Visar alla blogginlägg med kategorin:
Idrott och hälsa

Boxning och mindfulness ökar studielusten på Smedshagsskolan

Jag gör många skolbesök i det område jag arbetar i – Hässelby, Vällingby och Kungsholmen. Tillsammans med min kollega, grundskolechef Gunnar Wohlin, tittar vi på lokaler, träffar skolledning, blandade personalgrupper och elever. Oftast är det samtal och rundvandring som gäller vid besöken – att delta aktivt hinns liksom inte med. Jag funderar på ibland på hur det känns när vi kommer från utbildningsförvaltningen och ”tittar” på verksamheten….

På Smedshagsskolan finns det elever som har kämpigt i skolan – ibland är orsaken svårigheter med koncentration och överaktivitet, ibland blir påverkan på skolarbetet negativ på grund av elevernas tid utanför skolan är jobbig på olika sätt. Nu har skolan ordnat så att de elever som vill och behöver, får gå och ”rasa av sig” två morgnar i veckan mellan klockan 7 och 8.30. Efter det blir de bjudna på frukost. Resultatet är lugnare och mer studiemotiverade elever.

Dulle och Jonas tränar boxning och basket med eleverna. Till sin hjälp har de också en boxare som kör stenhårt med eleverna.

”Mindfulness lär oss hantera ilskan”

Jag gillar träning och tänkte att det här kunde vara ett ypperligt tillfälle att få delta istället för att ”betitta” en verksamhet i skolan. Jag börjar närma mig sextioårsstrecket och gillar träning. Jag kanske i någon mån kunde få bli en liten förebild för någon – att orka och berätta vad träning betytt i mitt liv.

Jag frågade killarna om det var svårt att hålla tillbaka när man hamnar i situationer i sin vardag där näven hänger i luften. Svaret jag fick var ”nej, vi tränar ju mindfulness också – vi lär oss att hantera ilskan.”

Kul var det! Tack för att jag fick delta!

Ingela Brimberg
grundskolesamordnare för Hässelby, Vällingby och Kungsholmen 

”Att främja hälsa, vad innebär det i idrott och hälsas rörelsepraktik?”

sabinaJag heter Sabina Vesterlund och är antagen vid Gymnastik- och idrottshögskolans forskarskola i ämnet idrott och hälsas didaktik. Jag forskar på halvtid sedan november 2014 och arbetar halvtid som lärare i idrott och hälsa på Ösbyskolan i Värmdö kommun. Hösten 2018 ska jag vara klar med min licentiatuppsats, som har arbetsnamnet ”Att främja hälsa, vad innebär det i idrott och hälsas rörelsepraktik?”

Jag och mina två kollegor Daniel Hamilton, lärare i idrott och hälsa och Anders Lagerqvist, svenska och matematiklärare har nyligen satt igång en Learning Study med lärandeobjektet:

”Innebörden av Känsla av sammanhang (KASAM) vid genomförandet av en dansuppgift.”

KASAM är ett begrepp som jag länge har velat göra till analysredskap för hälsa i rörelseuppgifter.
Hur ska jag och mina kollegor få elever att förstå begreppets innebörd och kunna tillämpa det? Jag vill att elever ska kunna använda KASAM som värderingsverktyg för uppgifter i rörelse, för att sedan att kunna planera rörelseuppgifter som främjar hälsa.

Vi genomför projektet med skolans tre nior. Nedanstående cykel upprepas i de tre klasserna.
Vår Learning Study cykel består av

  1. förtest med dans och reflektion,
  2. lektion ett med dans och reflektion
  3. samt eftertest med reflektion.

Hälsar

Sabina Vesterlund
Ösbyskolan Gustavsberg

(mer…)

Prins Daniel gästade skidande fjärdeklassare på Gärdet

daniel

Stockholms stads satsning ”Alla på snö” i samarbete med Svenska Skidförbundet invigdes i början av februari av idrottsborgarrådet Emilia Bjuggren. Sista veckan före sportlovet besökte vår populäre Prins Daniel evenemanget på Gärdet. Ett stort pressuppbåd följde prinsen då han åkte skidor tillsammans med elever från Snösätraskolan från Rågsved, Hökarängsskolan och Rågsveds grundskola. Många av eleverna hade aldrig stått på ett par skidor tidigare. Prins Daniel, som är desto mer van att åka, fick vid några tillfällen hjälpa upp några elever som kört i diket.

Prins Daniel betonade hur viktigt det är att barn rör på sig och att självförtroende i hög grad grundläggs med frekvent fysisk aktivitet i unga åldrar. Därför är det viktigt att stötta projekt som ”Alla på snö” i skolan. Prinsen berättade också både prinsessan Victoria och lilla Estelle redan gör anspråk på att vara familjens duktigaste skidåkare.

spring

Eleverna rusade ut till spåren för att åka med prins Daniel.

2 000 fjärdeklassare har åkt skidor

Varje vardag under fyra veckor i februari har Gärdet haft besök av ca 100 åk 4-elever från olika stockholmsskolor. I ett samarbete mellan utbildningsförvaltningen, idrottsförvaltningen och Svenska Skidförbundet har samtliga skolor erbjudits att anmäla sina fyror till ”Alla på snö”. På mindre än ett dygn efter det att anmälningssidan öppnade, fylldes alla 2 000 platser.
– Det är jättekul att intresset för just en sån här friluftsaktivitet är så stort, säger Håkan Jansson som ansvarar för projektet på utbildningsförvaltningen. Just nu ser vi att det finns ett behov av centralt organiserade dagar som underlättar för skolorna att ta ut sina elever till idrotts- och friluftsaktiviteter kopplade till kursplaner.
Grundskolechef Christer Oja, berättar att utbildningsförvaltningen är medveten om hur viktigt det är med fysisk aktivitet för eleverna.
– Allt tyngre forskningsrapporter pekar på att rörelse stimulerar inlärning och att förståelsen för detta har ökad bland lärare och skolledare.

premiär

Snön yrde vid premiären den 1 februari 2016.

Samarbete mellan förvaltningar och förbund

För den som undrar om ”Alla på snö” på Gärdet är beroende av vintervädret, kan vi berätta att idrottsförvaltningen lagt ner mycket arbete på att förse området med snö under hela februari. Under några av de mest regniga dagarna har ”Alla på snö” flyttat till Stadion. Även under sportlovet kommer snön ligga kvar både på Gärdet och Stadion.
– Det är tack vare att vi i allt större utsträckning hittar samverkansprojekt mellan olika förvaltningar och förbund, som gör att vi även i fortsättningen kommer att kunna erbjuda eleverna fler liknade aktiviteter i fortsättningen, säger Christer och Håkan.
Läs mer här om Alla på snö .

Joggande barn har samlat in över en miljon kr

IMG_6782 IMG_6783 IMG_6784 IMG_6785

Eleverna på Östbergaskolan fick representera de tusen och åter tusen som joggat skoljoggen och som skänkt en slant till SOS barnbyar. Drygt 1,1 miljoner fick skoljoggen ihop, som idag överlämnades till SOS barnbyars generalsekreterare Catharina Gehrke. Skolan hissade flaggorna och eleverna var uppställda för denna fina ceremoni. Vi hurrade och tjoade tillsammans. Samtliga var glada och stolta över skoljoggens insamling till världens barn!

Tillsammans gör vi skillnad!

IMG_6787

Vill du veta mer om hur Skoljoggen går till. Se Pedagog Stockholms film.

 

Lägerveckan med nyanlända ungdomar satte fart på språkutvecklingen

Det var redan tre veckor in på höstterminen. Jag hade börjat på en ny arbetsplats i augusti. Mitt uppdrag på nya skolan är att starta upp ett nytt program, nämligen språkintroduktionsprogrammet, SI. Jag kan det väl efter några år på ett annat gymnasium men att starta upp på en ny skola kändes som en spännande utmaning.
Att den nya skolan dessutom har en något annorlunda inriktning och samarbetspartners än övriga gymnasieskolor i staden, spädde på utmaningen.

Litade på magkänslan

Skolans tradition är att avsluta de fyra första veckorna på terminen med en friluftsvecka i Stockholms skärgård. Hela skolan flyttar ut på en skärgårdsö under sju dagar. Frågan var nu om eleverna på skolans nya program skulle följa med på hela veckan, på del av veckan eller inte alls? Till slut gick jag på magkänslan som sa mig att en vecka i den svenska naturen tillsammans med skolkamrater med svenska som sitt modersmål är bättre än att sitta själva i en öde skola i innerstan. Min närmaste kollega P och
jag bestämde oss för att det rätta var att eleverna skulle med och sammanlagt 14 av 17 SI-elever följde med.

På bussresan var jag ändå nervös. Hur skulle elever från Afghanistan och andra krigshärjade områden klara av att bära försvarets kläder? Att se skolans personal iklädd försvarets uniform? Hur skulle det gå för dessa nyanlända elever att samarbeta med eleverna på samhällsprogrammet när flera av dem inte pratade många ord svenska. Hur skulle de klara att vara ute i skärgårdsnaturen oavsett väder? Ett helt dygn i skogen förväntades de klara i slutet av veckan! Hur skulle jag själv klara av att få på mig och bära M90-uniformen? Jag som aldrig varit i kontakt med försvarsmakten tidigare. Förväntningarna, frågorna och farhågorna var många.

Den häftigaste resan någonsin

Nu med facit i hand och lite distans till veckan måste jag säga att det är en av de häftigaste resor jag någonsin har gjort. Dels att få vara på en av mina absoluta favoritplatser i världen, Stockholms skärgård, och dels den absolut största behållningen som det blev att tillsammans med eleverna kämpa genom deras svårigheter under veckan. Dessa svårigheter innebar bland annat att klara samarbetet med jämnåriga elever som talar svenska som sitt modersmål, att vakna halv sex på morgonen för att äta frukost och fysträna. Och efter det ha dagen fullspikad med både teoretiska och praktiska övningar så som att orientera och lära sig karttecken, tillverka vindskydd, delta i
samarbetsövningar. Att tillaga och äta lunch och middag utomhus i ösregn, att bli riktigt ordentligt trött av alla intryck och aktiviteter och att sedan sova i ett logement med många främmande människor.

Språket utvecklades avsevärt snabbt

Väl tillbaka i skolan har vi nu många gemensamma minnen. Både vi lärare och eleverna själva, liksom familj och personal på de olika boendena de bor på, märker att svenska språket utvecklats avsevärt. Jag har under mina snart 25 år som lärare i svenska och engelska aldrig sett en sådan häftig språkutveckling under så kort tid. Jag har hunnit pröva flera olika metoder och arbetat på skolor och i områden som satsat särskilt på språkutvecklande arbetssätt men aldrig sett likande resultat under så kort tid.

En annan upptäckt är att flera av mina elever blivit intresserade av att röra på sig och äta ordentlig frukost. En elev som tidigare inte ätit någon frukost frågar hur man lagar den där konstiga rätten de åt på morgonen. Hon upptäckte under veckan hur mycket mer hon orkade om hon hade laddat med en ordentlig frukost.  Jag lämnar ut receptet på havregrynsgröt. Många elever i klassen är ensamkommande och är på väg ut till egna boenden så småningom.

En helt annan motivation

Några av mina klaraste minnen från veckan är när klockan börjar närma sig 22 och eleverna står upp kring ett runt bord och skriver i sina loggböcker. Stolarna står tomma bakom dem. De frågar varandra hur ord stavas och de hjälps åt med översättningar av ord. Det liknar vanligt klassrumsarbete men med en helt annan intensitet och motivation. De vill inte sluta skriva fast de varit igång sedan klockan 05.30! Till slut avbryter P och jag. När jag läser en av pojkarnas böcker står där längst ned på
sidan följande ”Idag jättebra för mig. Jag är glad och pigg. Jag har en kompis. Han heter Isak. Han är jättesnäll. Vi sover tillsammans i ett rum.” Skrivet av en kille som varit i Sverige två år. Som aldrig har gått i skolan i sitt hemland och var analfabet då han kom till Sverige. Tre veckor innan skrev han efter mycket möda sammanlagt två meningar i samma loggbok och de flesta orden var avskrivna från tavlan.

Ett annat minne är när en annan av pojkarna vill åka hem efter tre dagar. Han är trött och har fått nog av exercis, mat från konservburkar och svensk natur. Rektor kommer fram, sätter sig på knä framför honom och pratar. Frågar om han ätit och druckit ordentligt, hur han sovit osv. Ber honom sedan sätta sig uppe på berget med mig och titta på utsikten. Dricka mycket och njuta av naturen. Vi sitter där och tar bilder av varandra med våra telefoner. Pratar om livet. Äter några havtornsbär. Det är ca 20 grader varmt och himlen är klarblå en söndag eftermiddag i september. Han bestämmer sig för att stanna en dag till och åker sedan tillbaka, nöjd med att han ändå följde med och fått minnen att dela med sina skolkamrater.

Kamouflagefärgad hijab

Fyra flickor har vi med oss från Språkintroduktionsprogrammet. De flesta täcker sitt hår med sjal. Första dagarna var de färgglada eller diskret enfärgade. Efter några dagar har en av flickorna plockat fram en grön, kamouflagefärgad. Jag hör flera av eleverna på samhällsprogrammet tycka det är häftigt.

Tack vare min magkänsla och min närmaste kollegas iver och ambition att det efter introduktionsperioden inte skulle märkas vilka elever som går på vilket program, övervann jag min tvekan om en veckas samvaro med elever och lärare på samhällsprogrammet skulle vara bra för dessa nyanlända ungdomar. Resultaten i både deras personliga utveckling och framförallt deras språk är häpnadsväckande och tack vare den här veckan är min klass inte en språkintroduktionsklass på Bernadottegymnasiet. De är Bernadotte-elever som alla andra.

 

Anneli Blomberg, speciallärare och lärare i Svenska som andra språk och undervisar nyanlända ungdomar.

OS-tema på Ekensbergsskolan läsåret 2011-2012

Ekensbergsskolans elever får alltid en sommarläxa som ledtråd till kommande årets tema och inför detta läsår var uppgiften att måla en egen flagga. Uppropsdagen inleddes med ett ”startskott” då personalen introducerade årets tema för alla elever genom en föreställning med spex och dans. Under läsåret har temat integrerats i undervisningen i de olika ämnena som t.ex. på idrotten där alla barn har lärt sig vår OS-dans till låten ”We are all the winners”.

Under särskilda temadagar för hela skolan har vi delat in barnen i grupper med barn i olika åldrar i varje. Mottot för temaaktiviteterna har varit ”Det är inte viktigast att vinna utan att delta”.

Exempel på aktiviteter under temadagar är: tillverkning av vackra OS-ringar, en stor gemensam OS-tavla där alla OS-grenar finns med, läspass då vi läst grekiska gudasagor och gjort skuggteater av dem, vi har gjort teatermasker och trojanska hästar i kartong, vi har utifrån OS-städer läst geografi och tillverkat jordglobar i papier mache´ .

Vi har även sytt OS-maskotar, arbetat med skala och klippt siluetter av idrottare. Vi har provat OS-grenar, vi har mätt upp olika världsrekord och arbetat med tabeller och statistik.

På fritids har vi arbetat med idrott och skapande med OS-tema på olika sätt. Under vårterminen har vi haft ett stort Legoprojekt som innebär ett bygge av OS-byn där eleverna får ansöka om bygglov, göra ritningar och inte minst, samarbeta.

På vår senaste gemensamma temadag var barnen indelade i åldersblandade grupper som representerade olika länder. Barnen lärde sig säga hej på sitt lands språk och bar, under dagen, med sig sitt lands flagga. Dessa grupper arbetar ihop även i andra sammanhang.

Rektor Kicki Billing höll ett invigningstal och skolans personal svor vår egen OS-ed.

Därefter tände vi en OS-eld och alla passerade lagvis genom en OS-portal.

Dagens OS-grenar var: samarbetsbana, springskytte, blindboll, ”bockey” (en blandning av hockey och bandy) och att göra OS-ringar av allas avbildade händer. Dagen avslutades med att alla lag sprang i en gemensam stafett.

Ekensbergsskolans OS-ed

Vi lovar och svär,

att göra vårt bästa,

för att ge alla våra elever,

minnesvärda upplevelser och kunskaper

genom os-temat

Vi har hunnit med mycket roligt och med OS som tema är det lätt att fånga alla elevers intresse på olika sätt. Alla exempel får inte plats här men sammanfattningsvis är de gemensamma aktiviteterna och upplevelserna med hela skolan som vi minns mest.

De åldersintegrerade aktiviteterna bidrar till att skapa en känsla av gemenskap en känsla för skolan som en helhet.

Mer om vad vi gjort i de olika arbetslagen och tillsammans finns på vår hemsida.

www.ekensbergsskolan.stockholm.se

/Anneli Rytterlund, Ekensbergsskolan

Här nedanför kan ni läsa Ekensbergsskolans LPP för OS-temat

Ekensbergsskolan/Svanens arbetslag

Lokal Pedagogisk Planering

Tema OS ht.2011

Idrott & Hälsa

Syfte: Röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.

Innehåll: Grovmotoriska grundformer, t ex springa, hoppa och klättra. Deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik. Lekar och rörelse i natur- och utemiljö.

Kunskapskrav: Eleven utvecklar sin förmåga att delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer.

Arbetssätt: Läraren tar hänsyn till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Stärka elevens vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan. Ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel. Arbeta med många olika ”motoriska moment”.

Bedömning: Visuell bedömning av enskilda moment under lektion. Skriftlig dokumentation under och efter lektionen av de praktiska momenten och det muntliga samtalet.

Dokumentation: Skriftlig utvärdering och reflektion efter arbetsområdets avslutande.

Legoprojektet OS-byn, feb-2012

Förankring i läroplanen

”skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet… leken har stor betydelse för att elever ska tillägna sig kunskaper” Lgr 11 s.8

”Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet”. Lgr.11, sid 8

Varje elev ska utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Lgr11 s.15

Varje elev ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt. Lgr 11 s.13

Varje elev ska kunna arbeta tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga. Lgr 11 s.13

Mål: Vi vill få fler elever att bygga med Lego än de som brukar. Vi vill få fler tjejer att bygga med Lego. Vi vill få in temat under fritidstiden och ge eleverna möjlighet att genom leken praktiskt befästa de kunskaper de tillägnat sig i skolan, kring temat OS. Vi vill att eleverna ska träna på att samarbeta. Vi vill inspirera eleverna att genomföra en strukturerad lek där man håller sig till givna regler. Vi vill att eleverna ska få förståelse för vad som måste finnas i en stad som anordnar ett OS (t.ex. sjukhus, hotell, restauranger, kommunikation).

Arbetssätt: Vi informerar eleverna om Legoprojektet på stormötet 27/1. Vi pratar om vad som måste finnas i en stad som ska anordna ett OS. Vi sätter upp en lista över det på anslagstavlan. Eleverna lämnar in ansökan om bygglov i postlådan vid kontoret. I ansökan ska det finnas en beskrivning och en skiss på vad de tänkt bygga, samt vilka som är med i gruppen. När/om bygglov beviljas sätts bygglovet upp på anslagstavlan i studiehallen. Gruppen tilldelas en ruta mark att bygga på.

Projektet planeras pågå under hela februari månad. Innan projektet drar igång för vi statistik över vilka elever som deltar i aktiviteter och vilka som bygger med Lego. Vi observerar eleverna i byggandet och i leken för att se hur samarbete och gruppdynamik fungerar samt om projektet har inspirerat till vidare lek på temat (inte bara byggande?).

Utvärdering: På byggloven ser vi vilka elever som deltagit, antal killar respektive tjejer. Det jämför vi med vilka som byggde med Lego innan projektet startade. Vi jämför också med vilka som överhuvudtaget deltar i aktiviteter under fritidstiden. Efter avslutat projekt utvärderar vi projektet muntligt utifrån målen tillsammans med eleverna på ett stormöte. Personalen utvärderar och diskuterar projektet på planeringsmötet den 20 april.

 

Hur man får elever i 9:an att dansa

Att jobba med dans i skolan är inte alltid det lättaste har jag märkt under de år jag jobbat. Problem jag ofta stött på är hur får man med alla? Men nu tror jag att jag hittat ett optimalt sätt att få in dans och rörelseglädje till musik. Det är ju som tur är, ett innehåll i läroplanen och i det centrala innehållet.

 
Hur jag valt att jobba på min skola

Eleverna får en lektion av introduktion, där jag visar på exempel från tidigare elevers dansframträdanden, dels via en powerpoint presentation och dels via den dokumentation jag gjort genom kameran. Visar dessa exempel på en stor skärm. Här berättar jag för eleverna hur man kan gå tillväga för att komma fram till ett resultat. Vi diskuterar rörelseriktningar, formationer, takt och låtens sammanhang etc.

I samband med denna introduktionslektion ”egen dans” får de ett study-paper innehållande lite tips på hur arbetets gång kan se ut samt kriterier för bedömning (enligt läroplanens kriterier) under rörelser till musik och dans. Det är jätteviktigt att ge eleverna tydlig information om VAD och HUR jag bedömer – därför visar jag även min personliga ”bedömningsmall” för eleverna före arbetsområdets start. Där är det 4 områden jag speciellt tittar på:

1. Deltagandet (som ju är en förutsättning för bedömningen)

2. Taktkänsla

3. Komplexitet i rörelser

4. Anpassning till låtvalet (sammanhanget)

Egna val styr arbetet

De får sedan välja om de vill jobba ensamma eller i grupp om max 5 personer. Eleverna får 200 minuter (4 lektionspass) till att hitta en låt, att komma på rörelser och på annat sätt finna inspiration. Upplever man att den inte kommer att bli klar i tid, blir det som i övriga teoretiska ämnen – läxa. De jobbar mycket i början kring själva låtfinnandet och att söka inspiration till rörelser, tex via You Tube, Google och MTV (eller liknande). Min roll i det hela blir stödjande, kollar av deras tidsram, hjälper och coachar. Under denna period är jag väldigt mobil och går runt till de olika grupperna för att ”kolla läget”. Under denna period upplever jag att hela skolan pratar dans – det verkar smitta av sig och det kan till och med dansas i korridorerna. Jag tror att man som elev är ganska stolt över vad man är på väg att göra… att skapa!! Att få känna kreativitet!

Uppvisning och utlärande som redovisning

När det så är dags för redovisning så sker den inför resten av klassen, efter den kommer vi till utlärandet av dansen för de övriga. Här väljer gruppen, eller den enskilde eleven, en snutt ur sin dans som man vill lära ut. Redovisningen avslutas med att alla dansar tillsammans. Här är det gåshudsvarning på läraren J

Lektionen avslutas sedan med att jag och eleven/eleverna går iväg för att titta på deras framträdande, på det jag filmat. Efter visningen tar vi tillsammans ett samtal kring hur de upplevt arbetet, var de hämtat inspiration, hur de fann och fastnade för just den låten etc. Sist men inte minst blir de då bedömda enligt ovanstående kriterier, vi tar i hand och jag avslutar feedbacksamtalet med ett förhoppningsvis ”Ni har levererat”, ”Du har helt klart visat en ny sida av dig själv”, eller ”imponerande”.

Jag är jättestolt över skolans elever som gör så bra ifrån sig under EGEN DANS ÅR 9! Mer dans i skolan! :-)

 

Fredrik Furtenbach

Lärare idrott och hälsa, Kungsholmens Grundskola 6-9