Visar alla blogginlägg med kategorin:
Kollegialt lärande

Teachmeet för lärare i Skarpnäck och Södermalm

TeachmeetEn viktig del i att utveckla sin digitala kompetens är att dela med sig av sina erfarenheter och ta del av andras.

Ett teachmeet är en konferens där man på ett strukturerat sätt delar erfarenheter, inspireras och genom erfarenhetsutbyte får möjlighet att utveckla sin egen användning av digitala verktyg i klassrummet.

Tisdag kväll den 2 april 2019 anordnade Södermalmsskolan ett teachmeet för lärare och skolledare i grundskoleområde 6 – Skarpnäck-Södermalm. Det var rektorerna som ingår i områdets digitala utvecklingsgrupp som initierat kvällen och bjudit in sina lärare.

Nina Jonsson, rektor på Södermalmsskolan, hälsar oss välkomna till en kväll i digitaliseringens tecken. Hon börjar med att berätta om den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet som regeringen beslutade om 2017. Strategin är ett styrdokument som berör oss alla som arbetar i skolan och Nina lyfter särskilt det fokusområdet som handlar om Digital kompetens för alla i skolväsendet.

Camilla Askebäck Diaz, förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan, drar igång kvällens konferens och går snabbt igenom ramverket för kvällens teachmeet. Innan konferensen har sju lärare anmält att de vill visa exempel på hur de använder digitala verktyg i sin undervisning. Camilla berättar att talarna har max fem minuter på sig att visa och dela sin erfarenhet. Sedan startar Camilla sin digitala trollerihatt, en slumpgenerator och namnen på den första talaren slumpas fram.

Talsyntesen – en inkluderande funktion

Först ut är Pernilla från Södermalmsskolan som vill dela sin erfarenhet av en viktig inkluderande funktion, talsyntesen, den avancerade läsaren som finns inbyggd i Office 365.
Talsyntesen hittar du när du öppnar ett dokument i O365 under funktionen Visa/Avancerad läsare. Läsaren har även ett inbyggt bildstöd, du kan få texter översatta, och eleven kan även få hjälp att markera stavelser, substantiv etc.

Victor från Lugnets skola visar hur han arbetar med att skapa digitala utställningar med dina elever med appen Keynote på iPads. Eleverna bygger in interaktivitet i sina presentationer genom att skapa klickbara länkar. I hans klass i åk 2 har de gjort en utställning om nordiska däggdjur och en viktig del är att kunna arbeta med mottagarperspektivet: vem ska ta del av utställningen – vårdnadshavare eller andra klasser? Det ger ytterligare en dimension till arbetet.

David på Södermalmsskolan har undersökt hur han kan hålla koll på vad eleverna gör under lektionstid, alltså vilka appar de använder och hur väl de disponerar tiden med hjälp av Apple Classrum och demonstrerar hur det fungerar.

Högläsning online

Martin från Katarina Norra skola har funderat på hur man kan tillgängliggöra undervisningen så att även elever som av någon anledning inte finns på plats kan ta del av den. Detta resulterade i att han börjat publicera sin högläsning till eleverna online och beskriver det som ett ”lätt sätt att hjälpa eleverna att känna sig delaktiga”. Han använder tre appar för detta: Audiocopy, Soundcloud och delar sedan filen med eleverna i O365 Teams.

Johan från Lugnets skola uppmanar oss om att gå ut och uppleva naturen, att arbeta med IKT utomhus! Det finns oändliga möjligheter att arbeta utomhus, till exempel med kameran i en iPad. Johans elever hämtar inspiration och skriver dikter om naturen – i naturen. Dikterna skrivs och illustreras visuellt med hjälp av plattan. Stämningen höjdes direkt när Johan blev ombedd att läsa upp några av elevernas vackra dikter.

teachmeet1Pernilla från Katarina Södra och Calle från Lugnets skola har hittat webbsidan Classroomscreen och tipsar om den. Ingen inloggning krävs så den är enkel att komma igång med. Ett hjälpmedel för funktioner kring lektionen till exemepel trafiksymboler, trafikljus, äggklocka, skrivfunktion, ritfunktion, hänvisa via QR-kod, exit pott och så vidare. Testa!

”Den bästa appen enligt oss är Book Creator”, inleder Anette från Katarina Norra skola. Där man kan infoga text, bild, ljud och film och skapa collage i en interaktiv bok. Hennes nyanlända elever visualiserar och visar sina kunskaper i en egen bok inför utvecklingssamtalet. Hennes elever som arbetar med ASL (att skriva sig till läsning) tar texterna från Skolstil och importerar till Book Creator. Anette delar flera erfarenheter kring logistik i klassrummet vad gäller iPad-vagnar och laddning, inloggning för 8-åringar i Skolplattformen (jo, det går!) och avslutar med att dela en enkel men mycket uppskattad uppgift hennes elever gjort: ”Mejla hem och berätta om din skolvecka”. Så lyckad och uppskattad av alla – och så klart fick eleverna svar!

Nätkritik och nätetik

Jacob på Lugnets skola uppmanar oss att inte bara prata om faror och ”det dåliga” med nätet med våra elever. Prata med elever och vårdnadshavare om möjligheter med nätet och det som är bra, prata innan det dåliga hänt. Han delar med sig av ett koncept de arbetat efter på Lugnets skola efter att de haft föreläsare i ämnet nätsäkerhet och nätkritik, nätetik. Inställningen är att internet är en naturlig del av livet och om man tittar på statistiken från rapporten Svenskarna och internet så ser man att våra elever där, och då är det även där vi ska vara nyfikna och delaktiga.

Slutligen visar Camilla från Södermalmsskolan hur hon arbetar med Office 365 Teams med sina elever, med all information samlad och tydlighet för eleven var de hittar material, länkar och resurser. Hon använder även funktionen för att skapa uppgifter i teams. Där kan hon inte bara dela ut uppgifter till hela klassen utan även till enskilda elever samt även individanpassa och koppla en enskild uppgift till en elev/grupp till en resurs just för aktuell uppgift.

Smådiskussioner à la Edcamp

Efter presentationerna är det dags att runda av med en kort Edcamp-diskussion. Deltagarna får skriva ned sitt önskade diskussionsämne i dagens grid (schema) och dela upp sig i diskussionsgrupper efter intresse. Dagens samtalspunkter var: Teams på lågstadiet, Digiexam, programmering, digital prov, Apple Classroom och digital plan.
Lärare från Katarina Södra i gruppen som diskuterade hur man använder teams på lågstadiet.

teachmeet2

Tack alla som kom och gjorde kvällen intressant och givande! Vem tar över stafettpinnen och skapar nästa teachmeet?

Jessica Forsberg och Ulla-Karin Lundgren
Projekt- och processledare digitalisering, grundskoleområde 6

Källor:
Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet
https://www.regeringen.se/4a9d9a/contentassets/00b3d9118b0144f6bb95302f3e08d11c/nationell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf

Svenskarna och internet
https://2018.svenskarnaochinternet.se/

Teachmeet
https://en.wikipedia.org/wiki/TeachMeet

Storyline utvecklar många förmågor

glasgow

Vad kan en konferensresa innehålla? För oss: mingel med storylinenestorn Steve Bell och alla deltagare på den högtidliga öppningsceremonin i vackra Town Hall (tänk stadshuset i Stockholm), skotskt afternoon tea, konferensmiddag på Barony (en ombyggd gammal kyrka), promenad upp och ner på Glasgows tidvis regnvåta gator förbi blommande påskliljor till fascinerande The Mackintosh House, skotska flöjter och säckblåsare, kex och kakor i fikapauserna, alla i skotskrutiga förpackningar, och trängsel med kiltklädda fotbollsfans på järnvägsstationen…

Presenterade en unik matematikstoryline

För snart ett år sedan, den 27-29 mars, hade vi båda förmånen att få delta på den sjätte Internationella Storyline-konferensen i Glasgow. Konferenserna hålls vart tredje år och i år kom deltagare från 16 länder, flest från Skottland, USA, Sverige och Island. Vårt huvudsyfte med resan var att tillsammans med Matilda Östman och Margareta Oscarsson berätta om den matematikstoryline de planerat och genomfört i Matildas två klasser i årskurs 4. Gallerian, eller The Shopping Center, som den fick heta i Glasgow, var ett resultat av att vi fick ett stipendium från Gudrun Malmers stiftelse 2011. Vår storyline är tämligen unik i storyline-världen, eftersom den har ett tydligt matematikfokus.
Storyline som idé är att det är ett ämnesövergripande arbetssätt och vår egen samlade erfarenhet visar att det ofta är matematiken som hamnar i bakvattnet i förhållande till svenska, bild och samhällsorienterade eller naturorienterade ämnen. Tyvärr fanns inte heller några andra ”matematikstoryline” att ta del av på konferensen. Att intresset finns var tydligt när vi gjorde vår presentation i en fullsatt sal. Vi har också efteråt fått mejl från deltagare i Ungern och Tyskland som velat veta mer.

Barnens bok inspirerade till lekpark

På Laxens förskola utanför Luleå har man arbetat med storyline i 10-15 år även med de allra yngsta och våra svenska kollegor från Östersund berättade om hur de i en årskurs två arbetat med storyline och lärplattor. Med fokus på NO och teknik har man i Backatorpsskolan i Göteborg arbetat med en storyline, Parken, som också givits ut som bok. Nu har kommunen byggt en ny lekpark i närheten av deras skola, och även om den inte blev precis som i elevernas storyline så uppskattar eleverna hur deras skolarbete kunde vara med och påverka verkligheten.
Att storyline inte bara passar skolbarn och de yngre berättade bland andra Ann Udén och Margaretha Häggström från Göteborgs universitet där de genomför en storyline med sina studenter som en del i början av lärarutbildningen.

Kortare föreläsningar och workshops varvades med gemensamma storföreläsningar. Jag fastnade för två föreläsningar som presenterade hur man kan använda böcker som utgångspunkt för en storyline. På en isländsk skola för elever från sex till sexton år utgick man från den norska boken om Klas Klättermus och djuren i Hackebackeskogen. Samtliga elever genomförde en storyline där man använde familjehistorien för att diskutera såväl etiska aspekter som miljömässiga. Några exempel för er som kan historien: Varför är det pappa Björn som gör reglerna och inte mamma Björn? Var kommer vår mat ifrån i skogen? Är det någonsin okej att stjäla?

Nyanserad bild av historien

Hundra år efter första världskrigets utbrott var det för många skolor på kontinenten i fjol ännu mer omskrivet än i Sverige. Det gick inte att hålla barn i några åldrar utanför och på en belgisk skola valde man att arbeta med lågstadiebarn utifrån två barnböcker. Syftet var bland annat att ge en mer nyanserad bild av vad krig kan innebära, hur vardagen kan se ut för barnen. Dåtid, men hur aktuellt som helst.

Mait gick på ytterligare två inspirerande föreläsningar med fokus på historieundervisningen.
Den ena, ”When Mrs Greaves was a girl”, startar med att eleverna i åk 3-4 hittar en handväska utanför sin skola, Pirie Park Primary School i Glasgow. För att kunna lämna tillbaka väskan till rätt person blir de engagerade historiedeckare. I väskan hittar de en plånbok och ett id-kort med namnet Mrs Greaves. De ser snabbt att hon är en äldre dam eftersom hon är född år 1914. Detta leder till många spännande frågeställningar. Vem är hon? Hur såg livet ut då hon levde och växte upp? Hur bodde man? Vad lekte man med? Hur var det i skolan? Vilken musik spelades? Efterkrigstid och matransonering – Vad betydde det? Hälsoaspekten – en jämförelse med maten då och idag? Hur såg barns rättigheter 1914 ut i jämförelse med idag? Vilka tekniska uppfinningar har genomförts under Mrs Greaves livstid?

Föräldrarna bjöds in till öppningen av museet

Lärarna utgick i sin planering från vilka ämnesmål man ville inkludera och vilka förmågor som eleverna skulle arbeta med. Eleverna ritade en tidslinje från år 1900-2000 och lade in viktiga händelser. Hela arbetet tog flera veckor i anspråk och som avslutning gjorde eleverna ett museum över tidsperioden i klassrummet. Eftersom man nu hittat Mrs Greaves bjöds hon in tillsammans med föräldrarna till öppningen av muséet där eleverna guidade alla runt.

Den andra inspirerande föreläsningen handlade om länken mellan historiska teman i undervisningen till dagens barn, Historieundervisningens relevans för barn i vår värld, och föreläsare var Rebecca Plaskitt, lärare vid American Cobham International School.
Rebecca är en lärare som reflekterar kring hur lärare kan designa en undervisning som är relevant för dagens barn och deras framtid:

  • Hur kan vi skapa en kontext för lärande, med öppna frågeställningar och med möjlighet för eleverna att utforska olika svar där de även får träna sig i att värdera relevans och värde av olika lösningar?
  • Hur skapar vi en kontext för lärandet med en vision för framtiden?
  • På vilket sätt inkluderar lärandet en aktiv handling?
  • Hur ändrar vi lärmiljön för att skapa möjlighet till ett kunskapande tillsammans med andra?
  • Hur kan vi främja och stimulera till samarbete och socialt nätverkande som ett sätt att lära?

Storyline utvecklar många förmågor

För Rebecca Plaskitt är storyline en metod som hon ofta använder i undervisningen eftersom den svarar på många av hennes frågeställningar. Storyline ger till exempel lärare möjligheten att levandegöra historiska nedslag där eleverna blir aktiva kunskapare och samtidigt utvecklar förmågor som kreativitet, samarbete och beslutsfattande. Rebecca är övertygad om att elevernas framtid gynnas genom att deras fantasi utvecklas, genom att de får stöd och många möjligheter att samarbeta med andra elever och genom att de får många relevanta verktyg som exempelvis att få testa sina idéer och få återkoppling som leder till effektiva beslut. Genom att utveckla elevernas kreativitet kan de ta sina egna idéer vidare och se nya möjligheter i nya situationer.

Detta är en del av Rebeccas lärarfilosofi som finns med vid planering och genomförande av all undervisning. I sin föreläsning exemplifierade hon detta med att visa hur eleverna arbetat med en storyline som handlar om den viktorianska epoken, vilket innebär att eleverna tillägnar sig både fakta och en djupare förståelse om den tiden och alla uppfinningar som då utvecklades. Arbetet avslutades med att eleverna agerade som uppfinnare av idag. När de presenterade sina uppfinningar inför en jury skulle de berätta vilken nytta man kan ha av uppfinningen och även ingående förklara hela arbetsprocessen såväl muntligt som skriftligt.
För Rebecca Plaskitt är Storyline är fantastisk metod som hon så ofta använder i undervisningen eftersom metoden svarar på många av de frågeställningar hon tog upp i början. Storyline ger till exempel lärare möjligheten att levandegöra historiska nedslag där eleverna blir aktiva kunskapare och samtidigt utvecklar förmågor som kreativitet, samarbete och beslutsfattande.

Läroplan för livslångt lärande

I Finland är man nu på gång att arbeta fram en ny läroplan. Ann-Catherine Henriksson från Åbo talade under rubriken ”Storyline and the new Finnish science curriculum” och påvisade hur den nya läroplanen växer fram i samma anda som storylinefilosofin och nyckelprinciperna i storylinemetoden. Vi känner igen en del från de svenska diskussionerna: formativ undervisning, återkoppling, undersökande och utforskande, samarbete, kommunikation och nyckelkompetenser som i vår läroplan benämns förmågor. Finland verkar vara på väg mot de kompetenser man inom EU presenterat som önskvärda i ett livslångt lärande: kommunikation på modersmål och främmande språk, matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens, digital kompetens, lära att lära, social och medborgerlig kompetens, initiativförmåga och företagaranda samt kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.

Karin Andrén och Mait Adegård

En mycket användbar länk för er som vill veta mer, bli inspirerade eller bara är nyfikna är hemsidan för svenska storyline: http://storyline.se/
Rapporten om Gallerian finns att hämta på http://www.mah.se/ls/nms/gms
Vill du ha kontakt med Julie O´Donell på Pirie Park Primary School i Glasgow eller med Rebecca Plaskitt så är deras mailadresser:
julieod@yahoo.com , rebplas@gmail.com

http://www.storyline-scotland.com/wp-content/uploads/2015/05/glasgow-2015-conference-005.jpg

Framgångsrik skolutveckling genom aktionsforskning

johanna fredmanFramgångsrik skolutveckling genom aktionsforskning. Det var med dessa ord vår vetenskapliga ledare Anki Wennergren inledde vår avslutningsdag i forskningscirkeln. Forskningscirkeln som har varit en del av Alviksskolans Språklyft, har haft som syfte att genom samverkan mellan verksamheter öka elevernas måluppfyllelse. Verksamheterna består av Alviksskolans hörselklassverksamhet och hörselhabiliteringen i Stockholms läns landsting.

Att kommunicera ut våra resultat och de slutsatser vi dragit i våra undersökningar är en del i att bepröva de egna erfarenheterna. Externa personer hade därför bjudits in från de båda verksamheterna, SPSM och utbildningsdepartementet.

Affischer ska tryckas upp

Dagen var upplagd i seminarieform. Vi deltagare presenterade först den egna postern eller en powerpoint under 10 minuter. Därefter följde ett samtal under cirka 20 minuter under ledning av vår vetenskaplige ledare. Att presentera det systematiska kvalitetsarbetet genom en poster är fantastiskt finurligt tycker jag. Det är visuellt och fångar läsarens uppmärksamhet att förhoppningsvis vilja läsa mer om undersökningen. Postrarna kommer tryckas upp som affischer och ramas in så att de synliggörs i de båda verksamheterna.

Efter halva dagen lämnade de inbjudna gästerna seminariet och vi deltagare samt verksamheternas båda chefer ägnade resterande tid åt utvärdering och framåtblickande. Inför denna dag hade vi deltagare gjort en SWOT-analys, en fyrfältare där vi belyste:
• Styrkor med projektets genomförande och utfall
• Svagheter med projektets genomförande och utfall
• Möjligheter för att använda sig av lärdomar från projektet (framtid)
• Risker/utmaningar med att använda sig av lärdomar från projektet (framtid)

Vad händer nu?

Forskningscirkeln är nu avslutad men jag och alla som deltog under dagen ser detta som början på en mer proaktiv och långsiktig samverkan mellan våra verksamheter. Nu har vi identifierat några samverkansområden och det tror jag är av yttersta vikt när man just ska samverka. Erfarenheter och resultat från forskningscirkeln kommer även att publiceras både i en vetenskaplig artikel samt i en kommande D-uppsats.

Ett systematiskt kvalitetsarbete som vilar på vetenskaplig grund och beprövade erfarenheter
Det som har varit så utvecklande och faktiskt ganska svårt är att vi har tränat oss i och tillämpat de vetenskapliga förmågorna:
• Att analysera våra skuggningsprotokoll
• Dra slutsatser av litteratur vi läst i triogrupper
• Att vi systematiskt dokumenterat vårt arbete både genom minutpapper och skuggningsprotokoll
• Att vi har använt oss av forskning för att förstå vår praktik
• Att vi har spridit och publicerat våra kunskaper inom våra professioner

Avslutningsvis vill jag gjuta mod i alla er därute som skulle vilja initiera eller delta i en forskningscirkel. Det är fantastiskt vilken kraft och energi det genererar!

Hälsningar
Johanna Fredman
Projektledare för samverkansprojektet/forskningscirkeln