU-migranter som tigger på gatorna. Ska de barnen erbjudas skolgång i Sverige? Här avslöjas en pinsam okunskap om hur svensk skola i dag tar emot nyanlända elever. Och en riktigt obehaglig ton genomsyrar artikeln – nu blåser man liv i den gamla välfärdsturismdebatten igen.

För mig som rektor är det helt självklart att barn ska gå i skolan. Barns utbildning är i min mening något mer än det DN kallar ”en meningsfull sysselsättning den tid de är här”. Att vår utbildningsminister är tydlig i frågan är en stor tröst men snälla DN, vad menar ni egentligen?

I skollagens kapitel 7 och 29 klargörs att barn som är bosatta eller vistas i Sverige har rätt att gå i skola. För de flesta av oss som jobbar i skolan är detta så självklart att det inte borde behöva sägas. Mottagandet av nyanlända elever i skolan fungerar inte alltid optimalt och visst har vi rektorer organisatoriska svårigheter att ordna det. Skolor i vissa områden blir enormt hårt belastade och eleverna flyttar in och ut när som helst under skolåret eftersom familjernas livssituation ser ut på det viset.

I ledartexten i DN står ”Ska barnen placeras i vanliga klasser utifrån sin ålder, trots att de inte kan språket, trots att deras kunskapsnivå sannolikt är mycket lägre än jämnåriga svenska barns? Eller ska 12-åringar sättas i årskurs ett?”

De elever vi tar emot från jordens alla hörn har väldigt skiftande skolbakgrund. Några av våra nyanlända trettonåringar har varit barnsoldater, andra har mattekunskaper på gymnasienivå. Självklart sätter vi inte en tolvåring i årskurs ett. Vi lär dem svenska genom att arbeta med skolämnena och vi lär analfabeter att läsa, oavsett ålder.

Jag har själv sett apatiska flyktingbarn återvända till livet genom att få delta i undervisningen. Därför är jag är stolt över svensk skolas förmåga, även om det finns betydande svårigheter. Men betyder svårigheterna att man ska låta vissa nioåringar tigga på trottoaren med sina föräldrar?

DN frågar, förhoppningsvis som en ren provokation: ”Ska det rentav inrättas särskilda tiggarklasser, specialanpassade för elever som plötsligt försvinner och kanske, kanske inte, kommer tillbaka några veckor eller månader senare?” Vi som jobbar med nyanlända elever är vana vid att eleverna flyttar in och ut ur skolan vid helt obekväma tidpunkter på året. För mig är det självklart att de alltid är välkomna till skolan, oavsett när de kommer. Att ens introducera begreppet ”tiggarklasser” om än som en provokation, gör mig rädd. Vilken människosyn företräder DN här egentligen?

Jag tror fortfarande på alla barns rätt till utbildning. Gör ni?

Annika Hedås Falk, rektor på Sofia skola i Stockholm

Så jobbar Stockholm med nyanlända

Annika skriver i sin artikel på Dagens Samhälle att artikelförfattaren på DN saknar kunskap om hur Stockholms stad arbetar med mottagandet och undervisning av nyanlända. Nedan finns information om vårt arbete.

Pedagog Stockholms samlingssida om nyanlända.

Reportage från Sofia skola där Annika är rektor. Sofia skola föregår med välkomnande exempel.

Våra bloggar som skriver om nyanlända

Miss Åsa är förstelärare och arbetar i en förberedelsegrupp på Grimstaskolan i Vällingby. Hon skriver om vardagsnära pedagogik och konkreta tips och exempel gällande undervisning av nyanlända.

Ett språkhus för nyanlända. Susanne Stenlund är förstelärare i svenska som andraspråk på enheten Björnbodaskolan/
Sörgårdsskolan och skriver om det dagliga arbetet med nyanlända elever.

Språkforskningsinstitutet består av en grupp utvecklingslärare och doktorander som arbetar på Utbildningsförvaltningen i Stockholm. Uppdraget är att i samarbete med skolorna i Stockholms stad sprida kunskap och forskningen kring språk och lärande ur ett flerspråkighetsperspektiv.

Reportage från SPRINT-gymnasiet

SPRINT-gymnasiet i Stockholm tar emot elever från hela världen.

1 kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.