Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Entreprenörskap i skolan

Kristina Björkegren Linder rapporterar direkt från Grangeton ”Vi britter har dessutom en tradition av att göra uppror mot auktoriteter och överhet”

 

 Welcome to Grangeton

Klockan är nio och barnen väller in över gårdsplanen. De hoppar och skuttar, stojar och skrattar. Några flickor är klädda i brudklänning med slöja, några pojkar bär hög hatt och frack. Ett helt bröllopssällskap i miniatyr är på väg att invadera skolan.

”Vi utlyser den nya borgmästaren i Grangeton i eftermiddag och då tar vi tillfället i akt att låta några gifta sig”, säger Mike Hannon, rektor på Grange School Primary i Nottingham skrattande.

”På fredagar bryter vi läroplanen. Barnen får istället välja att gå på någon av ett trettiotal workshops. I eftermiddag samlas alla i gymnastiksalen. Då har vi fest.”

För bara några år sedan var Grange School nedläggningshotad. Den rankades bland de sämsta i Storbritannien.  Då tog visionären Richard Gerver över ledarskapet med mottot att ”det skall vara lika roligt att gå till skolan som att vara på Disneyworld”. Tillsammans med personalen byggde han upp en verksamhet utifrån ledorden ”living, laughing, learning” med kreativitet och entreprenörskap som bas.

In med lokalsamhället, boende och entreprenörer i området!  Grangeton är skolans egen stad och den styrs av eleverna. Borgmästaren och rådet väljs på ett år i taget. I staden finns ett bibliotek, en restaurang, en arbetsförmedling, en tevestudio, en radiostation, ett språkcafé och ett museum som speglar skolans historia.

Grangeton har också ett eget universitet där barnen får skriva in sig på kurser eller workshops. Höstterminens utbud ser ut så här:

”Våra universitetsstudier är mycket populära, de gillas av både elever och lärare. Lärarna får undervisa i sånt som de brinner för på sin fritid och eleverna får ta del av de vuxnas passion och engagemang”, berättar Ms Buxton som är biträdande rektor på skolan.

”På fredagar är sjukfrånvaron noll”, kontrar Mike Hannon skrattande.

”Hur kommer ni undan med att bryta den väldigt strama engelska timplanen”, undrar vi.

”Vi levererar väldigt goda skolresultat. Det gör att Offsted – den engelska motsvarigheten till Skolinspektionen – låter oss hållas”, svarar Mike Hannon. ”Vi britter har dessutom en tradition av att göra uppror mot auktoriteter och överhet”, påpekar han vidare.

Jenny Boswell är skolans yngsta och senast anställda lärare. Hon håller kurser i spelkonstruktion. Jenny har en farbror som konstruerar sällskapsspel. Eftersom farbrodern inte hade några egna barn fick Jenny och hennes syster när de var små testa farbroderns olika spelkonstruktioner innan han sålde dem vidare. ”Nu har ju dataspelen tagit över alltmer, men min farbror hann bli omåttligt rik”, berättar Jenny och visar några av hans verk. På Jennys kurs får barnen konstruera sina egna spel; analysera vad som lämpar sig för olika åldrar, fundera över färger, former, intrig och syfte för att vid kursens avslut ha skapat sitt alldeles egna sällskapsspel.

Mr. Seymour är en av skolans tre biträdande rektorer. Han är intresserad av spelandets psykologi. ”Vad är det som får vissa människor att ta stora ekonomiska risker och andra att vara väldigt försiktiga. Hur påverkar man varandra i grupper?” I workshopen ”Money Matters” ger han barnen åtta frågor med fyra olika svarsalternativ. Frågorna kretsar kring företagsekonomi och handel; ”Vad kallas det när man förhandlar om en varas pris?” ”Vad heter det bås där man provar kläder?” ”Vad säger man inte till expediten i en livsmedelsaffär?”.  Barnen får i grupper svara på frågorna, sedan ger han dem 100 fiktiva pund som de får satsa på sina svar. Med rätt svar dubblas insatsen, vid fel svar dras den satsade summan från portmonnän.  Mr Seymour har barnens och vår, totala uppmärksamhet. Spänningen är nästan olidlig och vi har svårt att lämna rummet för att ta oss vidare till workshopen i nästa rum. Men i nästa rum fångas vi av barn i färgsprakande saris. De visar upp en traditionell indisk stavdans……

I Mike Hannons arbetsrum möts vi av papperslösa bordsytor och en helt tom anslagstavla. ”Den tomma anslagstavlan är symbolisk”, säger Mike. ”Jag ägnar väldigt lite tid åt pappersarbete. I vår skola prioriterar vi istället samtal i alla former, och jag försöker att så mycket som möjligt vara närvarande i den dagliga verksamheten. Eftersom jag älskar trädgårdsarbete håller jag på fredagarna i en trädgårdsworkshop. Planen är att nästa år vara med i the Great British Garden Competition.”

Vem blev vald till borgmästare? Liam var en av kandidaterna. Läs mer på:  http://grangeton.com/