Visar alla blogginlägg med kategorin:
Samhällskunskap

Storyline utvecklar många förmågor

glasgow

Vad kan en konferensresa innehålla? För oss: mingel med storylinenestorn Steve Bell och alla deltagare på den högtidliga öppningsceremonin i vackra Town Hall (tänk stadshuset i Stockholm), skotskt afternoon tea, konferensmiddag på Barony (en ombyggd gammal kyrka), promenad upp och ner på Glasgows tidvis regnvåta gator förbi blommande påskliljor till fascinerande The Mackintosh House, skotska flöjter och säckblåsare, kex och kakor i fikapauserna, alla i skotskrutiga förpackningar, och trängsel med kiltklädda fotbollsfans på järnvägsstationen…

Presenterade en unik matematikstoryline

För snart ett år sedan, den 27-29 mars, hade vi båda förmånen att få delta på den sjätte Internationella Storyline-konferensen i Glasgow. Konferenserna hålls vart tredje år och i år kom deltagare från 16 länder, flest från Skottland, USA, Sverige och Island. Vårt huvudsyfte med resan var att tillsammans med Matilda Östman och Margareta Oscarsson berätta om den matematikstoryline de planerat och genomfört i Matildas två klasser i årskurs 4. Gallerian, eller The Shopping Center, som den fick heta i Glasgow, var ett resultat av att vi fick ett stipendium från Gudrun Malmers stiftelse 2011. Vår storyline är tämligen unik i storyline-världen, eftersom den har ett tydligt matematikfokus.
Storyline som idé är att det är ett ämnesövergripande arbetssätt och vår egen samlade erfarenhet visar att det ofta är matematiken som hamnar i bakvattnet i förhållande till svenska, bild och samhällsorienterade eller naturorienterade ämnen. Tyvärr fanns inte heller några andra ”matematikstoryline” att ta del av på konferensen. Att intresset finns var tydligt när vi gjorde vår presentation i en fullsatt sal. Vi har också efteråt fått mejl från deltagare i Ungern och Tyskland som velat veta mer.

Barnens bok inspirerade till lekpark

På Laxens förskola utanför Luleå har man arbetat med storyline i 10-15 år även med de allra yngsta och våra svenska kollegor från Östersund berättade om hur de i en årskurs två arbetat med storyline och lärplattor. Med fokus på NO och teknik har man i Backatorpsskolan i Göteborg arbetat med en storyline, Parken, som också givits ut som bok. Nu har kommunen byggt en ny lekpark i närheten av deras skola, och även om den inte blev precis som i elevernas storyline så uppskattar eleverna hur deras skolarbete kunde vara med och påverka verkligheten.
Att storyline inte bara passar skolbarn och de yngre berättade bland andra Ann Udén och Margaretha Häggström från Göteborgs universitet där de genomför en storyline med sina studenter som en del i början av lärarutbildningen.

Kortare föreläsningar och workshops varvades med gemensamma storföreläsningar. Jag fastnade för två föreläsningar som presenterade hur man kan använda böcker som utgångspunkt för en storyline. På en isländsk skola för elever från sex till sexton år utgick man från den norska boken om Klas Klättermus och djuren i Hackebackeskogen. Samtliga elever genomförde en storyline där man använde familjehistorien för att diskutera såväl etiska aspekter som miljömässiga. Några exempel för er som kan historien: Varför är det pappa Björn som gör reglerna och inte mamma Björn? Var kommer vår mat ifrån i skogen? Är det någonsin okej att stjäla?

Nyanserad bild av historien

Hundra år efter första världskrigets utbrott var det för många skolor på kontinenten i fjol ännu mer omskrivet än i Sverige. Det gick inte att hålla barn i några åldrar utanför och på en belgisk skola valde man att arbeta med lågstadiebarn utifrån två barnböcker. Syftet var bland annat att ge en mer nyanserad bild av vad krig kan innebära, hur vardagen kan se ut för barnen. Dåtid, men hur aktuellt som helst.

Mait gick på ytterligare två inspirerande föreläsningar med fokus på historieundervisningen.
Den ena, ”When Mrs Greaves was a girl”, startar med att eleverna i åk 3-4 hittar en handväska utanför sin skola, Pirie Park Primary School i Glasgow. För att kunna lämna tillbaka väskan till rätt person blir de engagerade historiedeckare. I väskan hittar de en plånbok och ett id-kort med namnet Mrs Greaves. De ser snabbt att hon är en äldre dam eftersom hon är född år 1914. Detta leder till många spännande frågeställningar. Vem är hon? Hur såg livet ut då hon levde och växte upp? Hur bodde man? Vad lekte man med? Hur var det i skolan? Vilken musik spelades? Efterkrigstid och matransonering – Vad betydde det? Hälsoaspekten – en jämförelse med maten då och idag? Hur såg barns rättigheter 1914 ut i jämförelse med idag? Vilka tekniska uppfinningar har genomförts under Mrs Greaves livstid?

Föräldrarna bjöds in till öppningen av museet

Lärarna utgick i sin planering från vilka ämnesmål man ville inkludera och vilka förmågor som eleverna skulle arbeta med. Eleverna ritade en tidslinje från år 1900-2000 och lade in viktiga händelser. Hela arbetet tog flera veckor i anspråk och som avslutning gjorde eleverna ett museum över tidsperioden i klassrummet. Eftersom man nu hittat Mrs Greaves bjöds hon in tillsammans med föräldrarna till öppningen av muséet där eleverna guidade alla runt.

Den andra inspirerande föreläsningen handlade om länken mellan historiska teman i undervisningen till dagens barn, Historieundervisningens relevans för barn i vår värld, och föreläsare var Rebecca Plaskitt, lärare vid American Cobham International School.
Rebecca är en lärare som reflekterar kring hur lärare kan designa en undervisning som är relevant för dagens barn och deras framtid:

  • Hur kan vi skapa en kontext för lärande, med öppna frågeställningar och med möjlighet för eleverna att utforska olika svar där de även får träna sig i att värdera relevans och värde av olika lösningar?
  • Hur skapar vi en kontext för lärandet med en vision för framtiden?
  • På vilket sätt inkluderar lärandet en aktiv handling?
  • Hur ändrar vi lärmiljön för att skapa möjlighet till ett kunskapande tillsammans med andra?
  • Hur kan vi främja och stimulera till samarbete och socialt nätverkande som ett sätt att lära?

Storyline utvecklar många förmågor

För Rebecca Plaskitt är storyline en metod som hon ofta använder i undervisningen eftersom den svarar på många av hennes frågeställningar. Storyline ger till exempel lärare möjligheten att levandegöra historiska nedslag där eleverna blir aktiva kunskapare och samtidigt utvecklar förmågor som kreativitet, samarbete och beslutsfattande. Rebecca är övertygad om att elevernas framtid gynnas genom att deras fantasi utvecklas, genom att de får stöd och många möjligheter att samarbeta med andra elever och genom att de får många relevanta verktyg som exempelvis att få testa sina idéer och få återkoppling som leder till effektiva beslut. Genom att utveckla elevernas kreativitet kan de ta sina egna idéer vidare och se nya möjligheter i nya situationer.

Detta är en del av Rebeccas lärarfilosofi som finns med vid planering och genomförande av all undervisning. I sin föreläsning exemplifierade hon detta med att visa hur eleverna arbetat med en storyline som handlar om den viktorianska epoken, vilket innebär att eleverna tillägnar sig både fakta och en djupare förståelse om den tiden och alla uppfinningar som då utvecklades. Arbetet avslutades med att eleverna agerade som uppfinnare av idag. När de presenterade sina uppfinningar inför en jury skulle de berätta vilken nytta man kan ha av uppfinningen och även ingående förklara hela arbetsprocessen såväl muntligt som skriftligt.
För Rebecca Plaskitt är Storyline är fantastisk metod som hon så ofta använder i undervisningen eftersom metoden svarar på många av de frågeställningar hon tog upp i början. Storyline ger till exempel lärare möjligheten att levandegöra historiska nedslag där eleverna blir aktiva kunskapare och samtidigt utvecklar förmågor som kreativitet, samarbete och beslutsfattande.

Läroplan för livslångt lärande

I Finland är man nu på gång att arbeta fram en ny läroplan. Ann-Catherine Henriksson från Åbo talade under rubriken ”Storyline and the new Finnish science curriculum” och påvisade hur den nya läroplanen växer fram i samma anda som storylinefilosofin och nyckelprinciperna i storylinemetoden. Vi känner igen en del från de svenska diskussionerna: formativ undervisning, återkoppling, undersökande och utforskande, samarbete, kommunikation och nyckelkompetenser som i vår läroplan benämns förmågor. Finland verkar vara på väg mot de kompetenser man inom EU presenterat som önskvärda i ett livslångt lärande: kommunikation på modersmål och främmande språk, matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens, digital kompetens, lära att lära, social och medborgerlig kompetens, initiativförmåga och företagaranda samt kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.

Karin Andrén och Mait Adegård

En mycket användbar länk för er som vill veta mer, bli inspirerade eller bara är nyfikna är hemsidan för svenska storyline: http://storyline.se/
Rapporten om Gallerian finns att hämta på http://www.mah.se/ls/nms/gms
Vill du ha kontakt med Julie O´Donell på Pirie Park Primary School i Glasgow eller med Rebecca Plaskitt så är deras mailadresser:
julieod@yahoo.com , rebplas@gmail.com

http://www.storyline-scotland.com/wp-content/uploads/2015/05/glasgow-2015-conference-005.jpg

När jag säger Google – vad tänker du på då?

När jag säger Google kanske du tänker på en sökmotor. Men vad säger egentligen ordet sökmotor om det amerikanska internetföretag som bland sina tjänster erbjuder en söktjänst? Många av oss använder verbformen att googla i utvidgad form som ett verb för att söka på webben. Googles söktjänst är så självklar att vi slutar se den för vad den är: en tjänst som erbjuds av ett kommersiellt företag vars affärsidé är att erbjuda annonser och annonsplats kopplat till vårt sökbeteende.

När jag googlar ”java” är Google det självklara valet. Tjänsten har som ambition ”att organisera världens information och göra den tillgänglig och användbar för alla”. De säger vidare att ”även om du inte vet exakt vad du letar efter så är det vår uppgift att hitta svaret åt dig”. De vill organisera världens information och erbjuda en söktjänst som vet vad jag söker efter innan jag ens formulerat det för dig själv. Det är fantastiskt!

Men för att Google ska kunna erbjuda en sådan söktjänst måste jag och Google vara överens om deras beskrivning av mig och av mina intressen. Hur vet Google om jag söker efter javakaffe, Javahalvön eller javaskript? När jag googlar ”java” får jag träffar på programmering och skript, trots att det kanske är en resa jag tänker på. Det beror på att Google organiserar informationen på webben utifrån mitt tidigare sökbeteende, för att jag enkelt ska kunna hitta den information som är relevant för mig och mina intressen.

Risken är stor att jag inte får tillgång till alternativa perspektiv utan hamnar i en ekokammare, som gör att jag inte ifrågasätter det som jag redan känner till och är bekväm med. Googles tjänst bygger på att förstärka de föreställningar som vi redan har och göra dem än mer förankrade och på så sätt stärka vår världsbild. När jag googlar får jag ta del av det som jag redan känner till och tidigare varit intresserad av.

I min värld är det en fara. Tjänstens enkelhet och vilja att veta vad jag söker innan jag ens har sökt, kan göra att jag tror på de svar Google ger mig utan att ställa frågor om vad som styr urvalet och vilka värderingar som finns bakom sökresultatet.

En viktig del av en demokrati är tillgången till många perspektiv. Hur ska vi och våra elever utmanas i vår världsbild om vi aldrig möter andra perspektiv och föreställningar än de som redan stämmer överens med det som vi redan har googlat efter? Hur vet vi om de svar som Google ger stämmer överens med våra demokratiska värderingar? Hur lär vi elever att hantera en tjänst vars algoritm stärker det som de redan tycker och vars syfte är att vi ska klicka på annonser som ska leda till ett köp?

Kristina Alexanderson

Kristina Alexanderson är chef för Internet i skolan på Stiftelsen för internetinfrastruktur.

Vem där?

Vad är en fördom? Är det något vi alla bär på? Om det är så, hur blir man i sådana fall medveten om vilka fördomar man bär på? Under 2010 och 2011 genomgick Stockholms stadsbibliotek tillsammans med Adolf Fredriks musikklasser och Husbygårdsskolan ett projekt som vi valde att kalla Lånad fördom. Målet med projektet var att synliggöra olika fördomar, både i samhället men också hos eleverna.

Projektet testades i två olika varianter. Den första omgången fick eleverna träffa människor som  representerade något man kunde ha en fördom om. Andra omgången fick eleverna titta på bilder av olika människor och fundera över vem det var de såg. Båda omgångarna syftade till att få eleverna att fundera över om deras åsikter om människor stämde med verkligheten. Förändringen i projektet gjordes för att vi ville testa projektet på yngre elever och då upplevde vi att vi behövde förenkla projektet något. En fördel med andra omgången av projektet var att två skolor fick mötas. Vad hade eleverna för fördomar om varandra? Även lärarna från de olika skolorna fick mötas och ta del av varandras olika skolmiljöer och arbetssätt. Bibliotekets syfte med att initiera projektet är tron på kunskapens makt som kan förändra en människa och skapa insikt. Kunskap kan inhämtas på många olika sätt, genom böcker och andra medier men även genom möten med andra människor. Även det kritiska tänkandet är en viktig ingrediens när det kommer till kunskapsinhämtning som biblioteket ser som sin uppgift.

I efterhand kan man fundera på vilka som påverkades mest av projektet, vi som vuxna eller eleverna? Själv har jag fått tänka till flera gånger och reflektera över mina egna fördomar. Vem är det som styr vilken bild jag har av andra människor? Hur medveten är jag om mina egna tankar? Är det så att vi omedvetet matas med åsikter från människor runt omkring oss, makthavare, kändisar, vad media skriver? Vem väljer vi att lyssna på? Kan man lära sig att tänka kritiskt och ifrågasätta sina egna invanda bilder av människor? Kan vi som vuxna hjälpa och styra barn och ungdomar mot ett öppnare sinne där man är mer medveten om sina egna tankar och mer ifrågasättande mot de bilder av människor som samhället kan förmedla?

När det kommer till projektets påverkan på eleverna tror jag att det var väldigt varierande resultat. En del elever visade tydligt att de ändrade åsikter under projektets gång andra kanske har förändrat sitt synsätt utan att vara medveten om det själva och några har inte förändrat sitt tankesätt alls. Det som kan konstateras är dock att det är viktigt att våga prata om fördomar och förutfattade meningar. Kanske inte bara vid ett speciellt tillfälle utan låta det få genomsyra undervisningen. Att få ett nytt tankesätt som kan följa med genom livet. Kanske vill du som pedagog prova att arbeta med fördomar på samma sätt som i projektet Lånad fördom? Läs gärna rapporten ”Vem där?”. Kanske blir du inspirerad till att prova projektet? Eller varför inte komma på din egen idé.

/Frida Christoffersson

Bibliotekspedagog, Stockholms stadsbibliotek
08-508 310 21, frida.christoffersson@stockholm.se
(föräldraledig
aug 2012-aug 2013)

 Om du önskar kontakt med Stadsbiblioteket när Frida är föräldraledig kontakta:

Petra Dahlström
Enhetschef LÄRA, Stockholms stadsbibliotek
08-508 312 73, petra.dahlstrom@stockholm.se

Tomas Tranströmer gästade Humanistdagen på Södra Latin

Nobelpristagaren Tomas Tranströmer besökte Södra Latin under Humanistdagen och fanns med i publiken när hans dikt ”Hemligheter på vägen” framfördes på våra sju språk.

Humanistdagen på Södra Latin arrangerades med anledning av att vi fått ett nytt högskoleförberedande program; nämligen Humanistiska programmet. Att människans tänkande och skapande, hennes allmänna kulturella och språkliga bildning ska lyftas fram ville vi uppmärksamma och fira! Initiativtagare till, eldsjäl och samordnare av Humanistdagen har varit Elisabeth Poignant, lärare i ryska och människans språk. 

Elisabeth Poignant och Lillemor Larsson.

Den 15 mars ägnades således hela dagen åt de humanistiska ämnesområdena och vi fick ta del av många intressanta föreläsningar, diskussioner och seminarier. Håkan Rosenqvist talade om svenskans ljud och satsmelodi, Ulrika Tornberg om mänsklig mångfald, Tomas Lappalainen om språkkunskaper som en port till djupare kulturskikt, Lars Nordgren om grekiska och latin , Staffan Carlshamre om filosofi och språkfilosofi , Patrik Hadenius om humanism, språkkunskaper och journalistik och slutligen Cecilia Lindqvist om de kinesiska systerkonsterna tecken, kalligrafi och måleri.

För att hylla flerspråkigheten, denna unika mänskliga egenskap som gör att vi kan tillägna oss ett eller flera andra språk än vårt modersmål, framfördes Tomas Tranströmers dikt ”Hemligheter på vägen” på våra sju språk; svenska, italienska, tyska, franska, ryska, engelska och kinesiska. Per Axel Andrén framförde dikten på franska.
Dessutom bjöd bl a eleverna Agnes Scherwin och Louise Tidestad Valne från Södra Latins musikprogram på musik.

 

Inger Markgren