Visar alla blogginlägg med kategorin:
Svenska

Böcker öppnar världar på flera språk

panel3_webPanelsamtal med Agneta Edwards, Karin Wallin, Louise Mehdipoor och Anette Nordman.

Flerspråkighet och läsning i förskolan engagerar starkt. När Studieförbundet Vuxenskolan bjöd in till inspirationsträff för pedagoger, bibliotekarier och anhöriga var det fullt till sista av 140 platser och en lång kö till återbud.

Vuxenskolans roll som samhällsaktör blir tydlig när integrationsfrågan får allt större utrymme på den politiska agendan.

– Alla måste vi ta vårt ansvar, läsningen är nyckeln till både integration och mångfald. Det är helt enkelt en demokratifråga som vi inte kan bortse från, säger Annika Estassy Lovén, chef för Vuxenskolan i Stockholm.

Putte i blåbärsskogen

Profilerade bokförlag och bibliotek visade sina pedagogiska verktyg i pauser mellan föredrag och panelsamtal och det surrade av engagemang över kaffekopparna. Men i salen var det tyst och fokuserat när litteraturpedagogen Agneta Edwards föreläste om bilderboken som språkutvecklare. Liksom när Louise Mehdipoor, förskolepedagog, höll föredrag om hur de arbetade med ”Putte i blåbärsskogen” i Rinkeby:louise_mehdipoor2

– Att läsa med barn som har ett annat modersmål än svenska handlar inte bara om att sätta sig med en bok, utan om hur man får barnen att ta till sig innehållet. Att lära i ett sammanhang är viktigt för flerspråkiga barn; läser man om att åka skridskor ska man ut och åka skridskor – och prata om det.

Och hon åkte hem till förskolan Norrgården med huvudet fullt av nya idéer:

– Det var en otroligt positiv energi här idag! Vi som deltagit knyter ihop våra verksamheter så bra. Och det är viktigt att få inspiration från andra, att vidga vyerna.

Karin från Språkforskninginstitutet

Anette Nordman, barnbibliotekarie i Hallunda, berättade om samarbete med förskolor i en kommun med 160 olika modersmål. Och i det avslutande panelsamtalet deltog också Karin Wallin, språkutvecklare, som poängterade att vi måste se Sverige som ett mångspråkigt land, inte ett enspråkigt. Att det är viktigt att lyfta frågan och se flerspråkighet som en rikedom. Annika Estassy Lovén, Vuxenskolan, håller med:

– Jag fick bekräftat idag det jag länge känt intuitivt. Att ha med sig flera språk är en resurs, en enorm tillgång!

Fotnot: Inspirationsträffen arrangerades den 29 januari av Studieförbundet Vuxenskolan Stockholm i samarbete med Bokspindeln, en plattform för läsfrämjande projekt med specialisering på mångfald och flerspråkighet, och bokförlaget En bok för alla. Hela inspirationsträffen finns att se på: http://www.sv.se/stockholm/SVLive

Sara Kristensson

 

Rörd Modiano hyllad av Rinkebyelever

Det var en rörd och glad Nobelpristagare i litteratur som hyllades med ett stämningsfullt luciatåg från Askebyskolan. Lite senare välkomnades han på flera olika språk av Rinkebyskolans klass 8 C som fortsatte med presentationer av författaren själv och hans verk.

Patrick Modiano berättade att han var jättelycklig över att ta del av allt arbete som eleverna gjort och att han ville lära känna varenda en av dem och till och med brevväxla med dem. Det lyste i många ögon när hans ord översattes och fotograferna flockades kring litteraturpristagaren mitt bland de stolta eleverna.

Modiano 4

Detta var det tjugosjätte året för Nobel i Rinkeby – ett samarbete mellan författaren Gunilla Lundgren, Rinkebyskolan, Askebyskolan, Rinkeby bibliotek och Nobelbiblioteket.

Eleverna har arbetat med presentationen och utställningen som också innehöll tittskåp och ett häfte sedan tillkännagivandet av litteraturpristagaren i oktober.
– Hela processen fram till och med idag har varit väldigt språkutvecklande, sa svenskläraren Calle Zetterlund som berättade att eleverna har träffat både konstnärer och författare under arbetet. De har också besökt Nobelbiblioteket, Vinterviken och var med under tillkännagivandet av pristagaren i Börssalen. Under arbetet har de läst och illustrerat romanen Dora Bruder.

Modiano 5 – Jag kollade in i hans ögon när jag pratade och han kollade in i mina, sa Bengu, en av åttondeklassarna efter presentationen. Eleverna läste också en dikt om Rinkeby på sex språk och berättade om Alfred Nobel för en imponerad publik.

Patrick Modiano bjöds på te och kakor och bläddrade förtjust i det häfte som eleverna skänkt honom. Han var märkbart glad och rörd och hela tiden i centrum bland eleverna som visade honom sina egna bidrag i häftet.
– Jag lever i en dröm, sa litteraturpristagaren.

Läs mer om besöket på Rinkebyskolans hemsida.

/Monika Sidén

Det geniala är ofta skenbart enkelt


Kommer inte dina elever tycka att du förminskar dem om du läser en pekbok för dem? Kvinnan i sätet framför tilltalar mig med stark skepsis i tonen när jag, uppfylld av den argentinska barnbokskonstnären Isols bok, visar den för några bibliotekarier jag träffat på tåget hem från Göteborg. Jag förstår först inte frågan. Sen tänker jag överseende ”hon är inte lärare”, ler mitt vänligaste och säger att gymnasister är tillräckligt stora för att kunna befria sig från tanken att ett litet format inte kan erbjuda stora insikter. Fast det tror den skeptiska kvinnan inte alls. Hon är nämligen också gymnasielärare, och hennes elever skulle aldrig kunna intressera sig för en pekbok.

Jag är helt såld på böcker. Som svensklärare blir man lätt det – eller i alla fall förväntas man vara det. Bäst tycker jag om berättartekniskt avancerad litteratur där författaren medvetet arbetar med fiktionens kraft att skapa synvändor och ge nya perspektiv. I år fick jag alltså åka till bokmässan och fröjda runt bland seminarierna, lyssna på lärda utläggningar om realismens fokus på detaljer och höra bekymrade paneldebatter om läsning på fallrepet. Jag njöt helhjärtat. Och så letade jag böcker. Vad kan mina gymnasister månne gripas av?

Det mesta gick jag förbi, blädderprovade här och var men fann inget riktigt omtumlande – förrän jag såg den: Isols magiska ”En anka är bra att ha”. Eller om den nu heter ”En pojke är bra att ha”. Det beror lite på hur man ser på det hela. Eller på boken. Och det är just det som är så magiskt med den, att den på ett enkelt och genialt – det geniala är ofta skenbart enkelt – sätt visar vad ett perspektivbyte för med sig. Från och med nu är den boken mitt bästa arbetsredskap i klassrumsdiskussioner kring begreppen berättarperspektiv och intrig. En pekbok.

Min medpassagerare trodde inte på den boken för sina elever. Det gör jag. Jag tror att hennes elever, och alla andras också, absolut kan intressera sig för ett koncept som visuellt förtydligar något så abstrakt som berättarperspektiv i pekbokens form. Jag tror att de skulle kunna uppskatta Isols humor och egensinniga tecknarstil. Jag tror att de skulle kunna förstå något om berättandets villkor och de fällor en försåtlig författare gillrar; att valet av perspektiv är högst medvetet och att en nyfiken och engagerad läsare kan komma långt med att ifrågasätta och vända på det som skrivs för att utvinna ny förståelse av ett skeende. Och jag tror att de, i bästa fall, ännu är så pass oförstörda av en litterär kanons bestämmande tyngd att de inte värderar en litterär upplevelse utifrån vare sig antalet ord eller tjockleken på pärmarna. I bästa fall.

Jag tycker att vi ska sätta riktigt svåra böcker i händerna på våra gymnasister. Vi ska läsa och tala om läsningen med dem. Vi ska utmana med Shaun Tans bilderböcker, eller Isols, eller Pija Lindenbaums. Sen kan vi blanda upp med lite Dostojevskij, Munro och andra favoriter – bara vi utmanar och öppnar för nya perspektiv. Och aldrig, aldrig ska vi förminska dem så att vi tror att de inte kan se det stora i det lilla.

/Katarina Lycken Rüter, förstelärare i svenska på Östra Real

Lillholmsskolans åttor kliver in i historien

Kliv in i konsten

Under läsåret 2011-2012 genomförde sjuorna i Lillholmsskolan i samarbete med Nationalmuseum projektet Kliv in i konsten. Eleverna arbetade utifrån 12 målningarna från muséets samlingar. Uppgiften var att i bild och ord göra en tidsresa till varsin bild, och att rapportera om sina upplevelser som besökare i målningen och dess tid. Projektet finns beskrivet på Nationalmuseums hemsida: http://www.nationalmuseum.se/klivinikonsten

och på bildämnets: http://lillholmsbild.weebly.com/kliv-in-i-konsten.html

Elevernas texter och bilder visades sedan i en utställning på museet, fram till dess stängning för renovering i februari.

Kliv in i historien

I Kliv in i historien återvänder sjuorna, som nu är åttor, till samma målningar som de arbetade med förra året. Den gången genomförde de en tidsresa och uppträdde, fotograferade i sina vardagskläder, som främmande besökare i sina målningar. I Kliv in i historien, som genomförs i samarbete med Livrustkammaren i Kungliga Slottet, ska de inte tänka sig att de är besökare från vår tid, utan att de faktiskt lever i sin målnings tid. De blir fotograferade i tidstypiska kläder och ska sedan i Photoshop lägga till sig själva i sin målning, så diskret att man vid en hastig blick inte ska märka att de inte är en del av den från början. På svensklektionerna skriver de tillsammans med sina lärare Elin Christensen och Tuva-Stina Lindén berättelser om sina liv i konstverken, i form av inre monologer. Bild möter sedan text i en utställning som visas på Livrustkammaren 5 september – 17 november.

Rollfotograferingarna – en förhandstitt

I månadsskiftet april-maj fotograferades eleverna i dräkter och rekvisita från Livrustkammarens förråd. Vi höll till i den vackra Stensalen i Slottet. Här kan du se fyra av bilderna, de övriga 56 finns att se på bildämnets hemsida: http://lillholmsbild.weebly.com/kliv-in-i-historien—rollfotografering.html. Mycket historiskt, och konsthistoriskt, nöje!

Sten Canevall

Bildlärare

Lillholmsskolan

 

Filmad återkoppling skapar kvalitetstid för eleverna

Jag har jobbat med Josef Sahlins skrivprojekt Monstret,  med mina elever i årskurs 4. Eleverna har skrivit sina texter i wikispaces vilket gör att jag alltid har tillgång till alla elevers texter och jag kan följa deras utveckling eftersom alla versioner av texten sparas.

(http://josefsahlin.se/?page_id=239)

(http://www.wikispaces.com)

Under lektionstid är det svårt att hinna med att hjälpa alla elever. För att kunna få igång fler elever samtidigt har jag filmat både allmäna instruktioner och individuell återkoppling som jag lagt upp på wikispaces. Instruktionerna ligger på sidan ”home” för vår gemensamma wiki och den individuella återkopplingen lägger jag på elevens egen sida.

Jag använder screencast-o-matic, (http://www.screencast-o-matic.com) som är ett skärminspelningsverktyg som är gratis och webbaserat. Det spelar in det jag väljer att visa av min skärm. Jag använder datorns inbyggda mikrofon och pratar med eleven medan jag spelar in och visar i texten. En gul ring visar hur jag rör markören och det gör att det är lätt att peka på olika delar av texten. När filmen är färdig är det bara att spara ner som filmfil eller ladda upp på youtube direkt.

Eleverna uppskattar filmerna. De tycker om att de kan titta på dem hur många gånger som helst och de tycker att det är lättare när jag beskriver muntligt och inte bara lämnar en skriftlig kommentar. En del sparar sina filmer och ser dem om och om igen, andra raderar dem när de lyssnat och tycker sig färdiga med informationen. Jag tycker om att jag kan sitta och småprata lite med eleven, även om jag gör det genom datorn. Det känns inte lika uppstyrt och omdömesmässigt när jag pratar, istället för att lämna en skriftlig kommentar. Jag kan förklara mer utförligt och lättare visa direkt i texten vad jag menar. Självklart önskar jag att jag hade tiden att sitta med varje elev individuellt varje lektion, men så ser det tyvärr inte ut. Filmad återkoppling tycker jag är ett bra sätt att komma eleverna lite närmare i alla fall.

Kontakta mig gärna om du har frågor eller kommentarer. Jag nås på:

karin.nygards@stockholm.se eller på twitter under namnet @grishund

8C på Gubbängsskolan pluggar nordiska språk med norska och danska elever med stöd av Nordplus

Klass 8 c på Gubbängsskolan har ett NordPlus-utbyte med en skola i Norge och en i Danmark. Utbytesprojektet är i grunden ett litteraturprojekt, där eleverna får läsa många texter på de nordiska språken och dessutom möta författare från de tre olika länderna i riktiga livet.

Genom det här utbytesprogrammet ökar vi elevernas möjligheter att kommunicera med människor i våra nordiska grannländer. Det kan också göra det lättare för dem att senare i livet studera och arbeta i Norden. Vi vet att hela Europa har en stor ungdomsarbetslöshet och det är viktigt att vi ger dem möjligheter till vidgade vyer. Det här utbytet ger mervärde för eleverna och det ger dem kunskaper som de inte skulle kunna få på annat sätt varken i den vanliga skolundervisningen eller genom vardagslivet.

De två skolorna som Gubbängsskolan samarbetar med är

• Risil Ungdomsskole, Vestby, Norge. Orten ligger ca. 5,5 mil söder om Oslo. Det är en skola med 300 elever.

• Höjmeskolen, Odense, Danmark ligger i en förort till Odense. Skolan har 650 elever fördelat på 10 årskurser.

Under vecka 11 har klassen haft besök av elever från Norge och Danmark och under vecka 20 kommer halva klassen att besöka skolan i Norge. Under vecka 43 kommer resten av klassen att besöka skolan i Danmark. Elever från 8C kommer att rapportera här i bloggen om hur det var att besöka skolorna och eleverna i Danmark och Norge.

Mellan besöken samarbetar eleverna över eTwinning och eleverna har kontakt med varandra på Facebook.

Utbytesprojektet med Norge och Danmark är ett så kallat Nordplus-projekt  och det är finansierat av nordiska ministerrådet. Det är statsministrarna från de nordiska länderna som har det yttersta ansvaret för detta nordiska regeringssamarbete. Ministerrådet arbetar för att främja nordiskt samarbete och vårt utbytesprojekt är den del av detta. Gå gärna in på NordPlus hemsida för att läsa om målen för verksamheten.

Håll gärna utkik efter våra kommande inlägg om du är nyfiken på hur projektet fortskrider. Våra elever kommer att skriva här och berätta mer.

Besök gärna vår hemsida med blogg. Här finns lite mer information om projektet

Gubbängsskolans webbplats

/ Sofia Sik Book, lärare på Gubbängsskolan.

Tomas Tranströmer gästade Humanistdagen på Södra Latin

Nobelpristagaren Tomas Tranströmer besökte Södra Latin under Humanistdagen och fanns med i publiken när hans dikt ”Hemligheter på vägen” framfördes på våra sju språk.

Humanistdagen på Södra Latin arrangerades med anledning av att vi fått ett nytt högskoleförberedande program; nämligen Humanistiska programmet. Att människans tänkande och skapande, hennes allmänna kulturella och språkliga bildning ska lyftas fram ville vi uppmärksamma och fira! Initiativtagare till, eldsjäl och samordnare av Humanistdagen har varit Elisabeth Poignant, lärare i ryska och människans språk. 

Elisabeth Poignant och Lillemor Larsson.

Den 15 mars ägnades således hela dagen åt de humanistiska ämnesområdena och vi fick ta del av många intressanta föreläsningar, diskussioner och seminarier. Håkan Rosenqvist talade om svenskans ljud och satsmelodi, Ulrika Tornberg om mänsklig mångfald, Tomas Lappalainen om språkkunskaper som en port till djupare kulturskikt, Lars Nordgren om grekiska och latin , Staffan Carlshamre om filosofi och språkfilosofi , Patrik Hadenius om humanism, språkkunskaper och journalistik och slutligen Cecilia Lindqvist om de kinesiska systerkonsterna tecken, kalligrafi och måleri.

För att hylla flerspråkigheten, denna unika mänskliga egenskap som gör att vi kan tillägna oss ett eller flera andra språk än vårt modersmål, framfördes Tomas Tranströmers dikt ”Hemligheter på vägen” på våra sju språk; svenska, italienska, tyska, franska, ryska, engelska och kinesiska. Per Axel Andrén framförde dikten på franska.
Dessutom bjöd bl a eleverna Agnes Scherwin och Louise Tidestad Valne från Södra Latins musikprogram på musik.

 

Inger Markgren