Visar alla blogginlägg med kategorin:
Forskning och utveckling

Klimatforskning i Abisko med Blackebergs gymnasium

äntligen framme
mäter stavargill elever

skylt

Fredag 30 september

Efter 22 timmar på ett gungande nattåg är vi framme på ANS (Abisko Naturvetenskapliga Station). Nu har eleverna lagat middag och laddar i för morgondagens mätningar av växthusgaser på Stordalsmyren.

Hälsar,
Sven och Camilla

Lördagen den 1 oktober

10.00 ankom vi påpälsade till Stordalsmyren i molnigt väder men utan regn. Klimatforskaren Patrick Crill introducerade dagens arbete. Forskningen har visat att på grund av den globala uppvärmningen har myren förändrats under de senaste åren. Detta har lett till att större mängder av växthusgaserna metan och koldioxid har avgetts från myren.

Eleverna delades in i tre grupper för att mäta fyra olika parametrar. Två av de fyra parametrar som eleverna mätte var utsläppen av koldioxid och metangas från myren. De andra två var vilken typ av växtlighet och om permafrost fanns eller ej vilket mättes med hjälp av en metallstav som stacks ner i marken. Klimatforskarna Mathilda Nyzell och Joachim Jensen bistod med analysutrustning och hjälpte till med fältarbetet.

Efter en lång dag i fält analyserades metanproverna i ANS-laboratorium av eleverna under ledning av forskarna. Den sista gruppen var klar vid midnatt och fick se norrsken på vägen hem!

rutnätsnöigt

Söndag den 2 oktober

På morgonen åkte vi till Björkliden för att få utsikt över Torneträsk och Lapporten. Regnbåge och vackra moln lyfte vyn. Vi blev alla hänförda. På eftermiddagen fick vi en föreläsning av klimatforskaren Andreas Persson.

äåppelpaj

Därefter kort paus med äppelkaka och glass. Kvällen avslutades med gemensam databearbetning med hjälp av Christoffer Hemmingsson. Det gällde att få in alla uträkningar rätt i excel.

Läs tidigare inlägg.

Hälsningar

Camilla Bredberg och Sven Björkman, Blackebergs gymnasium

”Att främja hälsa, vad innebär det i idrott och hälsas rörelsepraktik?”

sabinaJag heter Sabina Vesterlund och är antagen vid Gymnastik- och idrottshögskolans forskarskola i ämnet idrott och hälsas didaktik. Jag forskar på halvtid sedan november 2014 och arbetar halvtid som lärare i idrott och hälsa på Ösbyskolan i Värmdö kommun. Hösten 2018 ska jag vara klar med min licentiatuppsats, som har arbetsnamnet ”Att främja hälsa, vad innebär det i idrott och hälsas rörelsepraktik?”

Jag och mina två kollegor Daniel Hamilton, lärare i idrott och hälsa och Anders Lagerqvist, svenska och matematiklärare har nyligen satt igång en Learning Study med lärandeobjektet:

”Innebörden av Känsla av sammanhang (KASAM) vid genomförandet av en dansuppgift.”

KASAM är ett begrepp som jag länge har velat göra till analysredskap för hälsa i rörelseuppgifter.
Hur ska jag och mina kollegor få elever att förstå begreppets innebörd och kunna tillämpa det? Jag vill att elever ska kunna använda KASAM som värderingsverktyg för uppgifter i rörelse, för att sedan att kunna planera rörelseuppgifter som främjar hälsa.

Vi genomför projektet med skolans tre nior. Nedanstående cykel upprepas i de tre klasserna.
Vår Learning Study cykel består av

  1. förtest med dans och reflektion,
  2. lektion ett med dans och reflektion
  3. samt eftertest med reflektion.

Hälsar

Sabina Vesterlund
Ösbyskolan Gustavsberg

(mer…)

Framgångsrik skolutveckling genom aktionsforskning

johanna fredmanFramgångsrik skolutveckling genom aktionsforskning. Det var med dessa ord vår vetenskapliga ledare Anki Wennergren inledde vår avslutningsdag i forskningscirkeln. Forskningscirkeln som har varit en del av Alviksskolans Språklyft, har haft som syfte att genom samverkan mellan verksamheter öka elevernas måluppfyllelse. Verksamheterna består av Alviksskolans hörselklassverksamhet och hörselhabiliteringen i Stockholms läns landsting.

Att kommunicera ut våra resultat och de slutsatser vi dragit i våra undersökningar är en del i att bepröva de egna erfarenheterna. Externa personer hade därför bjudits in från de båda verksamheterna, SPSM och utbildningsdepartementet.

Affischer ska tryckas upp

Dagen var upplagd i seminarieform. Vi deltagare presenterade först den egna postern eller en powerpoint under 10 minuter. Därefter följde ett samtal under cirka 20 minuter under ledning av vår vetenskaplige ledare. Att presentera det systematiska kvalitetsarbetet genom en poster är fantastiskt finurligt tycker jag. Det är visuellt och fångar läsarens uppmärksamhet att förhoppningsvis vilja läsa mer om undersökningen. Postrarna kommer tryckas upp som affischer och ramas in så att de synliggörs i de båda verksamheterna.

Efter halva dagen lämnade de inbjudna gästerna seminariet och vi deltagare samt verksamheternas båda chefer ägnade resterande tid åt utvärdering och framåtblickande. Inför denna dag hade vi deltagare gjort en SWOT-analys, en fyrfältare där vi belyste:
• Styrkor med projektets genomförande och utfall
• Svagheter med projektets genomförande och utfall
• Möjligheter för att använda sig av lärdomar från projektet (framtid)
• Risker/utmaningar med att använda sig av lärdomar från projektet (framtid)

Vad händer nu?

Forskningscirkeln är nu avslutad men jag och alla som deltog under dagen ser detta som början på en mer proaktiv och långsiktig samverkan mellan våra verksamheter. Nu har vi identifierat några samverkansområden och det tror jag är av yttersta vikt när man just ska samverka. Erfarenheter och resultat från forskningscirkeln kommer även att publiceras både i en vetenskaplig artikel samt i en kommande D-uppsats.

Ett systematiskt kvalitetsarbete som vilar på vetenskaplig grund och beprövade erfarenheter
Det som har varit så utvecklande och faktiskt ganska svårt är att vi har tränat oss i och tillämpat de vetenskapliga förmågorna:
• Att analysera våra skuggningsprotokoll
• Dra slutsatser av litteratur vi läst i triogrupper
• Att vi systematiskt dokumenterat vårt arbete både genom minutpapper och skuggningsprotokoll
• Att vi har använt oss av forskning för att förstå vår praktik
• Att vi har spridit och publicerat våra kunskaper inom våra professioner

Avslutningsvis vill jag gjuta mod i alla er därute som skulle vilja initiera eller delta i en forskningscirkel. Det är fantastiskt vilken kraft och energi det genererar!

Hälsningar
Johanna Fredman
Projektledare för samverkansprojektet/forskningscirkeln

Synd och skam att vi inte lärt oss mer

Annnika Hedås Falk_1Skolans verksamhet ska enligt lag vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Hur hade skolan sett ut i dag om vi hade tillämpat det i större utsträckning de senaste hundra åren?

Om du tittar in i ett klassrum 2015 och jämför med ett klassrum 1915 så finns det några uppenbara skillnader. Rottingen är borta och datorn är här. Någon liten skillnad finns det även i pedagogiken, människosynen och förutsättningarna – men i stort är allt sig likt.

Man behöver inte ha snöat in på science fiction för att fundera över hur vi kunde ha haft framtidens skola redan nu om vi hade satsat mer på forskning om lärande, skolmiljö, ledarskap i klassrummet, IT, specialpedagogiska verktyg och ämnesdidaktik. Och tänk om vi förmått omsätta forskningsrönen i skolans vardag. Hur hade skolan sett ut då?

Utbildningen kanske hade varit designad för att möta, motivera, inkludera och stimulera varenda elev oavsett bakgrund, diagnos, arbetstempo eller hemförhållanden. Redan i dag ska samtliga elever enligt skollagen ges ”den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling”, men den skrivningen är svensk skola så långt ifrån att uppnå att det faktiskt är synd och skam.

En jämförelse med läkaryrket ger lite perspektiv. Vad har skett på hundra år inom medicinsk forskning och hur har det påverkat läkarnas yrkespraktik? Är det samma metoder, samma utrustning och samma resultat som 1915? Knappast. Men i skolan plockar vi fortfarande fram sågen och amputerar benen på eleverna.

Eller okej, inte riktigt. Men nog borde vi kunna kompensera för elevers svårigheter i större utsträckning än vad som sker i dag. Med bättre tillämpning av forskning, en inkluderande pedagogik, riktade och välgrundade metoder, adekvata resurser och moderna verktyg borde vi faktiskt kunna lyfta varenda elev.

Tiden är ett ständigt dilemma. Hur ska jag som rektor balansera lärarnas uppdrag så att det blir rimligt? Jag lyckas inget vidare med det just nu. Ambitionerna är alldeles för höga för verkligheten och många blir stressade. Den situationen tror jag inte är unik för min skola; skolpersonalens arbetsmiljö, villkor och arbetsbelastning är en nationell angelägenhet som måste lösas. Framför allt om man på allvar vill höja skolresultaten och få fler att vilja bli lärare, förskollärare och fritidspedagoger.

Om forskningsresultat ska få fäste i skolans vardag måste pedagogerna ha tid, lust och möjlighet att läsa in sig mer, ta till sig resultaten och förmå omsätta dem i praktiken. I dag är kompetensutvecklingstiden intecknad av många måsten. Visst har vi peppande föreläsningar om formativ bedömning, läslyft, mattelyft och utbildningar om digitala verktyg. Men räknas verkligen uppackning av nya läroböcker eller schemaläggning ihop med fritidshemmet som kompetensutveckling?

Vi måste komma på bättre sätt att verkligen få forskningsrönen att landa i skolans vardag. Annars kommer vi att stå och amputera benen på några av eleverna i hundra år till.

Annika Hedås Falk är rektor på Sofia skola

Stockholms satsar på Lesson Learning Study – gästforskare på besök

Professor John Elliot, Storbritannien, och Ass. Professor Catherine Lewis, USA, har varit  på besök och föreläst om sin praktiknära forskning som kallas Lesson, Learning Study, LLS. Här på bilden tillsammans med professor Ingrid Carlgren mellan sig och Katarina Arkehag, chef för FoU-enheten och professor Inger Eriksson längst ut till höger.

Det var utbildningsförvaltningen som tillsammans med Stockholms universitet bjöd in gästforskarna som ett led i satsningen på undervisningsutvecklande forskning i skolorna.

 Det var en öppen föreläsningen på Konradsberg med ca 150 deltagare varav en stor del var inbjudna forskare, doktorander, licentiater som passade på att fördjupa sig i forskningsresultaten.

 Cathrine Lewis forskning har haft stor betydelse för spridningen av  LLS  i USA. Metoden kommer från Japan där Lewis själv verkat under ett antal år. I sin föreläsning betonade Lewis det som utmärker en Lesson Study: ämneslärares gemensamma lektionsstudier. Dessutom ingår det vanliga i ett kollegialt lärarsamarbete, till exempel gemensam lektionsplanering och reflektion. I en Lesson Study är det den egna undervisningen som studeras. Typiskt är också att elevernas reaktioner på undervisningen är i fokus.

Elliots förläsning problematiserade möjlighet till generaliserbar kunskap i Lesson och Learning Study. Han betonade att lärarens roll som forskare måste stärkas. En av dessa utmaningar är enligt Elliot är att bygga in det arbetssätt som LLS innebär, som att ha möjlighet att planera arbetet tillsammans och avsätta tid för gemensamma lektionsstudier. I Japan lägger lärarna mer tid på det kollektiva samarbetet, och mindre tid på att tolka läroplaner och utforma individuella lektioner. I Sverige och USA är förhållandena de omvända.