Visar alla blogginlägg med kategorin:
Digital Kompetens

Teachmeet för lärare i Skarpnäck och Södermalm

TeachmeetEn viktig del i att utveckla sin digitala kompetens är att dela med sig av sina erfarenheter och ta del av andras.

Ett teachmeet är en konferens där man på ett strukturerat sätt delar erfarenheter, inspireras och genom erfarenhetsutbyte får möjlighet att utveckla sin egen användning av digitala verktyg i klassrummet.

Tisdag kväll den 2 april 2019 anordnade Södermalmsskolan ett teachmeet för lärare och skolledare i grundskoleområde 6 – Skarpnäck-Södermalm. Det var rektorerna som ingår i områdets digitala utvecklingsgrupp som initierat kvällen och bjudit in sina lärare.

Nina Jonsson, rektor på Södermalmsskolan, hälsar oss välkomna till en kväll i digitaliseringens tecken. Hon börjar med att berätta om den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet som regeringen beslutade om 2017. Strategin är ett styrdokument som berör oss alla som arbetar i skolan och Nina lyfter särskilt det fokusområdet som handlar om Digital kompetens för alla i skolväsendet.

Camilla Askebäck Diaz, förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan, drar igång kvällens konferens och går snabbt igenom ramverket för kvällens teachmeet. Innan konferensen har sju lärare anmält att de vill visa exempel på hur de använder digitala verktyg i sin undervisning. Camilla berättar att talarna har max fem minuter på sig att visa och dela sin erfarenhet. Sedan startar Camilla sin digitala trollerihatt, en slumpgenerator och namnen på den första talaren slumpas fram.

Talsyntesen – en inkluderande funktion

Först ut är Pernilla från Södermalmsskolan som vill dela sin erfarenhet av en viktig inkluderande funktion, talsyntesen, den avancerade läsaren som finns inbyggd i Office 365.
Talsyntesen hittar du när du öppnar ett dokument i O365 under funktionen Visa/Avancerad läsare. Läsaren har även ett inbyggt bildstöd, du kan få texter översatta, och eleven kan även få hjälp att markera stavelser, substantiv etc.

Victor från Lugnets skola visar hur han arbetar med att skapa digitala utställningar med dina elever med appen Keynote på iPads. Eleverna bygger in interaktivitet i sina presentationer genom att skapa klickbara länkar. I hans klass i åk 2 har de gjort en utställning om nordiska däggdjur och en viktig del är att kunna arbeta med mottagarperspektivet: vem ska ta del av utställningen – vårdnadshavare eller andra klasser? Det ger ytterligare en dimension till arbetet.

David på Södermalmsskolan har undersökt hur han kan hålla koll på vad eleverna gör under lektionstid, alltså vilka appar de använder och hur väl de disponerar tiden med hjälp av Apple Classrum och demonstrerar hur det fungerar.

Högläsning online

Martin från Katarina Norra skola har funderat på hur man kan tillgängliggöra undervisningen så att även elever som av någon anledning inte finns på plats kan ta del av den. Detta resulterade i att han börjat publicera sin högläsning till eleverna online och beskriver det som ett ”lätt sätt att hjälpa eleverna att känna sig delaktiga”. Han använder tre appar för detta: Audiocopy, Soundcloud och delar sedan filen med eleverna i O365 Teams.

Johan från Lugnets skola uppmanar oss om att gå ut och uppleva naturen, att arbeta med IKT utomhus! Det finns oändliga möjligheter att arbeta utomhus, till exempel med kameran i en iPad. Johans elever hämtar inspiration och skriver dikter om naturen – i naturen. Dikterna skrivs och illustreras visuellt med hjälp av plattan. Stämningen höjdes direkt när Johan blev ombedd att läsa upp några av elevernas vackra dikter.

teachmeet1Pernilla från Katarina Södra och Calle från Lugnets skola har hittat webbsidan Classroomscreen och tipsar om den. Ingen inloggning krävs så den är enkel att komma igång med. Ett hjälpmedel för funktioner kring lektionen till exemepel trafiksymboler, trafikljus, äggklocka, skrivfunktion, ritfunktion, hänvisa via QR-kod, exit pott och så vidare. Testa!

”Den bästa appen enligt oss är Book Creator”, inleder Anette från Katarina Norra skola. Där man kan infoga text, bild, ljud och film och skapa collage i en interaktiv bok. Hennes nyanlända elever visualiserar och visar sina kunskaper i en egen bok inför utvecklingssamtalet. Hennes elever som arbetar med ASL (att skriva sig till läsning) tar texterna från Skolstil och importerar till Book Creator. Anette delar flera erfarenheter kring logistik i klassrummet vad gäller iPad-vagnar och laddning, inloggning för 8-åringar i Skolplattformen (jo, det går!) och avslutar med att dela en enkel men mycket uppskattad uppgift hennes elever gjort: ”Mejla hem och berätta om din skolvecka”. Så lyckad och uppskattad av alla – och så klart fick eleverna svar!

Nätkritik och nätetik

Jacob på Lugnets skola uppmanar oss att inte bara prata om faror och ”det dåliga” med nätet med våra elever. Prata med elever och vårdnadshavare om möjligheter med nätet och det som är bra, prata innan det dåliga hänt. Han delar med sig av ett koncept de arbetat efter på Lugnets skola efter att de haft föreläsare i ämnet nätsäkerhet och nätkritik, nätetik. Inställningen är att internet är en naturlig del av livet och om man tittar på statistiken från rapporten Svenskarna och internet så ser man att våra elever där, och då är det även där vi ska vara nyfikna och delaktiga.

Slutligen visar Camilla från Södermalmsskolan hur hon arbetar med Office 365 Teams med sina elever, med all information samlad och tydlighet för eleven var de hittar material, länkar och resurser. Hon använder även funktionen för att skapa uppgifter i teams. Där kan hon inte bara dela ut uppgifter till hela klassen utan även till enskilda elever samt även individanpassa och koppla en enskild uppgift till en elev/grupp till en resurs just för aktuell uppgift.

Smådiskussioner à la Edcamp

Efter presentationerna är det dags att runda av med en kort Edcamp-diskussion. Deltagarna får skriva ned sitt önskade diskussionsämne i dagens grid (schema) och dela upp sig i diskussionsgrupper efter intresse. Dagens samtalspunkter var: Teams på lågstadiet, Digiexam, programmering, digital prov, Apple Classroom och digital plan.
Lärare från Katarina Södra i gruppen som diskuterade hur man använder teams på lågstadiet.

teachmeet2

Tack alla som kom och gjorde kvällen intressant och givande! Vem tar över stafettpinnen och skapar nästa teachmeet?

Jessica Forsberg och Ulla-Karin Lundgren
Projekt- och processledare digitalisering, grundskoleområde 6

Källor:
Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet
https://www.regeringen.se/4a9d9a/contentassets/00b3d9118b0144f6bb95302f3e08d11c/nationell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf

Svenskarna och internet
https://2018.svenskarnaochinternet.se/

Teachmeet
https://en.wikipedia.org/wiki/TeachMeet

Rålambshovsskolans språklärare + IKT= sant

Det kom ett brev till redaktionen:

Hej på er!Vi på Rålambshovsskolan i Stockholm har några internationella projekt. Skolan satsar på att förstärka sina internationella kontakter och att koppla ihop den med vår profil som teknikskola. Det som är mest aktuellt just nu är att vi programmerar appar tillsammans med lärare och elever från fyra andra skolor i Europa (Tyskland, Holland, Spanien och Italien). Projektet är ett så kallat Erasmus+ KA2 och finansieras av Europakommissionen. Ni kan läsa mer om det projektet i vår blogg .Vi har även två andra projekt som vi har startat i år, men dessa kommer vi kunna berätta mer om vid ett senare tillfälle om ni vill: Ett nordiskt projekt med Norge och Danmark som handlar om läsförståelse, nordiska språk och IKT. Projektet är finansierat av Nordplus junior/Nordiska ministerrådet. Ett Erasmus+/KA1-projekt där språklärarna på skolan åker till Malta, Tyskland och Spanien på IKT-kurser. Projektet är finansierat av Europakommissionen.

Här kommer en rapport från spansklärarna.

alla lärare
¡Buenos días Europa!

Rålambshovsskolan är en diplomerad teknikskola som ställer höga krav på att lärarna ska använda modern teknik i klassrummen. Förra året kände vi språklärare att vi ville uppdatera våra kunskaper för att IKT ska kunna integreras bättre i vår undervisning. Men det är mycket som är viktigt i skolans värld och för oss språklärare är det extra betydelsefullt att få input från de länder där målspråket talas.

Därför ville vi slå två flugor i en smäll – vi skulle lära oss mer IKT i våra respektive målspråksländer. Vi beslutade oss för att söka projektpengar genom Erasmus+/KA1 och till vår stora glädje gick ansökan igenom. Vi fick pengar för att fortbilda oss i IKT i våra målspråksländer: spansklärarna i Spanien, fransklärarna i Frankrike, tysklärarna i Tyskland och engelsklärarna på Malta.

Arbete i internationella grupper!Att gå på kurs utomlands ger oss även möjligheter att utöka våra internationella kontakter. Det är viktigt att lärare från olika europeiska länder träffas och arbetar tillsammans. Vi som arbetar med de unga medborgarna i Europa behöver ha en större förståelse för och kunskap om de andra länderna i vår union.

Nu har skolans spansklärare varit i Jaén i Andalusien på IKT-kurs hos en kursarrangör som heter English Matters i samarbete med universiteten i Jaén och Granada. Vi har arbetat med Glogster, Educaplay, PhotoPeach, Youtube, Kahoot, Google drive, Smartbord, sociala medier och andra verktyg att använda i klassrummet. Vi besökte även några städer som är skyddade av UNESCOS världsarv: Úbeda samt Baeza som är kända för sina välbevarade renässansbyggnader.

Sara Frankhammar, Ulrica Svensson, Maria Nyberg och Sofia Sik BookSom grand final på kursen åkte vi till Alhambra i Granada för att få uppleva en plats som vi ofta tar upp i spanskundervisningen, men som några i vår lilla spansklärargrupp aldrig hade besökt tidigare. Vi har även lärt känna några lärare från andra delar i Europa och kanske är detta starten för nya samarbeten. Det kanske blir nya hållplatser på vår internationella skolresa!

Sara Frankhammar, Ulrica Svensson, Maria Nyberg och Sofia Sik Book, Rålambshovsskolan

Kollegialt lärande och engagemang kring IKT på Nya Elementar

nya 1Citatet av Michael Fullan på Ateas BETT event 2016 är något som har blivit ett bestående intryck från resan till London. När vi i vårt IKT-råd skulle börja planera för vårt fortsatta arbete på Nya Elementar skola så fanns detta uttryck kvar som det starkaste och det som mest präglar oss i vårt arbete framåt. Utgångspunkten för studiedagen blev citatet och hur vi ska förändra vårt pedagogiska förhållningssätt för att nå en djupare förståelse hos våra elever och få dem att själva bli ”makers” i sitt egna lärande.

nya 2I augusti 2016 tog vi som skola första steget  i vår satsning för att alla elever ska få ha sin egen ”device”. Nu, ett halvår senare är vi i slutfasen av implementeringen. Huvudsyftet med satsningen är i slutändan att elevernas måluppfyllelse ska ha ökat, speciellt för elever i behov av särskilt stöd. För att nå dit behöver vi arbeta systematiskt och tålmodigt tillsammans. Därför valde vi att avsätta en studiedag med det kollegiala lärandet i fokus. Över natten arrangerades dessutom delar av skolans lokaler om för att anta formen av ett mässområde, där det bjöds på teachmeets och workshops inom minecraft, QR-koder, office365, DigiExam, programmering mm. Till Nya Elementar behövde vi inte ta in föreläsare eller inspiratörer för att höja personalens digitala kompetens, det sköts helt och hållet inom personalgruppen.

nya 3Andan som fyller den annars elevtomma studiedagen är nyfikenhet, engagemang och glädje i att jobba och utvecklas tillsammans för att kunna ge våra elever den bästa tänkbara starten i deras liv! Vi förbereder ju för ett liv i en framtid som vi faktiskt inte vet så mycket om men att den kommer kräva digital kompetens – det är vi överens om! Våra elever ska bli ”makers, not just users”.

När studiedagen är avklarad, sätter vi oss och planerar nästa event: Google Expeditions kommer på besök för att möta våra elever. Mer om det i nästa blogginlägg.

/Stojanka & Sara

nya 4nya 5

Fyrorna på Bäckahagen testade programmering med Hour of code

kod”Hej!

Jag och mina två klasser i årskurs 4 har hakat på det internationella skolprojektet ”Hour of code”. Eleverna skulle under en timme i skolan få prova på grunderna i att programmera. När mina elever började i fyran såg vi ett inslag från Lilla Aktuellt där elever från en annan skola ute i landet fick ha programmering i skolan. Mina elever i båda klasserna ville så gärna pröva på det. Så när jag fick nys om Hour of code tvekade jag inte en sekund.

Vi lärde oss tillsammans

Jag har själv nästan ingen erfarenhet av att programmera så jag såg detta projekt som något där jag och eleverna skulle lära oss något nytt tillsammans. Som tur är så fanns det ett flertal inspirerande och instruerande filmer på projektets hemsida som var till stor hjälp. Övningarna var lätta till en början och fick eleverna att vilja lära sig mera. Eleverna fick verkligen använda sin förmåga att analysera och följa instruktioner samt sin problemlösningsförmåga.

kod minecraftProgrammeringen var förenklad och istället för att eleverna skulle skriva in programmeringskoden så fick de dra kommandon i olika block där de kunde förändra enklare variabler så det var inga problem att komma igång. Eleverna kunde relatera programmeringen till verkligheten då deras uppdrag var att programera figurer som för dem var kända från filmer och data-/tv-spel.

”Våga pröva”

kod 1Denna timme växte och eleverna vill inte sluta. Många elever ville bara fortsätta och de var verkligen sugna på nya utmaningar. Många av uppgifterna var både språkutvecklande och utvecklade deras matematiska förmåga.

Jag hoppas att många vågar prova på detta för det var verkligen något som engagerade eleverna!”

Med vänlig hälsning
David Gustafsson
Lärare MA/NO åk 4 Bäckahagens skola

kod 3

ESS-lärare till Malta på IKT-projektet Let´s explore ICT

ICT 1Nu är arbetet i gång inom Erasmus+ projektet: Let´s explore ICT. Två lärargrupper med sammanlagt åtta lärare har deltagit under hösten i kursen ”ICT for Collaborative, Project-Based, Teaching and Learning” på Malta. Arbetet i projektet fortsätter nu i skolan med workshops i lärargruppen. Nästa höst kommer ytterligare tre lärargrupper att delta i ”Smart solutions” kurs på Malta.

De åtta som har varit i väg på kursen  hittills på Malta är Christer Willborg, Ewa Antonovic, Lena Rudström-Steinmo, Kristina Berg, Kristina Strand, Stefan Lindgren, Monica Algeborg och (sittande) Åke Näslund. Sammanlagt ska 20 kollegor delta i projektet.

Följ gärna projektet i bloggen: https://digitaliseringblog.wordpress.com/

Kristina Strand
lärare på ESS-gymnasiet

Twitter ledde till spännande konferens och nya lärarkompisar

lottaI somras besökte jag en fantastisk konferens i Atlanta USA, #ISTE2015 International Society for Technology and Education. Nästa sommar är konferensen i Philadelphia,

Det var tack vara Twitter som jag kom iväg. Jag följde tweets från förra årets konferens och blev nyfiken. Fick tips om stipendium att söka via Twitter. Hittade svenskar som skulle dit via Twitter. Fick kontakt med några att hänga med i USA via Twitter. Och slutligen, nya kompisar på konferensen via Twitter.

Läs mer om mina upplevelser på min blogg.
http://lottabo.se/a-digital-marathon/

Lotta Bohlin, Årstaskolan
@lottabo 

 

”Och som vanligt med programmering handlar det om att öva, öva, öva…”

Mitt temporära formativa omdömessystem i programmering

När jag undervisar programmering så är min pedagogiska idé att använda ”learning by do-ing”, det vill säga att det är först genom att arbeta med ett större antal uppgifter och övningar som eleven får en korrekt känsla för hur man programmerar. I programmering gäller definitivt ordspråket ”Övning ger färdighet”. Genom att arbeta med många uppgifter en efter en lyckas varje elev komma över alla de trösklar han/hon träffar på i sin inlärning.

Eleverna i programmering måste lära sig att kompilera ett program och åtgärda eventuella kompileringsfel. Efter det att kompileringsfelen är åtgärdade skall eleverna exekvera programmet och lära sig att åtgärda eventuella exekveringsfel och logiska fel. För att bli bra på detta måste man öva och åter öva. Ingvar Gratte som är en av Sveriges mest kända författare för programmeringskurser skriver i inledningen i många av hans böcker följande: ”Och som vanligt i samband med programmering handlar det om att öva, öva, öva…!”  Jag har själv läst många programmeringsböcker och när jag övar på uppgifterna som finns i böckerna får jag en mycket bättre förståelse än om jag enbart läser boken utan att praktisera det som står i den.

Omdömessystemet inspirerar eleverna

Nästan varje uppgift som finns i programmeringsböckerna tar upp en ny funktion, metod eller tankesätt på hur man skall lösa ett problem. Därför är det ganska uppenbart för en person som har ett utvecklat pedagogisk sinnelag att ju mer olika programmeringsuppgifter man gör desto bättre blir man i programmering.
Eftersom jag vill betona för eleverna hur viktigt det är för dem att konstant göra olika övningar och uppgifter har jag använt mig av ett temporärt omdömessystem som är kopplat till hur många övningar de har gjort. Med detta temporära omdömessystem försöker jag pusha och inspirera eleverna att göra ännu mer övningar så att de får ännu bättre programmeringskunskaper.

Denna process där jag ger en återkoppling till eleverna beroende på hur bra de löser sina uppgifter är en formativ bedömningsprocess som kännetecknas av att målet för undervisningen är att närma sig så mycket som möjligt att göra alla efterfrågade uppgifter. I denna formativa bedömningsprocess tydliggörs och synliggörs var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet (han kan se i omdömessystemet vilka uppgifter han inte har gjort).

Positiva kriterier

Forskning har visat att formativ bedömning ökar elevernas lärande enligt Skolverket.
Jag delar upp uppgifterna i olika delar där varje del behandlar ett specifikt område i kursen. I detta exempel har vi tre delar där varje del består av tolv uppgifter. Jag har valt följande kriterium för att generera automatiskt det temporära omdömet i varje del:
 Omdömet ”Bättre kan du!” om eleven har gjort färre än 6 uppgifter.
 Omdömet ”Bra!” om eleven har gjort 6 eller 7 uppgifter.
 Omdömet ”Mycket bra!” om eleven har gjort 8 eller 9 uppgifter.
 Omdömet ”Utmärkt!” om eleven har gjort 10 eller 11 uppgifter.
 Omdömet ”Enastående” om eleven har gjort alla uppgifterna.

Se bedömningsformuläret här.

För att åstadkomma detta använder jag till exempel i cell B3 formeln =ANTAL.OM(H3:S3;”x”). Med hjälp av denna formel beräknar jag på ett automatiskt sätt hur många uppgifter Elev1 har gjort i del1.
För att beräkna automatiskt elevens temporära omdöme använder jag följande formel i cell C3 =OM(B3<6;”Bättre kan du!”;OM(B3<8;”Bra!”;OM(B3<10;”Mycket bra!”;OM(B3<12;”Utmärkt!”;”Enastående!”)))). Därefter kan man med hjälp av autofyll-funktionen se till att övriga rader får motsvarande formel.

Kan användas i andra ämnen

Med hjälp av detta temporära omdömessystem använder man IT som ett pedagogiskt verktyg i en formativ bedömningsprocess och gör eleverna ännu mer medvetna om de möjligheter man har när man använder sig av IT verktyg. Detta omdömessystem kan användas i alla olika ämnen där det är viktigt att eleverna gör många och varierande uppgifter. Om jag vore rektor skulle jag rekommendera mina lärare att använda detta temporära omdömessystem som ett pedagogiskt verktyg i den formativa bedömningsprocessen.

Till sist vill jag betona att vid programmeringskurserna så får eleverna göra också ett skriftligt prov (och omprov om det skulle behövas). Det är detta prov som i kombination med hur bra eleven har klarat sina olika uppgifter som avgör elevens betyg i kursen.

Peter Semiotakis, lärare på St Eriks gymnasium

När jag säger Google – vad tänker du på då?

När jag säger Google kanske du tänker på en sökmotor. Men vad säger egentligen ordet sökmotor om det amerikanska internetföretag som bland sina tjänster erbjuder en söktjänst? Många av oss använder verbformen att googla i utvidgad form som ett verb för att söka på webben. Googles söktjänst är så självklar att vi slutar se den för vad den är: en tjänst som erbjuds av ett kommersiellt företag vars affärsidé är att erbjuda annonser och annonsplats kopplat till vårt sökbeteende.

När jag googlar ”java” är Google det självklara valet. Tjänsten har som ambition ”att organisera världens information och göra den tillgänglig och användbar för alla”. De säger vidare att ”även om du inte vet exakt vad du letar efter så är det vår uppgift att hitta svaret åt dig”. De vill organisera världens information och erbjuda en söktjänst som vet vad jag söker efter innan jag ens formulerat det för dig själv. Det är fantastiskt!

Men för att Google ska kunna erbjuda en sådan söktjänst måste jag och Google vara överens om deras beskrivning av mig och av mina intressen. Hur vet Google om jag söker efter javakaffe, Javahalvön eller javaskript? När jag googlar ”java” får jag träffar på programmering och skript, trots att det kanske är en resa jag tänker på. Det beror på att Google organiserar informationen på webben utifrån mitt tidigare sökbeteende, för att jag enkelt ska kunna hitta den information som är relevant för mig och mina intressen.

Risken är stor att jag inte får tillgång till alternativa perspektiv utan hamnar i en ekokammare, som gör att jag inte ifrågasätter det som jag redan känner till och är bekväm med. Googles tjänst bygger på att förstärka de föreställningar som vi redan har och göra dem än mer förankrade och på så sätt stärka vår världsbild. När jag googlar får jag ta del av det som jag redan känner till och tidigare varit intresserad av.

I min värld är det en fara. Tjänstens enkelhet och vilja att veta vad jag söker innan jag ens har sökt, kan göra att jag tror på de svar Google ger mig utan att ställa frågor om vad som styr urvalet och vilka värderingar som finns bakom sökresultatet.

En viktig del av en demokrati är tillgången till många perspektiv. Hur ska vi och våra elever utmanas i vår världsbild om vi aldrig möter andra perspektiv och föreställningar än de som redan stämmer överens med det som vi redan har googlat efter? Hur vet vi om de svar som Google ger stämmer överens med våra demokratiska värderingar? Hur lär vi elever att hantera en tjänst vars algoritm stärker det som de redan tycker och vars syfte är att vi ska klicka på annonser som ska leda till ett köp?

Kristina Alexanderson

Kristina Alexanderson är chef för Internet i skolan på Stiftelsen för internetinfrastruktur.

Hur du får elever att engagera sig i svåra problem

Entreprenöriellt lärande! Vi var väl både en och två pedagoger som förvånat och till och med ironiskt, höjde på ögonbrynen när begreppet entreprenöriellt lärande dök upp i läroplanen. Att det var närmast omöjligt att uttala var vi överens om men vad betydde det och hur skulle det märkas i undervisningen? Att inte alla elever i framtiden skulle bli egna företagare förstod vi nog och snart förstod vi också att det snarare handlade om ett sätt att närma sig kunskap. Att ta sig an kunskap på ett nyfiket, experimenterande och undersökande sätt. Eleverna skulle ges möjlighet att ta egna initiativ, pröva egna idéer och lösa problem.

När vi på Ärvingeskolan hörde talas om en tävling som skulle heta Next Up insåg vi att detta handlade om precis detta entreprenöriella lärande. Tävlingen Next Up är en IT-inspirerad aktivitet inom IT&Telekomföretagens VäljIT-initiativ, där eleverna i åk 8 får ta sig an ett verkligt case som presenteras av ett företag. Alla case är på något sätt relaterade till framtida användning av IT och eleverna ställs inför ett antal problem som de ska hitta lösningar på.

Som pedagog är det både intressant och inspirerande att se med vilket intresse och engagemang eleverna griper tag i dessa inte helt enkla problem. Livliga diskussioner om hur framtida sociala medier ska kunna leda till verkligt inflytande för ungdomar. Sökande efter kunskap om kognitiva system för att minska miljöpåverkan av skolmat. Plötsligt blir kunskapen något levande och verkligt. Att eleverna sedan också ska presentera sina lösningar för representanter för de aktuella företagen skapar naturligtvis en extra krydda till det hela. Kanske kommer flera av de deltagande eleverna om tio år brottas med liknande problem i sina yrken, men även om inte alla i framtiden kommer att syssla med IT har de i alla fall fått möta en del av verkligheten i sin skolvardag.

Roger Terner, SO-lärare och förstelärare, Ärvingeskolan

 

 

 

 

 

 

 

Filmad återkoppling skapar kvalitetstid för eleverna

Jag har jobbat med Josef Sahlins skrivprojekt Monstret,  med mina elever i årskurs 4. Eleverna har skrivit sina texter i wikispaces vilket gör att jag alltid har tillgång till alla elevers texter och jag kan följa deras utveckling eftersom alla versioner av texten sparas.

(http://josefsahlin.se/?page_id=239)

(http://www.wikispaces.com)

Under lektionstid är det svårt att hinna med att hjälpa alla elever. För att kunna få igång fler elever samtidigt har jag filmat både allmäna instruktioner och individuell återkoppling som jag lagt upp på wikispaces. Instruktionerna ligger på sidan ”home” för vår gemensamma wiki och den individuella återkopplingen lägger jag på elevens egen sida.

Jag använder screencast-o-matic, (http://www.screencast-o-matic.com) som är ett skärminspelningsverktyg som är gratis och webbaserat. Det spelar in det jag väljer att visa av min skärm. Jag använder datorns inbyggda mikrofon och pratar med eleven medan jag spelar in och visar i texten. En gul ring visar hur jag rör markören och det gör att det är lätt att peka på olika delar av texten. När filmen är färdig är det bara att spara ner som filmfil eller ladda upp på youtube direkt.

Eleverna uppskattar filmerna. De tycker om att de kan titta på dem hur många gånger som helst och de tycker att det är lättare när jag beskriver muntligt och inte bara lämnar en skriftlig kommentar. En del sparar sina filmer och ser dem om och om igen, andra raderar dem när de lyssnat och tycker sig färdiga med informationen. Jag tycker om att jag kan sitta och småprata lite med eleven, även om jag gör det genom datorn. Det känns inte lika uppstyrt och omdömesmässigt när jag pratar, istället för att lämna en skriftlig kommentar. Jag kan förklara mer utförligt och lättare visa direkt i texten vad jag menar. Självklart önskar jag att jag hade tiden att sitta med varje elev individuellt varje lektion, men så ser det tyvärr inte ut. Filmad återkoppling tycker jag är ett bra sätt att komma eleverna lite närmare i alla fall.

Kontakta mig gärna om du har frågor eller kommentarer. Jag nås på:

karin.nygards@stockholm.se eller på twitter under namnet @grishund