Visar alla blogginlägg från: september 2015

Inte kunde jag bli rektor!

”Och vilken sjua ska du börja i då?”

Gubben blänger på mig där i högstadiekorridoren. Jag låser upp dörren till bokförrådet och förklarar vänligt att jag är hans nya svensklärarkollega. Han fnyser och går därifrån.

Nästa dag står jag i lärarrummet och bläddrar i papper vid mitt fack. Då kommer gympaläraren, tar tag runt min midja och vänder mig upp och ned. Där hänger jag. Fötterna upp och huvudet mot golvet. ”Släpp ned mig” ber jag onödigt artigt. Efter en lång stund släpper han ned mig och skrattar bullrigt. Jag fnissar lite undergivet och fortsätter att kolla posten.

Några år senare är vi flera ambitiösa lärare som vill arbeta med skolutveckling och vi konkurrerar diskret om alla uppdrag som verkar roliga. En ny arbetslagsledare ska tillsättas och min kvinnliga kollega säger: ”Nä men du som har så himla små barn ska väl inte söka, tänk på dig själv nu och ta inte på dig för mycket!” Sen söker hon och får uppdraget själv.

Det kan krävas både tid, mod och tårar innan man fattar att man inte behöver anpassa sig till människor som kör med fula härskartekniker. Men härska och leda är faktiskt två olika saker.

För mig var det absolut inte självklart att bli rektor. Att vara chef måste väl vara att vilja sätta sig över människor och kapa åt sig makt? Vilket osympatiskt yrkesval, tänkte jag. Jag ville jobba i lag, vara solidarisk, hjälpas åt. Samtidigt brann jag för utveckling så att eleverna skulle få de allra bästa förutsättningarna. Jag tog på mig fler och fler uppdrag för att förbättra skolan, och det var både roligt och gav effekt. Kanske skulle man bli skolledare ändå?

Men inte kunde jag bli rektor, jag kunde ju inte hela skollagen! Herregud – budgeten! Jag kan väl inte matte? Tänk vad stressad man blir om larmet går en söndag! Hur skriver man svar till Arbetsmiljöverket? Till Skolinspektionen?! Det var miljoner saker jag inte kunde och inte vågade.

Alltför många – framför allt kvinnor – tror att de måste vara så perfekta och kunna precis allt redan innan de börjat. Så om jag inte vågade söka chefsjobb betydde det kanske att jag anpassade mig till könsmaktsordningen och bevarade gamla mossiga strukturer?

Jag kunde kanske bli chef som en feministisk solidarisk aktion? För att få ansvar, överblick och möjlighet att besluta vad som blir bäst för så många som möjligt. För att bli en bättre förebild och kunna använda min egen potential till gagn för dem som behöver hjälp.

”Det finns en snara för varje chef” stod det på några plakat på första maj. Jag fattar grejen – att man hatar folk som vill sätta sig på andra. Men om man vänder på det och tänker att man kan hjälpa till genom att leda verksamheten, då kanske andra typer av personer kan bli chefer? Jag tror det kan bli bra.

Tänk om fler skulle få chansen att göra vad de själva vill utan att tryckas ned av sura maktpersoner som profiterar på andras osäkerhet. Tänk om vi kunde sluta fastna i förminskande normer som begränsar sikten. Vi som jobbar i skolan kan väl i alla fall försöka? För vi påverkar framtiden.

Annika Hedås Falk är rektor på Södra Latins gymnasium

Fotograf: Björn Tesch

Somaliland den 28 september 2015

Måndag den 28 september 2015

Måndagen inleddes med att vi besökte utbildningsministeriet och deltog i ett möte med utbildningsminstern, generaldirektörerna och andra medarbetare. Vid mötet beslutades om vilka områden som förstudien ska omfatta. Sex av deltagarna vid mötet utsågs till en ”arbetsgrupp” som kommer att vara de personer som vi fortsättningsvis kommunicerar med i arbetet med förstudien.

Därefter fortsatte diskussionerna med ansvarig direktör för bl.a. läroplansfrågor.

På väg tillbaka till hotellet kunde vi se många skolbarn på väg tillbaka till skolan efter lunchrast och siesta. I Somaliland finns inga skolluncher. En bild som fastnat på näthinnan är hur barnen bär sina böcker – i handen eller under armen – men snyggt och prydligt och med ordning och reda. Skolväskor verkar vara ett fåtal förunnat – vi såg bara två barn med väskor – och vi såg många barn!

Gatorna – i alla fall i den här delen av Hargeysa – är ett annat kapitel; grusvägar med stora gropar. Ett fåtal trafikljus finns, som inte tycks störa trafikkanterna nämnvärt. Det verkar som det bara är vår chaufför som stannar när det är rött!

Dagen avslutades med middag, där vi också träffade oppositionspolitiker och en tidigare utbildningsminister. Intressanta diskussioner och trevligt.

Framme i Somaliland

Somaliland söndag den 27 september 2015

2Efter en lång resa, som startade lördagkväll på Arlanda, anlände vi idag, söndagförmiddag, till Hargeysa i Somaliland. Det var vi två, Monica och jag, som tillsammans med projektledare Mooner Adan Ali Hassleer, Västerås kommun, gjorde resan. Vid mellanlandningen i Adis Abeba anslöt också Jeff Ambundo från Kenyatta University.

På flygplatsen i Hargeysa möttes vi av en grupp ledningspersoner från utbildningsministeriet ledd av en av generaldirektörerna på ministeriet. Senare under förmiddagen kom också utbildningsminister Farah Elmi Geedole till hotellet och hälsade oss välkomna och önskade att vi skulle komma att samverka på ett konstruktivt sätt.

Söndagskvällen har nu avslutats med en middag, där i stort sett alla ministrar i Somalias regering inkl. tjänstemän. deltog. Samtalet runt bordet var mycket intressant och konstruktivt, och vikten av att ha ett fungerande utbildningssystem och innehållet i detta lyftes fram av alla ministrarna. Samarbete inom landet och med t.ex. Västerås, Stockholm i Sverige och Kenya är viktiga och nödvändiga för såväl Somaliland som för oss övriga. Det är inte alltid det är pengar det handlar om utan mer om utbyte av tankar, idéer, erfarenheter och ”humant kapital”.

1Vi har en stor grupp elever från Somaliland i Stockholm. De tankar, erfarenheter och effekter som förstudien i Somaliland ger, kommer vi att på olika sätt spridas till dessa skolor för information/input för skolledare och lärare och för samarbete och utveckling.

I morgon börjar jobbet! Spännande!

Hälsningar från Kicki och Monica

Somaliland – start på en förstudie

Kicki Tepphag Olson och Monica Söderman från utbildningsförvaltningens ledningsstab, åkte i lördagskväll till Somalieland. Stockholms stad samarbetar med Västerås kommun, Forum Syd och Kenyatta University i en förstudie om bland annat översyn av Somalilands kursplaner för grund- och gymnasieskolan. Förstudien leds av Mooner Adan Ali Hassleer, Västerås kommun och bekostas huvudsakligen av Forum Syd. Syftet med resan och förstudien är att efter ett samarbete med och ett önskemål från Somalieland, göra en förstudie om bland annat deras läroplaner för skolväsendet, ”lärarträningscollege”, centrum för nationellt läroplansutveckling och elever i behov av särskilt stöd – för att senare kunna starta ett större och omfattande projekt runt dessa frågor. Kicki och Monica kommer kontinuerligt att blogga från Somaliland.