Visar alla blogginlägg med kategorin:
Bedömning och betyg

”Och som vanligt med programmering handlar det om att öva, öva, öva…”

Mitt temporära formativa omdömessystem i programmering

När jag undervisar programmering så är min pedagogiska idé att använda ”learning by do-ing”, det vill säga att det är först genom att arbeta med ett större antal uppgifter och övningar som eleven får en korrekt känsla för hur man programmerar. I programmering gäller definitivt ordspråket ”Övning ger färdighet”. Genom att arbeta med många uppgifter en efter en lyckas varje elev komma över alla de trösklar han/hon träffar på i sin inlärning.

Eleverna i programmering måste lära sig att kompilera ett program och åtgärda eventuella kompileringsfel. Efter det att kompileringsfelen är åtgärdade skall eleverna exekvera programmet och lära sig att åtgärda eventuella exekveringsfel och logiska fel. För att bli bra på detta måste man öva och åter öva. Ingvar Gratte som är en av Sveriges mest kända författare för programmeringskurser skriver i inledningen i många av hans böcker följande: ”Och som vanligt i samband med programmering handlar det om att öva, öva, öva…!”  Jag har själv läst många programmeringsböcker och när jag övar på uppgifterna som finns i böckerna får jag en mycket bättre förståelse än om jag enbart läser boken utan att praktisera det som står i den.

Omdömessystemet inspirerar eleverna

Nästan varje uppgift som finns i programmeringsböckerna tar upp en ny funktion, metod eller tankesätt på hur man skall lösa ett problem. Därför är det ganska uppenbart för en person som har ett utvecklat pedagogisk sinnelag att ju mer olika programmeringsuppgifter man gör desto bättre blir man i programmering.
Eftersom jag vill betona för eleverna hur viktigt det är för dem att konstant göra olika övningar och uppgifter har jag använt mig av ett temporärt omdömessystem som är kopplat till hur många övningar de har gjort. Med detta temporära omdömessystem försöker jag pusha och inspirera eleverna att göra ännu mer övningar så att de får ännu bättre programmeringskunskaper.

Denna process där jag ger en återkoppling till eleverna beroende på hur bra de löser sina uppgifter är en formativ bedömningsprocess som kännetecknas av att målet för undervisningen är att närma sig så mycket som möjligt att göra alla efterfrågade uppgifter. I denna formativa bedömningsprocess tydliggörs och synliggörs var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet (han kan se i omdömessystemet vilka uppgifter han inte har gjort).

Positiva kriterier

Forskning har visat att formativ bedömning ökar elevernas lärande enligt Skolverket.
Jag delar upp uppgifterna i olika delar där varje del behandlar ett specifikt område i kursen. I detta exempel har vi tre delar där varje del består av tolv uppgifter. Jag har valt följande kriterium för att generera automatiskt det temporära omdömet i varje del:
 Omdömet ”Bättre kan du!” om eleven har gjort färre än 6 uppgifter.
 Omdömet ”Bra!” om eleven har gjort 6 eller 7 uppgifter.
 Omdömet ”Mycket bra!” om eleven har gjort 8 eller 9 uppgifter.
 Omdömet ”Utmärkt!” om eleven har gjort 10 eller 11 uppgifter.
 Omdömet ”Enastående” om eleven har gjort alla uppgifterna.

Se bedömningsformuläret här.

För att åstadkomma detta använder jag till exempel i cell B3 formeln =ANTAL.OM(H3:S3;”x”). Med hjälp av denna formel beräknar jag på ett automatiskt sätt hur många uppgifter Elev1 har gjort i del1.
För att beräkna automatiskt elevens temporära omdöme använder jag följande formel i cell C3 =OM(B3<6;”Bättre kan du!”;OM(B3<8;”Bra!”;OM(B3<10;”Mycket bra!”;OM(B3<12;”Utmärkt!”;”Enastående!”)))). Därefter kan man med hjälp av autofyll-funktionen se till att övriga rader får motsvarande formel.

Kan användas i andra ämnen

Med hjälp av detta temporära omdömessystem använder man IT som ett pedagogiskt verktyg i en formativ bedömningsprocess och gör eleverna ännu mer medvetna om de möjligheter man har när man använder sig av IT verktyg. Detta omdömessystem kan användas i alla olika ämnen där det är viktigt att eleverna gör många och varierande uppgifter. Om jag vore rektor skulle jag rekommendera mina lärare att använda detta temporära omdömessystem som ett pedagogiskt verktyg i den formativa bedömningsprocessen.

Till sist vill jag betona att vid programmeringskurserna så får eleverna göra också ett skriftligt prov (och omprov om det skulle behövas). Det är detta prov som i kombination med hur bra eleven har klarat sina olika uppgifter som avgör elevens betyg i kursen.

Peter Semiotakis, lärare på St Eriks gymnasium

Filmad återkoppling skapar kvalitetstid för eleverna

Jag har jobbat med Josef Sahlins skrivprojekt Monstret,  med mina elever i årskurs 4. Eleverna har skrivit sina texter i wikispaces vilket gör att jag alltid har tillgång till alla elevers texter och jag kan följa deras utveckling eftersom alla versioner av texten sparas.

(http://josefsahlin.se/?page_id=239)

(http://www.wikispaces.com)

Under lektionstid är det svårt att hinna med att hjälpa alla elever. För att kunna få igång fler elever samtidigt har jag filmat både allmäna instruktioner och individuell återkoppling som jag lagt upp på wikispaces. Instruktionerna ligger på sidan ”home” för vår gemensamma wiki och den individuella återkopplingen lägger jag på elevens egen sida.

Jag använder screencast-o-matic, (http://www.screencast-o-matic.com) som är ett skärminspelningsverktyg som är gratis och webbaserat. Det spelar in det jag väljer att visa av min skärm. Jag använder datorns inbyggda mikrofon och pratar med eleven medan jag spelar in och visar i texten. En gul ring visar hur jag rör markören och det gör att det är lätt att peka på olika delar av texten. När filmen är färdig är det bara att spara ner som filmfil eller ladda upp på youtube direkt.

Eleverna uppskattar filmerna. De tycker om att de kan titta på dem hur många gånger som helst och de tycker att det är lättare när jag beskriver muntligt och inte bara lämnar en skriftlig kommentar. En del sparar sina filmer och ser dem om och om igen, andra raderar dem när de lyssnat och tycker sig färdiga med informationen. Jag tycker om att jag kan sitta och småprata lite med eleven, även om jag gör det genom datorn. Det känns inte lika uppstyrt och omdömesmässigt när jag pratar, istället för att lämna en skriftlig kommentar. Jag kan förklara mer utförligt och lättare visa direkt i texten vad jag menar. Självklart önskar jag att jag hade tiden att sitta med varje elev individuellt varje lektion, men så ser det tyvärr inte ut. Filmad återkoppling tycker jag är ett bra sätt att komma eleverna lite närmare i alla fall.

Kontakta mig gärna om du har frågor eller kommentarer. Jag nås på:

karin.nygards@stockholm.se eller på twitter under namnet @grishund

Hur man får elever i 9:an att dansa

Att jobba med dans i skolan är inte alltid det lättaste har jag märkt under de år jag jobbat. Problem jag ofta stött på är hur får man med alla? Men nu tror jag att jag hittat ett optimalt sätt att få in dans och rörelseglädje till musik. Det är ju som tur är, ett innehåll i läroplanen och i det centrala innehållet.

 
Hur jag valt att jobba på min skola

Eleverna får en lektion av introduktion, där jag visar på exempel från tidigare elevers dansframträdanden, dels via en powerpoint presentation och dels via den dokumentation jag gjort genom kameran. Visar dessa exempel på en stor skärm. Här berättar jag för eleverna hur man kan gå tillväga för att komma fram till ett resultat. Vi diskuterar rörelseriktningar, formationer, takt och låtens sammanhang etc.

I samband med denna introduktionslektion ”egen dans” får de ett study-paper innehållande lite tips på hur arbetets gång kan se ut samt kriterier för bedömning (enligt läroplanens kriterier) under rörelser till musik och dans. Det är jätteviktigt att ge eleverna tydlig information om VAD och HUR jag bedömer – därför visar jag även min personliga ”bedömningsmall” för eleverna före arbetsområdets start. Där är det 4 områden jag speciellt tittar på:

1. Deltagandet (som ju är en förutsättning för bedömningen)

2. Taktkänsla

3. Komplexitet i rörelser

4. Anpassning till låtvalet (sammanhanget)

Egna val styr arbetet

De får sedan välja om de vill jobba ensamma eller i grupp om max 5 personer. Eleverna får 200 minuter (4 lektionspass) till att hitta en låt, att komma på rörelser och på annat sätt finna inspiration. Upplever man att den inte kommer att bli klar i tid, blir det som i övriga teoretiska ämnen – läxa. De jobbar mycket i början kring själva låtfinnandet och att söka inspiration till rörelser, tex via You Tube, Google och MTV (eller liknande). Min roll i det hela blir stödjande, kollar av deras tidsram, hjälper och coachar. Under denna period är jag väldigt mobil och går runt till de olika grupperna för att ”kolla läget”. Under denna period upplever jag att hela skolan pratar dans – det verkar smitta av sig och det kan till och med dansas i korridorerna. Jag tror att man som elev är ganska stolt över vad man är på väg att göra… att skapa!! Att få känna kreativitet!

Uppvisning och utlärande som redovisning

När det så är dags för redovisning så sker den inför resten av klassen, efter den kommer vi till utlärandet av dansen för de övriga. Här väljer gruppen, eller den enskilde eleven, en snutt ur sin dans som man vill lära ut. Redovisningen avslutas med att alla dansar tillsammans. Här är det gåshudsvarning på läraren J

Lektionen avslutas sedan med att jag och eleven/eleverna går iväg för att titta på deras framträdande, på det jag filmat. Efter visningen tar vi tillsammans ett samtal kring hur de upplevt arbetet, var de hämtat inspiration, hur de fann och fastnade för just den låten etc. Sist men inte minst blir de då bedömda enligt ovanstående kriterier, vi tar i hand och jag avslutar feedbacksamtalet med ett förhoppningsvis ”Ni har levererat”, ”Du har helt klart visat en ny sida av dig själv”, eller ”imponerande”.

Jag är jättestolt över skolans elever som gör så bra ifrån sig under EGEN DANS ÅR 9! Mer dans i skolan! :-)

 

Fredrik Furtenbach

Lärare idrott och hälsa, Kungsholmens Grundskola 6-9