Visar alla blogginlägg med kategorin:
Fritids

Sommarkollot som vänder på utanförskapet

sommarkollo”Det är nu fjärde gången som vi har ordnat en kollovecka för ungdomar i åldern 12-16 med långvarig skolfrånvaro. Syftet med kollot är att sammanföra dessa ungdomar med andra i en liknande situation och välkomna och integrera dem i en gemenskap som präglas av acceptans och tillit. 23 ungdomar hade anmält sig till årets kollo, som än en gång ägde rum på ”Skatboet” på Värmdö.

Deltagandet var kostnadsfritt. Personalen jobbade ideellt och alla övriga kostnader täcktes av bidrag och gåvor av både Skandia (Idéer för livet) samt insamlingsstiftelsen Polstjärna.

Att inte bli förstådd

Det finns alltid anledningar till att ungdomar väljer att inte gå i skolan. Inte sällan har de upplevt någon form av utanförskap och ensamhet i sina respektive skolor. Många har inte fått stöd eller anpassad undervisning eller varit utsatta för kränkande behandling av personal eller andra elever.
Att inte bli förstådd, att inte få vara med eller inte bli sedd är smärtsamma upplevelser för oss människor – förmodligen ännu jobbigare på högstadiet.

Vårt kollo vill vara motvikt och alternativ till den isolering och det utanförskap som skolfrånvaron kan föra med sig i ungdomens liv. Vår ambition är inte att få barnen tillbaka i skolan. Ambitionen är att tillgodose deras behov av gemenskap, tillit och acceptans. Med dessa behov tillgodosedda väcks den inneboende livsgnistan och livsglädjen som finns i alla människor.

Väcka barnens tillit

Våra skolor behöver ställa sig frågan vad de gör för att väcka barnens tillit och deras upplevelse av gemenskap och acceptans? Människor som litar på att andra vill de väl, som känner sig accepterade och tillhörande VILL GÅ I SKOLAN. Detta kanske vårt kollo kan göra sitt bidrag till.

”När du kommer till det här kollot, då har du inget val: Du blir accepterad och då händer något i ditt liv. Det blir en sådan lättnad…” (deltagare, 15 år)

Läs mer om oss på www.facebook.com/sommarkollo4me eller www.sommarkollo4.me

Med kolloglada hälsningar,
Matthias”

Egen skolsång skapar vi-känsla

Elinsborgsskolan i Tensta har en alldeles egen skolsång. I det här inlägget berättar biträdande rektor Terhi Sörensen och musikprofilansvarig Anders Enkvist hur det gick till när sången kom till  för 20 år sedan och varför den fortfarande är lika populär bland skolans elever.

Elever på Elinsborgsskolan har alltid fått skriva avslutningslåtar till kända melodier. Dessa sånger framförs fortfarande på avslutningen. 1993 skrev tre elever texten till ”Plugget och jag”. Melodin skriver vi alltid ”traditionell” eftersom vi inte vet vem som skrivit den. Skolans musiklärare Anders Enkvist har till och med kontaktat Stim för att höra med dem om de har någon information om melodin. Tyvärr har vi gått bet där, men enligt de elever som skrev texten var det svenska längdskidlandslaget som sjöng originalversionen. Det har dock inte gått att få bekräftat.

Alla  på vår skola kan den sången – personalen sjunger den för eleverna vid läsårsstart och vi sjunger den på alla gemensamma samlingar och fester. Eleverna känner en enorm samhörighet när de sjunger den och de älskar den verkligen. När gamla elever besöker skolan, till exempel vid Elinsborgsskolans dag, trallar de glatt med i sången när den spelas. Ibland har gamla elever helt spontant börjat sjunga på ”Plugget och jag” då de besökt skolan. Härligt! Vid jul- eller sommaravslutningar framför våra musikprofilslärare den för sina kollegor, och ibland för eleverna, i ett lugnare mer soft tempo.

Fritidshemsevent

Just nu har sången fått ett nytt lyft i och med Fritidshemmens event den 20 maj 2014, då fritidshemspersonalen fick tillfälle att visa upp goda exempel ur sin verksamhet. Elinsborgsskolan var en av de utvalda. Fritidshemspersonalen tyckte att ”Plugget och jag” passade som bakgrundsmusik till filmen om fritidshemmets verksamhet. Bilderna visar sitt tydliga språk och sångens text är lika aktuell nu som då, när sången skrevs.

Sången ger oss alla en vi-känsla som vi är stolta över. Vi får tacka de elever som skrev texten till denna sång. Inte trodde de väl att den skulle sjungas på skolan 21 år efter att den skrevs!

Med vänliga hälsningar

Terhi Sörensen, biträdande rektor, och Anders Enkvist, musikprofilansvarig

Sommarkollo för ”hemmasittare”

”Om exakt en månad öppnar vi våra portar till en till omgång ”Sommarkollo4me”, ett kollo för ungdomar med hög skolfrånvaro. Det som började som en dröm om ett eget kollo i Sverige finns nu på riktigt. Idén att arrangera ett kollo just för skolfrånvarande ungdomar kom när jag satt hemma hos en familj vars son vägrade att gå i skolan. Det var många som hade kopplats in till pojkens hjälp. Socialtjänsten, BUP, mellanvården, elevhälsan på skolan – ingenting förmådde nå honom.

”Om man skulle lyckas locka dessa ungdomar på kollo?” tänkte jag då.  Några månader senare hade jag fått ett stipendium på över 60 000 kronor av stiftelsen Idéer för livet. Genom att massivt mejlutskick till Stockholms skolor, BUP- och ungdomsmottagningar, samt socialtjänsten och till olika kurators-nätverk fick vi till slut tag i 21 killar och tjejer som ville åka på kollo med oss.

Alla ville hjälpa till

I början var vi jätteoroliga om någon skulle anmäla sig över huvud taget. Det ingår ju i bilden av en ”hemmasittare” att den inte vill lämna rummet. Vi blev gladeligen överraskade över responsen vi fick. Det var flera som hörde av sig, några ville hjälpa till på kollot som ledare, andra undrade om det fanns platser kvar. Karl Lindqvist, grundaren till insamlingsstiftelsen Polstjärna, ville stödja oss genom att samla in pengar till vårt projekt. Inom några veckor hade han samlat in 17 600 kronor för att täcka våra matkostnader. Harley Davidson Owner group (HOG) överförde 8 000 kronor till oss – som tillskott till våra kollotröjor. Jag blev överväldigad över alla dessa människors vilja att bidra till finansieringen av vår kollovecka. Jag tror att  människor finner en mening i att bidra till andra människors hälsa och välmående. Tack vare det fortsatta stödet från både Ideer för livet och Polstjärna blir det även kollo under sommaren 2013. Anmälningslistan är fulltecknad. Gården är bokad, personalen har rekryterats och årets kollotröjor är beställda.

Ett alternativ till isoleringen

Den 18 juni träffade vi våra deltagare till en bowlingkväll samtidigt som vi mötte föräldrarna till en dialog kring barnens behov och livssituation. Detta för att ge barnen ett första tillfälle att lära känna varandra och föräldrarna möjlighet att bakgrunds-informera oss om deras barn. Ibland finns det ”knep kring ens barn” som är bra att känna till när vi är på kollo.

Vårt kollo vill vara motvikt och alternativ till den isolering och det utanförskap som skolfrånvaron ofta för med sig för den enskilde. Främsta målet  med kollot är inte att deltagarna ska återvända till skolbänken. Främsta målet är att ungdomarna ska få uppleva trygghet, gemenskap och en samhörighet som väcker lusten till att skapa sig det liv man drömmer om att leva.

Vår ambition är att ungdomarna ska kunna lita på att de accepteras och ges plats i vår gemenskap – oavsett hur de är eller vad de visar av sig själva. Med den tryggheten i hjärtat blir det lättare att öppna sig för världen omkring, tror vi.”

Matthias Rowe, initiativtagare till sommarkollot

Länk till Sommarkollo4me

Läs också Matthias rapport från sommarkollot 2012.

 

Lyckat arbete med införandet av fritidshemmens utvecklingsplan på Abrahemsbergsskolan

Kristina Riksberg, bitr rektor på Abrahamsbergsskolan, omgiven av skolans fritidssamordnare Per Wirström, Marcus Hellsten, Pernilla Persson, Patric Orto och Malin Linderoth.

”Vår skola har startat arbetet med att implementera fritidshemmens plan för kvalitetsutveckling och vi tycker att vårt arbete har varit mycket lyckat. Jag och fem pedagoger som är fritidssamordnare satt oss ner redan under höstterminen och började fundera över hur vi på bästa sätt skulle lägga upp implementeringsarbetet. Vi enades om att en viktig start är att vi lägger grunden i ett gemensamt pedagogiskt tänk, en plattform där vi är enade om uppdraget och fritids kvalitetsutveckling.

Skolverkets arbetsmaterial

Jag hade skickat efter Skolverkets publikationer Fritidshemmet – en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling samt Utveckling pågår – om kvalitetsarbete i fritidshem. Vi läste dessa tillsammans och enades om att starta en studiecirkel för alla pedagoger som arbetar på våra fritidshem. Vi valde Skolverkets bok Fritidshemmet – en samtalsguide som underlag samt utbildningsförvaltningens plan för uppdraget.

Studiecirkel för samsyn

Studiecirkeln startade med en hel studiedag i början av vårterminen och fortsatte sedan med tre kvällstillfällen. Fritidssamordnarna höll i cirkeln utifrån samtalsguiden. Cirkeln avslutades med en heldag i maj där även jag deltog. Syftet med cirkeln var att den skulle mynna ut i en samhörighetskänsla och en gemensam pedagogisk plattform. Några huvudfrågor var:

• Vad är fritidspedagogik för oss?

• Hur synliggör vi barnens lärande under hela dagen?

”Vi är på god väg”

Vi har sedan tidigare arbetat med pedagogisk planering för fritidshemmen, dessa är kopplade till läroplanen, fritidshemmens riktlinjer och till skolans arbetsplan. Fritidshemmen utvärderar sin verksamhet regelbundet. Efter vår avslutade studiecirkel har vi kommit fram till att vi är på god väg att uppfylla utbildningsförvaltningens plan, men vi behöver uppdatera och utveckla våra rutiner utifrån det nya uppdraget.

 Nytt nätverk stöttar

Utbildningsförvaltningen har startat ett nätverk för att ge goda förutsättningar för personalen att genomföra planen, det kan man göra band annat genom att träffa andra fritidshem. Vi har anmält våra fritidspedagoger Marcus Hellsten och Per Wirström till detta nätverk. Nätverket har träffats två gånger och det har varit mycket givande enligt Marcus och Per.”

Med vänliga hälsningar

Kristina Riksberg, bitr rektor
Abrahamsbergsskolan

Studiedag 1 

Studiedag 2 

Konkreta uppdrag från planen, grupparbete

Utvecklingsarbete av Fritidshemmen på Igelbäcksskolan

Ta del av vårt utvecklingsarbete på Igelbäcksskolans fritidshem!

Vi har satt fokus på barnets lärande där de själva fått bedöma sitt lärande och pedagogen har kommenterat. Barnsamtal om trivsel och trygghet har också genomförts. Alla föräldrar har getts möjlighet att ta del av sitt barns lärande och barnsamtal. Vårt utvecklingsarbete har sitt ursprung då vi för några år sedan skev ”Fritidshemmets uppdrag på Igelbäcksskolan”. Detta baserades på att vi alla läste Kvalitet i fritidshem– allmänna råd och kommentarer, från Skolverket.

Vi läste och diskuterade ”Fritidshemmet– en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling och reviderade vårt ”Uppdrag”. Pedagogisk planering har skrivits för de olika aktiviteter som sker på fritidshemmen. Vi har genomfört ”Barnsamtal” med varje barn. Förskoleklassens uppdrag har specificerats. Nu har vi tagit ytterligare ett steg genom att barnen får bedöma sitt eget lärande på fritidshemmet; ”Mitt lärande på fritidshemmet”. Vi har i ett dokument samlat de olika aktiviteter vi stimulerar till på fritidshemmet i form av en enkel pedagogisk planering. Barnen har fått rita bilder till aktiviteterna för att göra dem än mer delaktiga och öka förståelsen för att lärande sker även på fritidshemmet. Både barn och pedagog har gjort en bedömning. Vi har också genomfört ”Barnsamtal”.Detta är ett individuellt samtal om trygghet och trivsel mellan barn och pedagog.

Föräldrarna har informerats om att ”Mitt lärande på fritidshemmet” och ”Barnsamtal” genomförts och ombeds boka samtal med en pedagog för att få information om sitt barns utveckling. Fritidshemmets personal har ett tydligt uppdrag både i samverkan med skolan och på fritidshemmet. Vi har en mötes/konferensorganisation och alla har ”Ställtid”. Tid att ställa om mellan skol- och fritidshemstid. Kompetensfortbildning för fritidshemmens personal följer de mål vi har för Igelbäcksskolan och specifika mål utifrån fritidshemmets behov.

Vill du veta mer? Kontakta mig,  Anncatrine von Rothstein, biträdande rektor på Igelbäcksskolan.

 

OS-tema på Ekensbergsskolan läsåret 2011-2012

Ekensbergsskolans elever får alltid en sommarläxa som ledtråd till kommande årets tema och inför detta läsår var uppgiften att måla en egen flagga. Uppropsdagen inleddes med ett ”startskott” då personalen introducerade årets tema för alla elever genom en föreställning med spex och dans. Under läsåret har temat integrerats i undervisningen i de olika ämnena som t.ex. på idrotten där alla barn har lärt sig vår OS-dans till låten ”We are all the winners”.

Under särskilda temadagar för hela skolan har vi delat in barnen i grupper med barn i olika åldrar i varje. Mottot för temaaktiviteterna har varit ”Det är inte viktigast att vinna utan att delta”.

Exempel på aktiviteter under temadagar är: tillverkning av vackra OS-ringar, en stor gemensam OS-tavla där alla OS-grenar finns med, läspass då vi läst grekiska gudasagor och gjort skuggteater av dem, vi har gjort teatermasker och trojanska hästar i kartong, vi har utifrån OS-städer läst geografi och tillverkat jordglobar i papier mache´ .

Vi har även sytt OS-maskotar, arbetat med skala och klippt siluetter av idrottare. Vi har provat OS-grenar, vi har mätt upp olika världsrekord och arbetat med tabeller och statistik.

På fritids har vi arbetat med idrott och skapande med OS-tema på olika sätt. Under vårterminen har vi haft ett stort Legoprojekt som innebär ett bygge av OS-byn där eleverna får ansöka om bygglov, göra ritningar och inte minst, samarbeta.

På vår senaste gemensamma temadag var barnen indelade i åldersblandade grupper som representerade olika länder. Barnen lärde sig säga hej på sitt lands språk och bar, under dagen, med sig sitt lands flagga. Dessa grupper arbetar ihop även i andra sammanhang.

Rektor Kicki Billing höll ett invigningstal och skolans personal svor vår egen OS-ed.

Därefter tände vi en OS-eld och alla passerade lagvis genom en OS-portal.

Dagens OS-grenar var: samarbetsbana, springskytte, blindboll, ”bockey” (en blandning av hockey och bandy) och att göra OS-ringar av allas avbildade händer. Dagen avslutades med att alla lag sprang i en gemensam stafett.

Ekensbergsskolans OS-ed

Vi lovar och svär,

att göra vårt bästa,

för att ge alla våra elever,

minnesvärda upplevelser och kunskaper

genom os-temat

Vi har hunnit med mycket roligt och med OS som tema är det lätt att fånga alla elevers intresse på olika sätt. Alla exempel får inte plats här men sammanfattningsvis är de gemensamma aktiviteterna och upplevelserna med hela skolan som vi minns mest.

De åldersintegrerade aktiviteterna bidrar till att skapa en känsla av gemenskap en känsla för skolan som en helhet.

Mer om vad vi gjort i de olika arbetslagen och tillsammans finns på vår hemsida.

www.ekensbergsskolan.stockholm.se

/Anneli Rytterlund, Ekensbergsskolan

Här nedanför kan ni läsa Ekensbergsskolans LPP för OS-temat

Ekensbergsskolan/Svanens arbetslag

Lokal Pedagogisk Planering

Tema OS ht.2011

Idrott & Hälsa

Syfte: Röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.

Innehåll: Grovmotoriska grundformer, t ex springa, hoppa och klättra. Deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik. Lekar och rörelse i natur- och utemiljö.

Kunskapskrav: Eleven utvecklar sin förmåga att delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer.

Arbetssätt: Läraren tar hänsyn till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Stärka elevens vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan. Ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel. Arbeta med många olika ”motoriska moment”.

Bedömning: Visuell bedömning av enskilda moment under lektion. Skriftlig dokumentation under och efter lektionen av de praktiska momenten och det muntliga samtalet.

Dokumentation: Skriftlig utvärdering och reflektion efter arbetsområdets avslutande.

Legoprojektet OS-byn, feb-2012

Förankring i läroplanen

”skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet… leken har stor betydelse för att elever ska tillägna sig kunskaper” Lgr 11 s.8

”Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet”. Lgr.11, sid 8

Varje elev ska utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Lgr11 s.15

Varje elev ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt. Lgr 11 s.13

Varje elev ska kunna arbeta tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga. Lgr 11 s.13

Mål: Vi vill få fler elever att bygga med Lego än de som brukar. Vi vill få fler tjejer att bygga med Lego. Vi vill få in temat under fritidstiden och ge eleverna möjlighet att genom leken praktiskt befästa de kunskaper de tillägnat sig i skolan, kring temat OS. Vi vill att eleverna ska träna på att samarbeta. Vi vill inspirera eleverna att genomföra en strukturerad lek där man håller sig till givna regler. Vi vill att eleverna ska få förståelse för vad som måste finnas i en stad som anordnar ett OS (t.ex. sjukhus, hotell, restauranger, kommunikation).

Arbetssätt: Vi informerar eleverna om Legoprojektet på stormötet 27/1. Vi pratar om vad som måste finnas i en stad som ska anordna ett OS. Vi sätter upp en lista över det på anslagstavlan. Eleverna lämnar in ansökan om bygglov i postlådan vid kontoret. I ansökan ska det finnas en beskrivning och en skiss på vad de tänkt bygga, samt vilka som är med i gruppen. När/om bygglov beviljas sätts bygglovet upp på anslagstavlan i studiehallen. Gruppen tilldelas en ruta mark att bygga på.

Projektet planeras pågå under hela februari månad. Innan projektet drar igång för vi statistik över vilka elever som deltar i aktiviteter och vilka som bygger med Lego. Vi observerar eleverna i byggandet och i leken för att se hur samarbete och gruppdynamik fungerar samt om projektet har inspirerat till vidare lek på temat (inte bara byggande?).

Utvärdering: På byggloven ser vi vilka elever som deltagit, antal killar respektive tjejer. Det jämför vi med vilka som byggde med Lego innan projektet startade. Vi jämför också med vilka som överhuvudtaget deltar i aktiviteter under fritidstiden. Efter avslutat projekt utvärderar vi projektet muntligt utifrån målen tillsammans med eleverna på ett stormöte. Personalen utvärderar och diskuterar projektet på planeringsmötet den 20 april.