Visar alla blogginlägg med kategorin:
Bild

Nobel i Rinkeby 2015 – för tjugosjunde året

RinkebyskolanElever från klass 7 B och 7-9 G som tillsammans med Vanja Lidberg, Gunilla Lundgren, Margit Svensson och Ingela Henriksson arbetat inför årets besök av Nobelpristagaren i litteratur.

”Någon av er kan få Nobelpriset!”

Så säger vi på fullt allvar till barnen i Rinkeby när vi inleder vårt ”Nobelarbete” varje höst.
Det började 1988 när kulturvetare Elly Berg kom med idén att göra ett häfte till Naguib Mahfouz tillsammans med arabisktalande barn och deras modersmålslärare i Stockholm.
Alltsedan dess har barn och ungdomar i Rinkeby arbetat med Nobelpriset genom att skriva och teckna ett häfte till Nobelpristagaren i litteratur. Arbetet sker i nära samarbete med lärarare, skolbibliotek, Rinkeby bibliotek, Stockholms Stadsbibliotek och Nobelmuseet.

Besök av tjugoen Nobelpristagare

I Rinkeby bor barn från hela världen, man säger att här talas fler än hundra språk, och därför är ett internationellt litteraturpris en stor inspiration för oss som arbetar eller bor i Rinkeby. Många av litteraturpristagarna är dessutom flerspråkiga och har skrivit flera av sina viktiga verk i exil. Vi översätter våra häften till pristagarnas modersmål och vi har fått träffa tjugoen Nobelpristagare för att personligen överlämna vårt arbete. De senaste åren har vi även gjort flerdimensionella ”tittskåp” om prisen.

I december 2010 utkom en bok om de tjugo årens arbete, Nobel i Rinkeby. Om att upptäcka världen, språket och sig själv (Lundgren/Silfverhielm. Premiss förlag, Arenagruppen). Vi har även gjort en liten film till Tomas Tranströmer i samarbete med Kulturskolan Stockholm/Unga berättar. 2013 följde TV-producenten Birgitta Öhman och filmfotografen Mattias Högberg arbetet och gjorde en dokumentärfilm för utbildningsradion, UR Nobel i Rinkeby-en språklig utmaning. Filmen visades på SVT den 7 december 2014.

Nytt tema varje år

Varje år väljer vi ett tema som passar årets pristagare. Till Dario Fo gjorde vi en dockteaterfars om tre kvinnor som grälar i tvättstugan. Till J M Coetzee illustrerade vi Pojkår, till Wislawa Szymborska skrev vi dikter. År 2010 läste vi delar av Berättaren samt Staden och hundarna av Mario Vargas Llosa.
Det årets tema var ”flykt och förtryck”, därför studerade vi även Nelly Sachs liv och dikt.
År 2011 läste vi Tomas Tranströmer och eleverna skrev ner sina tankar och illustrerade främst tre dikter; Romanska bågar, Allegro och I Nildeltat. År 2012 läste vi och illustrerade delar av Mo Yans roman Ximen Nao och hans sju liv. År 2013 läste vi noveller av Alice Munro. En grupp flickor närläste Kungligt stryk ur novellsamlingen Tiggarflickan. År 2014 läste och illustrerade eleverna Dora Bruder av Patrick Modinao.

I år har vi läst och illustrerat berättelser ur De sista vittnena och Zinkpojkar av Svetlana Aleksijevitj. Pristagaren som kommer till Rinkeby bibliotek den 9 december blir hyllad med ett stämningsfullt luciatåg från Askebyskolan under ledning av Rolando Pomo. När barnen har visat sin utställning och presenterat sitt häfte och sina ”tittskåp” bjuder de på te och orientaliska bakverk. Vi arbetar under hela höstterminen med detta projekt och varje år är det nya barn och lärare som deltar. Efter litteraturpristagaren Mario Vargas LLosas besök år 2010 skrev han en artikel i El Pais
där han bland annat skrev:

”Av den svindlande mängd saker som jag gjorde och såg under de åtta dagar jag nyligen tillbringade i Stockholm var det få som rörde mig så som den eftermiddag jag var i Rinkeby.”

Gunilla Lundgren, författare och projektledare
Lotta Silfverhielm, tecknare och grafisk formgivare

Medverkande klasser år 2015: Klass 7-9 G från grundsärskolan och elever från klass 7B
Ansvariga lärare 2015: Ingela Henriksson och Vanja Lidberg

Bilder från årets besök av Svetlana Aleksijevitj

svetlana_aleksijevitj_04

svetlana_aleksijevitj_08
svetlana_aleksijevitj_07
svetlana_aleksijevitj_03

Svetlana togs emot av fjorton elever från Rinkebyskolan. Det blev ett varmt och glatt möte. Svetlana var genuint intresserad av eleverna och deras bakgrund. De samtalade efter det fina framträdandet eleverna gjorde. Där presenterades Alfred Nobel och eleverna berättade om sina känslor och tankar kring det de läst av Svetlanas litteratur. Luciatåget kom från Askebyskolan.

Ingela Henriksson

Projektledare Rinkeby Ord-och Bildverkstad 1993-1998: Iris Berggren
Musiklärare: Rolando Pomo
Skolbibliotekarier: Jasemina Okanovíc-Samuelsson, Susanne Nordqvist, Mikael Wannerstam, Zornitsa Salaman. Biblioteket i Rinkeby
Kultursekreterare Ulrika Nilsfors-Eriksson, Rinkeby Kista

 

Nobelpristagare som barnen i Rinkeby hyllat och träffat 1988- 2015

1. Naguib Mahfouz 1988
Mahfouz kom inte till Sverige på grund av hög ålder. Barnen träffade hans två döttrar på Mäster Olofsgården i Gamla stan och överlämnade vårt första häfte.

2. Octavio Paz 1990
Vi arbetade med författaren men gjorde inget häfte.

3. Nadine Gordimer 1991
Vi arbetade med författaren, men gjorde inget häfte.

4. Derek Walcott  1992
Barnen träffade Walcott på Mäster Olofsgården i Gamla stan och överlämnade sitt häfte.

5. Toni Morrison  1993
Vi lämnade häftet på Grand Hotel.

6. Kenzaburo Oe  1994
Vi lämnade häftet på Grand Hotel.

7. Seamus Heaney  1995
Barnen träffade Heaney och överlämnade häftet på Stockholms Stadsbibliotek vid Odenplan.

8. Wislawa Szymborska  1996
Barnen överlämnade häftet på Skansen till Szymborskas svenska översättare Anders Bodegård.

9. Dario Fo  1997
Fo kom till biblioteket i Rinkeby.

10. José Saramago 1998
Saramago kom till Rinkeby bibliotek.

11. Günter Grass  1999
Grass kom till Rinkeby bibliotek.

12. Gao Xingjian  2000
Xingjian kom till Rinkeby bibliotek.

13. V.S. Naipaul  2001
Barnen träffade Naipaul på Internationella Biblioteket i Stockholm.

14. Imre Kertész  2002
Kertesz kom till biblioteket i Rinkeby.

15. J.M Coetzee  2003
Coetzee kom till Rinkeby bibliotek.

16. Elfriede Jelinek  2004
Jelinek kom inte till Sverige. Barnen överlämnade häftet till hennes svenska översättare Margareta Holmqvist samt till Per Wästberg från Svenska Akademien på Rinkeby bibliotek.

16. Frank Wilczek fysik 2004
Wilczek kom till Rinkeby bibliotek.

17. Harold Pinter 2005
Kom inte till Sverige på grund av sjukdom. Per Wästberg tog emot häftet på biblioteket i Rinkeby.

17. Robert Auman och Thomas Schelling ekonomi 2005
Kom till Rinkeby bibliotek.

18. Orhan Pamuk  2006
Kom till Rinkeby bibliotek.

19. Doris Lessing  2007
Lessing kom inte till Sverige. Hennes dotter Jean Cowen och dotterdotter kom till Rinkeby bibliotek och tog emot häftet.

19. Mario Capecchi medicin 2007
Kom till Rinkeby bibliotek.

20. Jean M G Le Clezio 2008
Kom till Rinkeby bibliotek.

21. Herta Müller 2009
Kom till Sverige men gjorde ytterst få besök. Hennes svenska översättare Karin Löfdahl kom till Rinkeby bibliotek och tog emot häftet.

21. Venkatraman Ramakrishnan kemi 2009
Kom till Rinkeby bibliotek.

22. Mario Vargas Llosa 2010
Kom till Rinkeby bibliotek.

23. Tomas Tranströmer 2011
Kom till Rinkeby bibliotek.

24. Mo Yan 2012

Kom till Rinkeby bibliotek.

25. Alice Munro 2013

Alice Munro kom inte till Stockholm. Hennes dotter Jenny Munro kom till Rinkeby bibliotek och tog emot häftet och barnens hyllning.

26.Patrick Modiano 2014
Kom till Rinkeby bibliotek.

Ansvariga 1988-2004 Gunilla Lundgren, författare och Elly Berg, konstvetare
Ansvariga 2005- Gunilla Lundgren, författare och Lotta Silfverhielm, grafisk formgivare

Rörd Modiano hyllad av Rinkebyelever

Det var en rörd och glad Nobelpristagare i litteratur som hyllades med ett stämningsfullt luciatåg från Askebyskolan. Lite senare välkomnades han på flera olika språk av Rinkebyskolans klass 8 C som fortsatte med presentationer av författaren själv och hans verk.

Patrick Modiano berättade att han var jättelycklig över att ta del av allt arbete som eleverna gjort och att han ville lära känna varenda en av dem och till och med brevväxla med dem. Det lyste i många ögon när hans ord översattes och fotograferna flockades kring litteraturpristagaren mitt bland de stolta eleverna.

Modiano 4

Detta var det tjugosjätte året för Nobel i Rinkeby – ett samarbete mellan författaren Gunilla Lundgren, Rinkebyskolan, Askebyskolan, Rinkeby bibliotek och Nobelbiblioteket.

Eleverna har arbetat med presentationen och utställningen som också innehöll tittskåp och ett häfte sedan tillkännagivandet av litteraturpristagaren i oktober.
– Hela processen fram till och med idag har varit väldigt språkutvecklande, sa svenskläraren Calle Zetterlund som berättade att eleverna har träffat både konstnärer och författare under arbetet. De har också besökt Nobelbiblioteket, Vinterviken och var med under tillkännagivandet av pristagaren i Börssalen. Under arbetet har de läst och illustrerat romanen Dora Bruder.

Modiano 5 – Jag kollade in i hans ögon när jag pratade och han kollade in i mina, sa Bengu, en av åttondeklassarna efter presentationen. Eleverna läste också en dikt om Rinkeby på sex språk och berättade om Alfred Nobel för en imponerad publik.

Patrick Modiano bjöds på te och kakor och bläddrade förtjust i det häfte som eleverna skänkt honom. Han var märkbart glad och rörd och hela tiden i centrum bland eleverna som visade honom sina egna bidrag i häftet.
– Jag lever i en dröm, sa litteraturpristagaren.

Läs mer om besöket på Rinkebyskolans hemsida.

/Monika Sidén

Det geniala är ofta skenbart enkelt


Kommer inte dina elever tycka att du förminskar dem om du läser en pekbok för dem? Kvinnan i sätet framför tilltalar mig med stark skepsis i tonen när jag, uppfylld av den argentinska barnbokskonstnären Isols bok, visar den för några bibliotekarier jag träffat på tåget hem från Göteborg. Jag förstår först inte frågan. Sen tänker jag överseende ”hon är inte lärare”, ler mitt vänligaste och säger att gymnasister är tillräckligt stora för att kunna befria sig från tanken att ett litet format inte kan erbjuda stora insikter. Fast det tror den skeptiska kvinnan inte alls. Hon är nämligen också gymnasielärare, och hennes elever skulle aldrig kunna intressera sig för en pekbok.

Jag är helt såld på böcker. Som svensklärare blir man lätt det – eller i alla fall förväntas man vara det. Bäst tycker jag om berättartekniskt avancerad litteratur där författaren medvetet arbetar med fiktionens kraft att skapa synvändor och ge nya perspektiv. I år fick jag alltså åka till bokmässan och fröjda runt bland seminarierna, lyssna på lärda utläggningar om realismens fokus på detaljer och höra bekymrade paneldebatter om läsning på fallrepet. Jag njöt helhjärtat. Och så letade jag böcker. Vad kan mina gymnasister månne gripas av?

Det mesta gick jag förbi, blädderprovade här och var men fann inget riktigt omtumlande – förrän jag såg den: Isols magiska ”En anka är bra att ha”. Eller om den nu heter ”En pojke är bra att ha”. Det beror lite på hur man ser på det hela. Eller på boken. Och det är just det som är så magiskt med den, att den på ett enkelt och genialt – det geniala är ofta skenbart enkelt – sätt visar vad ett perspektivbyte för med sig. Från och med nu är den boken mitt bästa arbetsredskap i klassrumsdiskussioner kring begreppen berättarperspektiv och intrig. En pekbok.

Min medpassagerare trodde inte på den boken för sina elever. Det gör jag. Jag tror att hennes elever, och alla andras också, absolut kan intressera sig för ett koncept som visuellt förtydligar något så abstrakt som berättarperspektiv i pekbokens form. Jag tror att de skulle kunna uppskatta Isols humor och egensinniga tecknarstil. Jag tror att de skulle kunna förstå något om berättandets villkor och de fällor en försåtlig författare gillrar; att valet av perspektiv är högst medvetet och att en nyfiken och engagerad läsare kan komma långt med att ifrågasätta och vända på det som skrivs för att utvinna ny förståelse av ett skeende. Och jag tror att de, i bästa fall, ännu är så pass oförstörda av en litterär kanons bestämmande tyngd att de inte värderar en litterär upplevelse utifrån vare sig antalet ord eller tjockleken på pärmarna. I bästa fall.

Jag tycker att vi ska sätta riktigt svåra böcker i händerna på våra gymnasister. Vi ska läsa och tala om läsningen med dem. Vi ska utmana med Shaun Tans bilderböcker, eller Isols, eller Pija Lindenbaums. Sen kan vi blanda upp med lite Dostojevskij, Munro och andra favoriter – bara vi utmanar och öppnar för nya perspektiv. Och aldrig, aldrig ska vi förminska dem så att vi tror att de inte kan se det stora i det lilla.

/Katarina Lycken Rüter, förstelärare i svenska på Östra Real

Lillholmsskolans åttor kliver in i historien

Kliv in i konsten

Under läsåret 2011-2012 genomförde sjuorna i Lillholmsskolan i samarbete med Nationalmuseum projektet Kliv in i konsten. Eleverna arbetade utifrån 12 målningarna från muséets samlingar. Uppgiften var att i bild och ord göra en tidsresa till varsin bild, och att rapportera om sina upplevelser som besökare i målningen och dess tid. Projektet finns beskrivet på Nationalmuseums hemsida: http://www.nationalmuseum.se/klivinikonsten

och på bildämnets: http://lillholmsbild.weebly.com/kliv-in-i-konsten.html

Elevernas texter och bilder visades sedan i en utställning på museet, fram till dess stängning för renovering i februari.

Kliv in i historien

I Kliv in i historien återvänder sjuorna, som nu är åttor, till samma målningar som de arbetade med förra året. Den gången genomförde de en tidsresa och uppträdde, fotograferade i sina vardagskläder, som främmande besökare i sina målningar. I Kliv in i historien, som genomförs i samarbete med Livrustkammaren i Kungliga Slottet, ska de inte tänka sig att de är besökare från vår tid, utan att de faktiskt lever i sin målnings tid. De blir fotograferade i tidstypiska kläder och ska sedan i Photoshop lägga till sig själva i sin målning, så diskret att man vid en hastig blick inte ska märka att de inte är en del av den från början. På svensklektionerna skriver de tillsammans med sina lärare Elin Christensen och Tuva-Stina Lindén berättelser om sina liv i konstverken, i form av inre monologer. Bild möter sedan text i en utställning som visas på Livrustkammaren 5 september – 17 november.

Rollfotograferingarna – en förhandstitt

I månadsskiftet april-maj fotograferades eleverna i dräkter och rekvisita från Livrustkammarens förråd. Vi höll till i den vackra Stensalen i Slottet. Här kan du se fyra av bilderna, de övriga 56 finns att se på bildämnets hemsida: http://lillholmsbild.weebly.com/kliv-in-i-historien—rollfotografering.html. Mycket historiskt, och konsthistoriskt, nöje!

Sten Canevall

Bildlärare

Lillholmsskolan

 

En fullkomligt lysande utställning

Vi på Rågsvedsskolan har en självlysande utställning som vi gärna vill dela med oss av med. Det är elever i årskurs 4 till 8 tillsammans med lärarna Johanna Gard och Viveca Öste som genomfört projektet.

Vi har inspirerats av konstnären Eka Acostas nätskulpturer och på en Elevens Vals dag gjorde vi egna verk i hönsnät.

De är spraymålade med neonfärger som sedan fluoresceras av ultraviolett ljus i mörker.

Utställningen – som visas i ett mörklagt rum – ackompanjeras av tonerna till Jean Michel Jarres lasermusik Waiting for Costeau.

Eleverna är mycket nöjda med resultatet.

Foto: Gert Sävkranz

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Projekt Runor på Färgpaletten i Bromma

Allting började med att barnen visade intresse för och upptäckte mönster av olika slag. En dag föreslog en pojke att de skulle göra en utflykt till en sten med mönster som han kände till. De åkte dit och upptäckte en runsten full av mönster och olika tecken. Det uppstod många frågor bland barnen kring stenen: Vem hade gjort mönstret? Betydde det något? Hur hade man gjort mönstret? Och när?

Frågorna följde med tillbaks till förskolan och utmynnade i en projektplan. Barnen utmanades i att prova sina olika teorier och hypoteser bland annat med en mångfald av material.

Filmen är gjord av Carina Wassberg, pedagog på Färgpaletten på Bävervägens förskola i Bromma.

Lillholmsskolan kliver in i konsten


Selevea Al-Ton i Frukostdags av Hanna Pauli.

Ord och bild är två språkformer som trivs alldeles ypperligt i varandras sällskap. I Kliv in i konsten har eleverna i årskurs 7 i Lillholmsskolan i Skärholmen låtit dem mötas. Resultatet finns att se på Nationalmuseums bottenvåning i Minigalleriet mellan den 4 juni och 28 oktober.

Tusentals bilder virvlar förbi våra medvetanden varje dag. I Kliv in i konsten har vi velat att varje elev skulle stanna upp i stillhet, reflektion och kreativt arbete inför en enda konstbild. Vid ett besök på Nationalmuseum valde var och en av de 62 eleverna  ut en målning som på något sätt talade till dem. 12 målningar tilltalade eleverna  och vi fick via Nationalmuseum tillgång till dem i en utmärkt digital kvalitet. Museet kunde därmed flytta till förorten och målningarna kom att finnas med oss under flera månader. Tyst talande med oss har de nästan blivit som våra vänner.

Eleverna har bearbetat sina konstverk i ord och bild. De har först i en text skrivit de spontana intryck och tankar de fick vid sitt första möte med målningen. De har sedan fått ett fiktivt, men mycket konkret, uppdrag: att med hjälp av en kamera göra en digital tidsresa in i sitt konstverk. Efter att ha funderat över vilken roll de ville spela i sin målning har de fotograferats. Med digital bildbehandling har de sedan placerat in den fotografiska bilden av sig själva i konstverket, som en observatör eller deltagare i bildens handling. I detta hantverk har de under en längre tid funnits intensivt närvarande i sina bilder, och därmed förvärvat en förtrogenhet med dem, som de har kunnat utnyttja när de under svensklektionerna parallellt skrivit sina texter, sina rapporter från tidsresans äventyr.

Den andra bilduppgiften har varit att bjuda in en av figurerna från sin målning till en omvänd tidsresa, ett besök i vår egen tids Skärholmen eller Vårberg. På Nationalmuseum kan man nu se se Valdemar Atterdag ta igen sig på torget i Skärholmen, eller Chardins Tvätterska från 1700-talet skrubba manschetter i Familjebostäders tvättstuga i Vårberg!

Läs och se mer, allt material finns tillgängligt på Lillholmsskolans bildämnes hemsida. Bläddra till exempel i elevernas illustrerade berättelser här eller se den karolinske officeren från Karl den XII´s likfärd på tunnelbaneperrongen i Vårberg här

Ett urval av elevernas arbeten finns också på Nationalmuseums sida
Här finns nio elevers tidsresebilder, fria att publicera, att ladda ned.

Allt detta finns alltså att se på Nationalmuseum mellan den 4 juni och 28 oktober. Dessutom sker ett mycket ovanligt evenemang på måndag den 4 juni: eleverna från årskurs 7 disponerar hela Nationalmuseum för en dag, och redovisar sitt arbete inför alla sina 600 skolkamrater från Lillholmsskolan och deras lärare. Efter en inledning i hörsalen vandrar eleverna, från förskoleklassen till årskurs 9, runt i museet. Vid originalverken väntar elever från årskurs 7, berättar fakta om målningarna och läser upp sina tidsreseberättelser.

Sten Canevall och Elin Christensen,
Bild- respektive svensklärare, Lillholmsskolan
Sten tel 076-1224793, sten.canevall@stockholm.se
Elin tel 076-1224679 elin.christensen@stockholm.se

Bongi Jarne McDermott
Nationalmuseet
Intendent pedagogik
telefon 08-5195 4300, e-post Bongi.MacDermott@nationalmuseum.se


 Kim Melo Parra i En hjältes död av Nils Forsberg

Mitt Magiska Träd

Två nior i Lillholmsskolan, Skärholmen, har arbetat med ett fritt bildtema: träd. Resultatet har blivit 58 mycket varierande tolkningar i stort format. Några träd är uppfyllda bara av att ge skönhet, andra utrycker ungdomlig livskraft eller vissnad ålderdom. Inte så få gråter över eller hämnas människans framfart, hotade som de är av nedhuggning och förvandling till bränsle och konsumtionsvaror.

Utställningen visas i Naturum/Nationalparkernas hus i Tyresta by, i anslutning till nationalparken, till och med söndagen den 29 januari. Eleverna har ägnat mycket engagemang åt att forma sina bildbudskap. Vi är faktiskt jättestolta över vårt gemensamma arbete! Snälla, hjälp till att öka elevernas berättigade stolthet över ett väl utfört arbete genom att sprida denna positiva nyhet från förorten, samtidigt som ni ger era läsare tips om ett verkligt inspirerande utflyktsmål!

Ovanstående bilder och några till, fria att publicera, och mer information finns på bildämnets hemsida: http://lillholmsbild.weebly.com/pressbilder.html

Naturum/Nationalparkernas hus har öppet tisdag till och med fredag 9.00-16.00, lördag och söndag 10.00-16.00. Fri entré. Buss 807 och 809 från Gullmarsplan, buss 834 från Handen. Bil mot Nynäshamn, avfart Brandbergen, följ skyltning Nationalpark.

Kettil Mannerheim: Sparka igång skrivandet med digitala bildnoveller!

Eleverna sitter med mikrofon, hörlurar och dator – men jobbar in i det sista med hederlig gammal textbearbetning – frågan är om de är medvetna om det.

Liksom många svensklärare, hyser jag en närmast osund kärlek till det skrivna ordet. Jag tjusas av träffande ordval, imponeras av sinnrika dispositioner och formligen dyrkar smidiga övergångar mellan stycken. När jag själv skriver blir jag manisk. Det är ett klippande och ett flyttande, en hungrig jakt på vassare ord, ett febrilt sökande efter bättre balans och finare flöde.

Vi som har den här läggningen har ofta litet svårt att förhålla oss till att många människor, däribland en hel del skolelever, inte intresserar sig för text alls och tycker att ”det är tråkigt att skriva”. Några tycker rent utav att det nästan är plågsamt och saknar fullständigt textnördens djuriska drift att fila på kommatering och interpunktion. Hur ska vi skriftfantaster möta ungdomar som inte låter sig hänföras av bokstävernas mystiska dragningskraft? Ja, kanske kan vi börja med att erkänna att de har en poäng.

För vad är väl en stackars ensam text idag? Ståendes mol allena kan den säkert kännas som något mycket sorgligt, trist och färglöst för en person som växer upp i det multimediala samhället. Kanske som något ofärdigt rent utav.

 Med utgångspunkt i dessa 2010-talets realiteter drog vi på Stockholmskällan och Medioteket igång Skapande Skola-projektet Historiska bildnoveller tillsammans med åttorna på Gärdesskolan. Förhoppningen var att Stockholmskällans rika material av gamla foton kombinerat med en multimedial presentationsform skulle vara en så pass rolig och inspirerande mix att eleverna liksom bara av farten intresserade sig för att piffa upp själva berättelsen – texten – i syfte att leverera en häftig slutprodukt.

 Projektet sjösattes på Gärdesskolan med en introduktion av temat Ung i Stockholm 1850-1960, en presentation av webbplatsen Stockholmskällan och några dramaturgiska tips. Sedan var arbetet med att leta historiska bilder och fundera på spännande berättelser igång. Efter några veckor av research och manusarbete i skolan kom ett glatt gäng elever till Medioteket för att färdigställa sina bildnoveller med hjälp av gratisprogrammet Photo Story och Mediotekets IKT-pedagog Andreas Meschke. Datasalarna fylldes till bredden med mikrofoner, hörlurar och fokuserade tonåringar.

 Och där började jag, textnörden, känna igen mig i ungdomarnas arbetssätt. Fotosekvenser ändrades, zoomningseffekter diskuterades och ljudeffekter finjusterades. Men framförallt, all you textlovers out there – runt omkring mig hörde jag det välbekanta och trevliga ljudet av gammal hederlig textbearbetning:

 – Nä, det där låter inget bra. Vi stryker det. Vi börjar direkt med ”Blodet droppade ner på Åke Jonssons skjorta”.

 Att jobba med det som så fint kallas för det vidgade textbegreppet verkar vara en effektiv metod att sätta fart på arbetet med helt vanlig gammal text. Av lärarnas feedback till oss att döma ser det i alla fall ut att vara så: Även de elever som tidigare haft mycket svårt för att skriva levererade bra berättelser. Och dessutom hade de roligt när de gjorde det.

 Kettil Mannerheim

Samordnare och pedagog på Stockholmskällan

Se Biljetten, Nicolas och Ludvigs historiska bildnovell.

Läs mer om Mediotekets och Stockholmskällans Skapande Skola-projekt.