Visar alla blogginlägg från: februari 2016

Tomas Dalström: Eleverna ska inte ha mobiler på lektionerna

Detta är ett svar på huvudinlägget i debatten ”Barns mobilanvändande” i DN Åsikt där Michael Ländin skriver att det är självklart att ”ungarna ska ha mobiler i skolan”.

Här svarar författaren och föreläsaren Tomas Dalström på inlägget. Han menar att forskning visar att Ländin tänker fel. ”Vi måste givetvis utgå från hur hjärnan fungerar. Mobiler ska enbart användas i skolarbetet – annars ska de parkeras”.

  1. tomas dalströmInlärning, läs- och skrivprocesserna etc fungerar på ett förutbestämt sätt. De är otroligt lättstörda.
  2. Hjärnan reagerar också på ett förutbestämt sätt på störningar. Den är utvecklad för att upptäcka faror i omgivningen; ett ljud eller en rörelse och blicken dras dit. Det är ett nedärvt beteende som har haft avgörande betydelse för vår överlevnad som art. Det är med andra ord inte något vi kan göra oss av med hux flux. Det gäller gammal som ung.
  3. Ditt arbetsminne har plats för 7 ± 2 enheter. Det rymmer ett telefonnummer – men inte riktnum­ret. Det raderas efter några sekunder för att ge plats för ny information.

Ett exempel: Det är här det medvetna skrivandet har sitt centrum. Kunskap om ditt ämne hämtas från långtidsminnet, mixas med fakta du har läst, bra idéer, kritiska tankar, oanvändbara återvändsgränder, input från andra och så vidare. Och det du skriver just nu, ska passa in i det du har skrivit och ska skriva. Du ska välja ord, bygga meningar, hålla rätt ton – och här någonstans går gränsen för vad arbetsminnet klarar av.

Att kasta in en liten handgranat i den här processen får givetvis följder. Varje gång tar det upp till 25 minuter att komma tillbaka mentalt till den ursprungliga arbetsuppgiften. Det är inte som att knäppa på eller av en lampa; det tar alltid tid.

      4. Pannloben kallas för hjärnans smartaste del. Här finns bland annat de högsta tankefunktionerna.

Du kan bara använda den effektivt några timmar per dag och den är fullt utvecklad först i 25-årsåldern. Och nu till något helt avgörande. Du måste använda din pannlobskraft för att mentalt trycka bort det som stör en bit bort eller din mobil som vibrerar och försöker locka dig att titta – samtidigt som du försöker fortsätta arbeta.

      Du använder med andra ord hjärnans smartaste del till skräp, när du låter dig störas. Och du stör andra.

5. Prefrontala cortex – hjärnans kontroll- och beslutscenter – riktar din uppmärksamhet på viktiga saker i din omgivning – och väljer en relevant respons.När du växlar ofta mellan din uppgift och olika störningar så kallad multitasking, minskar aktiviteten. Det resulterar i att du blir sämre på att sortera bort det som inte är relevant, för att lösa den uppgift du har framför dig.

    • Din uppmärksamhet minskar
    • Du får sämre minne
    • Effektiviteten upp till halveras om du försöker göra flera saker samtidigt
    • Du kommer inte in mentalt i en ny uppgift lika snabbt – som den som gör färdigt en sak i taget

6. Belöningssystemet riktar ditt beteende mot det du vill ha – inte nödvändigtvis det som är bra för dig. Och du väljer alltid det alternativ som är lönsammast för stunden. I digitala miljöer har du större behov av snabba belöningar. Om du blir belönad under en längre tid – med till exempel likes – förstärks beteendet. Det handlar om starka krafter. När jag föreläste för en grupp lärare, fick jag höra att en lärare som tröttnat på alla mobiler, ställde in den planerade lektionen och de räknade hur många gånger var och en blev störd under lektionen av sin mobil. Den som ”vann” fick 22 pushar. Det påverkar förstås hela klassen.Mobiler eller inte i klassrummet ska inte avgöras av eleverna – det är skolans ansvar.

Tomas Dalström

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Prins Daniel gästade skidande fjärdeklassare på Gärdet

daniel

Stockholms stads satsning ”Alla på snö” i samarbete med Svenska Skidförbundet invigdes i början av februari av idrottsborgarrådet Emilia Bjuggren. Sista veckan före sportlovet besökte vår populäre Prins Daniel evenemanget på Gärdet. Ett stort pressuppbåd följde prinsen då han åkte skidor tillsammans med elever från Snösätraskolan från Rågsved, Hökarängsskolan och Rågsveds grundskola. Många av eleverna hade aldrig stått på ett par skidor tidigare. Prins Daniel, som är desto mer van att åka, fick vid några tillfällen hjälpa upp några elever som kört i diket.

Prins Daniel betonade hur viktigt det är att barn rör på sig och att självförtroende i hög grad grundläggs med frekvent fysisk aktivitet i unga åldrar. Därför är det viktigt att stötta projekt som ”Alla på snö” i skolan. Prinsen berättade också både prinsessan Victoria och lilla Estelle redan gör anspråk på att vara familjens duktigaste skidåkare.

spring

Eleverna rusade ut till spåren för att åka med prins Daniel.

2 000 fjärdeklassare har åkt skidor

Varje vardag under fyra veckor i februari har Gärdet haft besök av ca 100 åk 4-elever från olika stockholmsskolor. I ett samarbete mellan utbildningsförvaltningen, idrottsförvaltningen och Svenska Skidförbundet har samtliga skolor erbjudits att anmäla sina fyror till ”Alla på snö”. På mindre än ett dygn efter det att anmälningssidan öppnade, fylldes alla 2 000 platser.
– Det är jättekul att intresset för just en sån här friluftsaktivitet är så stort, säger Håkan Jansson som ansvarar för projektet på utbildningsförvaltningen. Just nu ser vi att det finns ett behov av centralt organiserade dagar som underlättar för skolorna att ta ut sina elever till idrotts- och friluftsaktiviteter kopplade till kursplaner.
Grundskolechef Christer Oja, berättar att utbildningsförvaltningen är medveten om hur viktigt det är med fysisk aktivitet för eleverna.
– Allt tyngre forskningsrapporter pekar på att rörelse stimulerar inlärning och att förståelsen för detta har ökad bland lärare och skolledare.

premiär

Snön yrde vid premiären den 1 februari 2016.

Samarbete mellan förvaltningar och förbund

För den som undrar om ”Alla på snö” på Gärdet är beroende av vintervädret, kan vi berätta att idrottsförvaltningen lagt ner mycket arbete på att förse området med snö under hela februari. Under några av de mest regniga dagarna har ”Alla på snö” flyttat till Stadion. Även under sportlovet kommer snön ligga kvar både på Gärdet och Stadion.
– Det är tack vare att vi i allt större utsträckning hittar samverkansprojekt mellan olika förvaltningar och förbund, som gör att vi även i fortsättningen kommer att kunna erbjuda eleverna fler liknade aktiviteter i fortsättningen, säger Christer och Håkan.
Läs mer här om Alla på snö .

Kollegialt lärande och engagemang kring IKT på Nya Elementar

nya 1Citatet av Michael Fullan på Ateas BETT event 2016 är något som har blivit ett bestående intryck från resan till London. När vi i vårt IKT-råd skulle börja planera för vårt fortsatta arbete på Nya Elementar skola så fanns detta uttryck kvar som det starkaste och det som mest präglar oss i vårt arbete framåt. Utgångspunkten för studiedagen blev citatet och hur vi ska förändra vårt pedagogiska förhållningssätt för att nå en djupare förståelse hos våra elever och få dem att själva bli ”makers” i sitt egna lärande.

nya 2I augusti 2016 tog vi som skola första steget  i vår satsning för att alla elever ska få ha sin egen ”device”. Nu, ett halvår senare är vi i slutfasen av implementeringen. Huvudsyftet med satsningen är i slutändan att elevernas måluppfyllelse ska ha ökat, speciellt för elever i behov av särskilt stöd. För att nå dit behöver vi arbeta systematiskt och tålmodigt tillsammans. Därför valde vi att avsätta en studiedag med det kollegiala lärandet i fokus. Över natten arrangerades dessutom delar av skolans lokaler om för att anta formen av ett mässområde, där det bjöds på teachmeets och workshops inom minecraft, QR-koder, office365, DigiExam, programmering mm. Till Nya Elementar behövde vi inte ta in föreläsare eller inspiratörer för att höja personalens digitala kompetens, det sköts helt och hållet inom personalgruppen.

nya 3Andan som fyller den annars elevtomma studiedagen är nyfikenhet, engagemang och glädje i att jobba och utvecklas tillsammans för att kunna ge våra elever den bästa tänkbara starten i deras liv! Vi förbereder ju för ett liv i en framtid som vi faktiskt inte vet så mycket om men att den kommer kräva digital kompetens – det är vi överens om! Våra elever ska bli ”makers, not just users”.

När studiedagen är avklarad, sätter vi oss och planerar nästa event: Google Expeditions kommer på besök för att möta våra elever. Mer om det i nästa blogginlägg.

/Stojanka & Sara

nya 4nya 5

Storyline utvecklar många förmågor

glasgow

Vad kan en konferensresa innehålla? För oss: mingel med storylinenestorn Steve Bell och alla deltagare på den högtidliga öppningsceremonin i vackra Town Hall (tänk stadshuset i Stockholm), skotskt afternoon tea, konferensmiddag på Barony (en ombyggd gammal kyrka), promenad upp och ner på Glasgows tidvis regnvåta gator förbi blommande påskliljor till fascinerande The Mackintosh House, skotska flöjter och säckblåsare, kex och kakor i fikapauserna, alla i skotskrutiga förpackningar, och trängsel med kiltklädda fotbollsfans på järnvägsstationen…

Presenterade en unik matematikstoryline

För snart ett år sedan, den 27-29 mars, hade vi båda förmånen att få delta på den sjätte Internationella Storyline-konferensen i Glasgow. Konferenserna hålls vart tredje år och i år kom deltagare från 16 länder, flest från Skottland, USA, Sverige och Island. Vårt huvudsyfte med resan var att tillsammans med Matilda Östman och Margareta Oscarsson berätta om den matematikstoryline de planerat och genomfört i Matildas två klasser i årskurs 4. Gallerian, eller The Shopping Center, som den fick heta i Glasgow, var ett resultat av att vi fick ett stipendium från Gudrun Malmers stiftelse 2011. Vår storyline är tämligen unik i storyline-världen, eftersom den har ett tydligt matematikfokus.
Storyline som idé är att det är ett ämnesövergripande arbetssätt och vår egen samlade erfarenhet visar att det ofta är matematiken som hamnar i bakvattnet i förhållande till svenska, bild och samhällsorienterade eller naturorienterade ämnen. Tyvärr fanns inte heller några andra ”matematikstoryline” att ta del av på konferensen. Att intresset finns var tydligt när vi gjorde vår presentation i en fullsatt sal. Vi har också efteråt fått mejl från deltagare i Ungern och Tyskland som velat veta mer.

Barnens bok inspirerade till lekpark

På Laxens förskola utanför Luleå har man arbetat med storyline i 10-15 år även med de allra yngsta och våra svenska kollegor från Östersund berättade om hur de i en årskurs två arbetat med storyline och lärplattor. Med fokus på NO och teknik har man i Backatorpsskolan i Göteborg arbetat med en storyline, Parken, som också givits ut som bok. Nu har kommunen byggt en ny lekpark i närheten av deras skola, och även om den inte blev precis som i elevernas storyline så uppskattar eleverna hur deras skolarbete kunde vara med och påverka verkligheten.
Att storyline inte bara passar skolbarn och de yngre berättade bland andra Ann Udén och Margaretha Häggström från Göteborgs universitet där de genomför en storyline med sina studenter som en del i början av lärarutbildningen.

Kortare föreläsningar och workshops varvades med gemensamma storföreläsningar. Jag fastnade för två föreläsningar som presenterade hur man kan använda böcker som utgångspunkt för en storyline. På en isländsk skola för elever från sex till sexton år utgick man från den norska boken om Klas Klättermus och djuren i Hackebackeskogen. Samtliga elever genomförde en storyline där man använde familjehistorien för att diskutera såväl etiska aspekter som miljömässiga. Några exempel för er som kan historien: Varför är det pappa Björn som gör reglerna och inte mamma Björn? Var kommer vår mat ifrån i skogen? Är det någonsin okej att stjäla?

Nyanserad bild av historien

Hundra år efter första världskrigets utbrott var det för många skolor på kontinenten i fjol ännu mer omskrivet än i Sverige. Det gick inte att hålla barn i några åldrar utanför och på en belgisk skola valde man att arbeta med lågstadiebarn utifrån två barnböcker. Syftet var bland annat att ge en mer nyanserad bild av vad krig kan innebära, hur vardagen kan se ut för barnen. Dåtid, men hur aktuellt som helst.

Mait gick på ytterligare två inspirerande föreläsningar med fokus på historieundervisningen.
Den ena, ”When Mrs Greaves was a girl”, startar med att eleverna i åk 3-4 hittar en handväska utanför sin skola, Pirie Park Primary School i Glasgow. För att kunna lämna tillbaka väskan till rätt person blir de engagerade historiedeckare. I väskan hittar de en plånbok och ett id-kort med namnet Mrs Greaves. De ser snabbt att hon är en äldre dam eftersom hon är född år 1914. Detta leder till många spännande frågeställningar. Vem är hon? Hur såg livet ut då hon levde och växte upp? Hur bodde man? Vad lekte man med? Hur var det i skolan? Vilken musik spelades? Efterkrigstid och matransonering – Vad betydde det? Hälsoaspekten – en jämförelse med maten då och idag? Hur såg barns rättigheter 1914 ut i jämförelse med idag? Vilka tekniska uppfinningar har genomförts under Mrs Greaves livstid?

Föräldrarna bjöds in till öppningen av museet

Lärarna utgick i sin planering från vilka ämnesmål man ville inkludera och vilka förmågor som eleverna skulle arbeta med. Eleverna ritade en tidslinje från år 1900-2000 och lade in viktiga händelser. Hela arbetet tog flera veckor i anspråk och som avslutning gjorde eleverna ett museum över tidsperioden i klassrummet. Eftersom man nu hittat Mrs Greaves bjöds hon in tillsammans med föräldrarna till öppningen av muséet där eleverna guidade alla runt.

Den andra inspirerande föreläsningen handlade om länken mellan historiska teman i undervisningen till dagens barn, Historieundervisningens relevans för barn i vår värld, och föreläsare var Rebecca Plaskitt, lärare vid American Cobham International School.
Rebecca är en lärare som reflekterar kring hur lärare kan designa en undervisning som är relevant för dagens barn och deras framtid:

  • Hur kan vi skapa en kontext för lärande, med öppna frågeställningar och med möjlighet för eleverna att utforska olika svar där de även får träna sig i att värdera relevans och värde av olika lösningar?
  • Hur skapar vi en kontext för lärandet med en vision för framtiden?
  • På vilket sätt inkluderar lärandet en aktiv handling?
  • Hur ändrar vi lärmiljön för att skapa möjlighet till ett kunskapande tillsammans med andra?
  • Hur kan vi främja och stimulera till samarbete och socialt nätverkande som ett sätt att lära?

Storyline utvecklar många förmågor

För Rebecca Plaskitt är storyline en metod som hon ofta använder i undervisningen eftersom den svarar på många av hennes frågeställningar. Storyline ger till exempel lärare möjligheten att levandegöra historiska nedslag där eleverna blir aktiva kunskapare och samtidigt utvecklar förmågor som kreativitet, samarbete och beslutsfattande. Rebecca är övertygad om att elevernas framtid gynnas genom att deras fantasi utvecklas, genom att de får stöd och många möjligheter att samarbeta med andra elever och genom att de får många relevanta verktyg som exempelvis att få testa sina idéer och få återkoppling som leder till effektiva beslut. Genom att utveckla elevernas kreativitet kan de ta sina egna idéer vidare och se nya möjligheter i nya situationer.

Detta är en del av Rebeccas lärarfilosofi som finns med vid planering och genomförande av all undervisning. I sin föreläsning exemplifierade hon detta med att visa hur eleverna arbetat med en storyline som handlar om den viktorianska epoken, vilket innebär att eleverna tillägnar sig både fakta och en djupare förståelse om den tiden och alla uppfinningar som då utvecklades. Arbetet avslutades med att eleverna agerade som uppfinnare av idag. När de presenterade sina uppfinningar inför en jury skulle de berätta vilken nytta man kan ha av uppfinningen och även ingående förklara hela arbetsprocessen såväl muntligt som skriftligt.
För Rebecca Plaskitt är Storyline är fantastisk metod som hon så ofta använder i undervisningen eftersom metoden svarar på många av de frågeställningar hon tog upp i början. Storyline ger till exempel lärare möjligheten att levandegöra historiska nedslag där eleverna blir aktiva kunskapare och samtidigt utvecklar förmågor som kreativitet, samarbete och beslutsfattande.

Läroplan för livslångt lärande

I Finland är man nu på gång att arbeta fram en ny läroplan. Ann-Catherine Henriksson från Åbo talade under rubriken ”Storyline and the new Finnish science curriculum” och påvisade hur den nya läroplanen växer fram i samma anda som storylinefilosofin och nyckelprinciperna i storylinemetoden. Vi känner igen en del från de svenska diskussionerna: formativ undervisning, återkoppling, undersökande och utforskande, samarbete, kommunikation och nyckelkompetenser som i vår läroplan benämns förmågor. Finland verkar vara på väg mot de kompetenser man inom EU presenterat som önskvärda i ett livslångt lärande: kommunikation på modersmål och främmande språk, matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens, digital kompetens, lära att lära, social och medborgerlig kompetens, initiativförmåga och företagaranda samt kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.

Karin Andrén och Mait Adegård

En mycket användbar länk för er som vill veta mer, bli inspirerade eller bara är nyfikna är hemsidan för svenska storyline: http://storyline.se/
Rapporten om Gallerian finns att hämta på http://www.mah.se/ls/nms/gms
Vill du ha kontakt med Julie O´Donell på Pirie Park Primary School i Glasgow eller med Rebecca Plaskitt så är deras mailadresser:
julieod@yahoo.com , rebplas@gmail.com

http://www.storyline-scotland.com/wp-content/uploads/2015/05/glasgow-2015-conference-005.jpg