Visar alla blogginlägg med kategorin:
Elever i behov av särskilt stöd

Ingen skulle behöva stanna hemma

”Var och en har rätt till utbildning.” Så står det i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Det innebär att vi som jobbar med skola har mänskliga skyldigheter att ordna med utbildning för alla. Men lever vi egentligen upp till det? Ger vi varenda elev en riktigt god utbildning?

Nyss hemkommen från en studieresa till Indien och New Delhis slum är det lätt att tänka att vi har det ruskigt bra i svensk skola. För det har vi ju, även om vi inte alltid ser det. I Indien träffade jag barn som tiggde på gatorna. Jag träffade lärare med över 80 elever i klasserna. Jag mötte traffickingoffer, vuxna analfabeter och aidssjuka föräldralösa barn. Det låter sorgligt men så kändes det inte, för eleverna visade en sån tilltro och glädje över skolan. Både barn och vuxna uttryckte stort framtidshopp och tyckte att utbildning är vägen till en bättre framtid. Precis som vi också tycker, fast vi tappar bort det lite mellan stressen över provrättningar och arga föräldramejl.

Här i Sverige får ju alla barn gå i skolan. Men alla tillgodogör sig faktiskt inte skolutbildningen. Trots att det är skolplikt och varken krig eller svält har vi elever som mår så dåligt att de inte ens kommer till skolan. Och de elever som går i skolan men ändå inte når de mest elementära kunskapsmålen – har vi gett dem rätten till utbildning?

Det gör ont i lärarhjärtat när vi misslyckas. Men vems skyldighet är det att se till att eleverna lyckas? Är det elevens egen skyldighet? Föräldrarnas? Skolans? Jag tycker att det är vår skyldighet, vi som jobbar i skolan. För vårt arbete, vår inställning och vårt bemötande av elever och föräldrar är det enda vi själva råder över.

Om alla har rätt till utbildning borde vi faktiskt inte tappa så många elever på vägen. Inte en enda elev skulle behöva stanna hemma för att klasskamraterna mobbar och kränker. Ingen elev skulle behöva misslyckas på grund av våra brister i bemötande, resurser och pedagogik. Ingen elev skulle underprestera, skolka eller strunta i skolan. Det gör mig så upprörd att vi – trots våra goda förutsättningar – ändå inte lyckas bättre.

Många lärare jag träffat brottas med dilemmat hur man möter, stödjer och utmanar varenda elev på rätt nivå, men förvånansvärt lite kompetensutveckling handlar om att utveckla just den kompetensen. Ett kunskapsintensivt yrke som lärare borde kräva långt mer kvalificerad och kontinuerlig fortbildning inom både ämnesinnehåll och metoder. Forskning om vilket slags undervisning som faktiskt skapar bra inlärning borde stärkas. Menar vi allvar med att utbildning för alla är viktigt, behöver vi satsa mycket mer på lärares lärande. Då krävs både mer forskning, ambitiösa mål, adekvata resurser och smarta strategier.annika h f

Men varför är det så svårt då? Ska vi skylla på våra chefer? På politikerna? På föräldrarna, eleverna, tidsbristen, läroplansmålen eller vädret? Jag tror att vi har större möjlighet att förändra än vi ibland ser. Det är liksom vår mänskliga skyldighet, vi som jobbar med skola. Som Nobelpristagaren Malala Yousafzai säger: ”Let us remember: One book, one pen, one child and one teacher can change the world.”

 

 
Annika Hedås Falk
projektledare på utbildningsförvaltningen

Framgångsrik skolutveckling genom aktionsforskning

johanna fredmanFramgångsrik skolutveckling genom aktionsforskning. Det var med dessa ord vår vetenskapliga ledare Anki Wennergren inledde vår avslutningsdag i forskningscirkeln. Forskningscirkeln som har varit en del av Alviksskolans Språklyft, har haft som syfte att genom samverkan mellan verksamheter öka elevernas måluppfyllelse. Verksamheterna består av Alviksskolans hörselklassverksamhet och hörselhabiliteringen i Stockholms läns landsting.

Att kommunicera ut våra resultat och de slutsatser vi dragit i våra undersökningar är en del i att bepröva de egna erfarenheterna. Externa personer hade därför bjudits in från de båda verksamheterna, SPSM och utbildningsdepartementet.

Affischer ska tryckas upp

Dagen var upplagd i seminarieform. Vi deltagare presenterade först den egna postern eller en powerpoint under 10 minuter. Därefter följde ett samtal under cirka 20 minuter under ledning av vår vetenskaplige ledare. Att presentera det systematiska kvalitetsarbetet genom en poster är fantastiskt finurligt tycker jag. Det är visuellt och fångar läsarens uppmärksamhet att förhoppningsvis vilja läsa mer om undersökningen. Postrarna kommer tryckas upp som affischer och ramas in så att de synliggörs i de båda verksamheterna.

Efter halva dagen lämnade de inbjudna gästerna seminariet och vi deltagare samt verksamheternas båda chefer ägnade resterande tid åt utvärdering och framåtblickande. Inför denna dag hade vi deltagare gjort en SWOT-analys, en fyrfältare där vi belyste:
• Styrkor med projektets genomförande och utfall
• Svagheter med projektets genomförande och utfall
• Möjligheter för att använda sig av lärdomar från projektet (framtid)
• Risker/utmaningar med att använda sig av lärdomar från projektet (framtid)

Vad händer nu?

Forskningscirkeln är nu avslutad men jag och alla som deltog under dagen ser detta som början på en mer proaktiv och långsiktig samverkan mellan våra verksamheter. Nu har vi identifierat några samverkansområden och det tror jag är av yttersta vikt när man just ska samverka. Erfarenheter och resultat från forskningscirkeln kommer även att publiceras både i en vetenskaplig artikel samt i en kommande D-uppsats.

Ett systematiskt kvalitetsarbete som vilar på vetenskaplig grund och beprövade erfarenheter
Det som har varit så utvecklande och faktiskt ganska svårt är att vi har tränat oss i och tillämpat de vetenskapliga förmågorna:
• Att analysera våra skuggningsprotokoll
• Dra slutsatser av litteratur vi läst i triogrupper
• Att vi systematiskt dokumenterat vårt arbete både genom minutpapper och skuggningsprotokoll
• Att vi har använt oss av forskning för att förstå vår praktik
• Att vi har spridit och publicerat våra kunskaper inom våra professioner

Avslutningsvis vill jag gjuta mod i alla er därute som skulle vilja initiera eller delta i en forskningscirkel. Det är fantastiskt vilken kraft och energi det genererar!

Hälsningar
Johanna Fredman
Projektledare för samverkansprojektet/forskningscirkeln

Sommarkollot som vänder på utanförskapet

sommarkollo”Det är nu fjärde gången som vi har ordnat en kollovecka för ungdomar i åldern 12-16 med långvarig skolfrånvaro. Syftet med kollot är att sammanföra dessa ungdomar med andra i en liknande situation och välkomna och integrera dem i en gemenskap som präglas av acceptans och tillit. 23 ungdomar hade anmält sig till årets kollo, som än en gång ägde rum på ”Skatboet” på Värmdö.

Deltagandet var kostnadsfritt. Personalen jobbade ideellt och alla övriga kostnader täcktes av bidrag och gåvor av både Skandia (Idéer för livet) samt insamlingsstiftelsen Polstjärna.

Att inte bli förstådd

Det finns alltid anledningar till att ungdomar väljer att inte gå i skolan. Inte sällan har de upplevt någon form av utanförskap och ensamhet i sina respektive skolor. Många har inte fått stöd eller anpassad undervisning eller varit utsatta för kränkande behandling av personal eller andra elever.
Att inte bli förstådd, att inte få vara med eller inte bli sedd är smärtsamma upplevelser för oss människor – förmodligen ännu jobbigare på högstadiet.

Vårt kollo vill vara motvikt och alternativ till den isolering och det utanförskap som skolfrånvaron kan föra med sig i ungdomens liv. Vår ambition är inte att få barnen tillbaka i skolan. Ambitionen är att tillgodose deras behov av gemenskap, tillit och acceptans. Med dessa behov tillgodosedda väcks den inneboende livsgnistan och livsglädjen som finns i alla människor.

Väcka barnens tillit

Våra skolor behöver ställa sig frågan vad de gör för att väcka barnens tillit och deras upplevelse av gemenskap och acceptans? Människor som litar på att andra vill de väl, som känner sig accepterade och tillhörande VILL GÅ I SKOLAN. Detta kanske vårt kollo kan göra sitt bidrag till.

”När du kommer till det här kollot, då har du inget val: Du blir accepterad och då händer något i ditt liv. Det blir en sådan lättnad…” (deltagare, 15 år)

Läs mer om oss på www.facebook.com/sommarkollo4me eller www.sommarkollo4.me

Med kolloglada hälsningar,
Matthias”

Kolloveckan för ungdomar med hög skolfrånvaro fortsätter nästa år

Nu är kolloveckan för ”hemmasittare” över för den här gången. Lika lyckat som vanligt.

”När jag frågade alla deltagare och ledare under vår ”sista-kvälls-brasa” vem som skulle vilja komma tillbaks till kollot nästa år, gick allas händer upp. Då gör vi så: det blir kollo igen även 2014″, skriver bland annat  initiativtagaren Matthias Rowe i sitt blogginlägg.

Se bilder och läs Matthias berättelse från lägerveckan ute på Värmdö!

Sommarkollo för ”hemmasittare”

”Om exakt en månad öppnar vi våra portar till en till omgång ”Sommarkollo4me”, ett kollo för ungdomar med hög skolfrånvaro. Det som började som en dröm om ett eget kollo i Sverige finns nu på riktigt. Idén att arrangera ett kollo just för skolfrånvarande ungdomar kom när jag satt hemma hos en familj vars son vägrade att gå i skolan. Det var många som hade kopplats in till pojkens hjälp. Socialtjänsten, BUP, mellanvården, elevhälsan på skolan – ingenting förmådde nå honom.

”Om man skulle lyckas locka dessa ungdomar på kollo?” tänkte jag då.  Några månader senare hade jag fått ett stipendium på över 60 000 kronor av stiftelsen Idéer för livet. Genom att massivt mejlutskick till Stockholms skolor, BUP- och ungdomsmottagningar, samt socialtjänsten och till olika kurators-nätverk fick vi till slut tag i 21 killar och tjejer som ville åka på kollo med oss.

Alla ville hjälpa till

I början var vi jätteoroliga om någon skulle anmäla sig över huvud taget. Det ingår ju i bilden av en ”hemmasittare” att den inte vill lämna rummet. Vi blev gladeligen överraskade över responsen vi fick. Det var flera som hörde av sig, några ville hjälpa till på kollot som ledare, andra undrade om det fanns platser kvar. Karl Lindqvist, grundaren till insamlingsstiftelsen Polstjärna, ville stödja oss genom att samla in pengar till vårt projekt. Inom några veckor hade han samlat in 17 600 kronor för att täcka våra matkostnader. Harley Davidson Owner group (HOG) överförde 8 000 kronor till oss – som tillskott till våra kollotröjor. Jag blev överväldigad över alla dessa människors vilja att bidra till finansieringen av vår kollovecka. Jag tror att  människor finner en mening i att bidra till andra människors hälsa och välmående. Tack vare det fortsatta stödet från både Ideer för livet och Polstjärna blir det även kollo under sommaren 2013. Anmälningslistan är fulltecknad. Gården är bokad, personalen har rekryterats och årets kollotröjor är beställda.

Ett alternativ till isoleringen

Den 18 juni träffade vi våra deltagare till en bowlingkväll samtidigt som vi mötte föräldrarna till en dialog kring barnens behov och livssituation. Detta för att ge barnen ett första tillfälle att lära känna varandra och föräldrarna möjlighet att bakgrunds-informera oss om deras barn. Ibland finns det ”knep kring ens barn” som är bra att känna till när vi är på kollo.

Vårt kollo vill vara motvikt och alternativ till den isolering och det utanförskap som skolfrånvaron ofta för med sig för den enskilde. Främsta målet  med kollot är inte att deltagarna ska återvända till skolbänken. Främsta målet är att ungdomarna ska få uppleva trygghet, gemenskap och en samhörighet som väcker lusten till att skapa sig det liv man drömmer om att leva.

Vår ambition är att ungdomarna ska kunna lita på att de accepteras och ges plats i vår gemenskap – oavsett hur de är eller vad de visar av sig själva. Med den tryggheten i hjärtat blir det lättare att öppna sig för världen omkring, tror vi.”

Matthias Rowe, initiativtagare till sommarkollot

Länk till Sommarkollo4me

Läs också Matthias rapport från sommarkollot 2012.

 

Elever med läshandikapp diskrimineras i grundskolan

Såg du rubriken i Dagens Nyheter den 8 januari i år?

Helena Bross och Ulla Föhrer skriver på debattsidan en artikel om att elever med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter inte får den hjälp de behöver och är berättigade till. Idag finns teknik som kan ge dessa elever en chans att lyckas i skolan trots svårigheter att läsa.

Författarna pekar på hjälpmedel som dator, bokstavsinlärning på dator, talböcker, Daisyspelare, talsyntes, ljudböcker, etc. och menar att många skolor underlåter att tillhandahålla dessa redskap. De pekar också på att pedagogerna fortfarande saknar kunskap för att kunna hjälpa eleverna med modern teknik.

 Verktyg för lärare

Här i Stockholms stad kan skolan vända sig till Uppdragsavdelningen för att få hjälp med utbildning och handhavande av denna teknik. Vi har kurser flera gånger per termin kring digitala hjälpmedel för läsning. Vi erbjuder också kurser i ”Att skriva sig till läsning”. Cirkulationsbiblioteket lånar ut alla sina titlar som talbok. Skoldatateket har ett nätverk för specialpedagoger där man bl.a informerar om ny teknik. Alla lärare i den kommunala grundskolan har möjlighet att i Skoldatateket få kunskap om kompensatoriska verktyg för elever i behov av särkilt stöd. Vi anordnar visningar och kurser flera gånger per termin.

Kurser och seminarier våren 2011

Alla dessa kurser, seminarier, workshops annonseras och beskrivs i Uppdragsavdelningens vårutbud 2011 och på Mediotekets hemsida. www.stockholm.se/medioteket Observera att det mesta av utbudet är kostnadsfritt för stadens kommunala grundskolor. Vi på Uppdragsavdelningen hoppas nu att debatten får fler pedagoger att ta del av den kunskap vi förmedlar!

Du kan också hitta informationen i Kalendariet på Pedagog Stockholm www.pedagogstockholm.se

Använd de programvaror som finns i datorerna på skolorna

I skolornas datorer finns datorprogram tillgängliga för att underlätta elevernas lärande, t.ex.  talsyntes, ordlistor, ordböcker på flera språk och rättstavningsprogram. Där finns också ett antal databaser som kan användas av alla elever på olika nivåer.

Kontakta oss

Om du blir intresserad av att veta mer gå in på http://www.stockholm.se/uppdragsavdelningen och kontakta oss på  uppdragsavdelningen på telefon 08 508 33 745.

Anna Engström