Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Goda exempel

Sjöstadsskolan- WALS-konferens dag 2

Postat den 10  december, 2010 av Gunilla Pettersson-Berggren

Ännu en intensiv dag, dock med en liten arrangerad rundtur efter lunchen då vi hann se en glimt av regnskog, vattenstaden på pålar och några gyllene kupoler.

Vi har lyssnat till flera Learning studies från HongKong, Brunei, Indonesien och Singapore. Gemensamt är att de söker vägar att förbättra undervisningen och resultaten samtidigt som de strävar efter att eleverna ska bli delaktiga i sitt eget lärande, kunna uttrycka sig, ställa frågor och samarbeta. Det som slår en är hur oerhört effektiva de är i att organisera och strukturera sina lektioner och sitt arbete och hur de med stor självklarhet bygger sitt arbete på teorier och beprövad kunskap. Naturligtvis har dessa länder oerhört föreskrivande kursplaner ända ner på lektionsnivå, men den gängse lärarrollen ifrågasätts och vi har sett många exempel på hur elevers lärande stärks av ett ändrat perspektiv. Den svenska skolan  kanske befinner sig i andra änden av skalan, vi efterfrågar mer samordning och struktur och våra resultat pekar väl också på att en förändring måste ske. Vi kan mötas i  de frågor vi ställer kring vår undervisning och våra elevers lärande, vilket känns mycket inspirerande.  Slående är med vilken entusiasm alla deltagare talar om lärande, undervisning och innehållsfokus. Dagen har också bjudit på många möten, framför allt med skolfolk från HongKong och Sverige, men även Singapore och England. Det vidgar våra perspektiv och stärker vår övertygelse om att delade erfarenheter och kunskap utvecklar våra skolor .

Sjöstadsskolan- Skolbesök i Hongkong

Postat den 7 december, 2010 av Gunilla Pettersson-Berggren

Idag har vi varit på besök hos rektor Teddy CK Tang på The Hong Kong Management Association K S LO College. Detta är en secondary school i ett barnrikt område i utkanten av staden, tätt bebyggt med 40-våningshus. Skolan har ca 1100 elever, alla i skoluniform  och 40 st i varje klassrum!  Mattelektionen som vi besökte var på engelska och handlade om vinklar och gick i ett rasande tempo med alla elevers fulla uppmärksamhet!  Klassrummet var stort och kalt med dålig akustik, men tekniskt välutrustat med datorkanon och mikrofon. Eleverna var aktiva med att finna lösningar på de uppgifter de fick, läraren gav ledtrådar och några lösningar lyftes fram.

De första uppgifterna var lätta men blev svårare och mer abstrakta efterhand. De elever som hade goda resultat kunde få undervisning på engelska i andra ämnen, annars var all undervisning på kinesiska som var elevernas modersmål.Man hade en ”Open Classroom-policy” , eleverna var vana vid besökare, uppträdde obekymrat och frimodigt och  brydde sig inte särskilt mycket om att vi var närvarande eller att vi filmade.

Vi var imponerade av elevernas koncentration trots att de var så många i rummet. Vi fick också höra om deras pågående arbete med Learning study som var mycket gediget och genomtänkt. Skolan gjorde flera studier varje år och hade sett att undervisningen och elevresultaten höjts påtagligt.

Vi blev oerhört väl mottagna, hann prata mycket om skola, skolsystem, Learning Study , Hong Kong versus Kina,  och blev också bjudna på Dim Sum innan vi utväxlade visitkort, gåvor och adresser. Fyllda av intryck lämnar vi denna denna lilla jättestad!

Kristina Björkegren Linder rapporterar direkt från Grangeton ”Vi britter har dessutom en tradition av att göra uppror mot auktoriteter och överhet”

 

 Welcome to Grangeton

Klockan är nio och barnen väller in över gårdsplanen. De hoppar och skuttar, stojar och skrattar. Några flickor är klädda i brudklänning med slöja, några pojkar bär hög hatt och frack. Ett helt bröllopssällskap i miniatyr är på väg att invadera skolan.

”Vi utlyser den nya borgmästaren i Grangeton i eftermiddag och då tar vi tillfället i akt att låta några gifta sig”, säger Mike Hannon, rektor på Grange School Primary i Nottingham skrattande.

”På fredagar bryter vi läroplanen. Barnen får istället välja att gå på någon av ett trettiotal workshops. I eftermiddag samlas alla i gymnastiksalen. Då har vi fest.”

För bara några år sedan var Grange School nedläggningshotad. Den rankades bland de sämsta i Storbritannien.  Då tog visionären Richard Gerver över ledarskapet med mottot att ”det skall vara lika roligt att gå till skolan som att vara på Disneyworld”. Tillsammans med personalen byggde han upp en verksamhet utifrån ledorden ”living, laughing, learning” med kreativitet och entreprenörskap som bas.

In med lokalsamhället, boende och entreprenörer i området!  Grangeton är skolans egen stad och den styrs av eleverna. Borgmästaren och rådet väljs på ett år i taget. I staden finns ett bibliotek, en restaurang, en arbetsförmedling, en tevestudio, en radiostation, ett språkcafé och ett museum som speglar skolans historia.

Grangeton har också ett eget universitet där barnen får skriva in sig på kurser eller workshops. Höstterminens utbud ser ut så här:

”Våra universitetsstudier är mycket populära, de gillas av både elever och lärare. Lärarna får undervisa i sånt som de brinner för på sin fritid och eleverna får ta del av de vuxnas passion och engagemang”, berättar Ms Buxton som är biträdande rektor på skolan.

”På fredagar är sjukfrånvaron noll”, kontrar Mike Hannon skrattande.

”Hur kommer ni undan med att bryta den väldigt strama engelska timplanen”, undrar vi.

”Vi levererar väldigt goda skolresultat. Det gör att Offsted – den engelska motsvarigheten till Skolinspektionen – låter oss hållas”, svarar Mike Hannon. ”Vi britter har dessutom en tradition av att göra uppror mot auktoriteter och överhet”, påpekar han vidare.

Jenny Boswell är skolans yngsta och senast anställda lärare. Hon håller kurser i spelkonstruktion. Jenny har en farbror som konstruerar sällskapsspel. Eftersom farbrodern inte hade några egna barn fick Jenny och hennes syster när de var små testa farbroderns olika spelkonstruktioner innan han sålde dem vidare. ”Nu har ju dataspelen tagit över alltmer, men min farbror hann bli omåttligt rik”, berättar Jenny och visar några av hans verk. På Jennys kurs får barnen konstruera sina egna spel; analysera vad som lämpar sig för olika åldrar, fundera över färger, former, intrig och syfte för att vid kursens avslut ha skapat sitt alldeles egna sällskapsspel.

Mr. Seymour är en av skolans tre biträdande rektorer. Han är intresserad av spelandets psykologi. ”Vad är det som får vissa människor att ta stora ekonomiska risker och andra att vara väldigt försiktiga. Hur påverkar man varandra i grupper?” I workshopen ”Money Matters” ger han barnen åtta frågor med fyra olika svarsalternativ. Frågorna kretsar kring företagsekonomi och handel; ”Vad kallas det när man förhandlar om en varas pris?” ”Vad heter det bås där man provar kläder?” ”Vad säger man inte till expediten i en livsmedelsaffär?”.  Barnen får i grupper svara på frågorna, sedan ger han dem 100 fiktiva pund som de får satsa på sina svar. Med rätt svar dubblas insatsen, vid fel svar dras den satsade summan från portmonnän.  Mr Seymour har barnens och vår, totala uppmärksamhet. Spänningen är nästan olidlig och vi har svårt att lämna rummet för att ta oss vidare till workshopen i nästa rum. Men i nästa rum fångas vi av barn i färgsprakande saris. De visar upp en traditionell indisk stavdans……

I Mike Hannons arbetsrum möts vi av papperslösa bordsytor och en helt tom anslagstavla. ”Den tomma anslagstavlan är symbolisk”, säger Mike. ”Jag ägnar väldigt lite tid åt pappersarbete. I vår skola prioriterar vi istället samtal i alla former, och jag försöker att så mycket som möjligt vara närvarande i den dagliga verksamheten. Eftersom jag älskar trädgårdsarbete håller jag på fredagarna i en trädgårdsworkshop. Planen är att nästa år vara med i the Great British Garden Competition.”

Vem blev vald till borgmästare? Liam var en av kandidaterna. Läs mer på:  http://grangeton.com/

Kettil Mannerheim: Sparka igång skrivandet med digitala bildnoveller!

Eleverna sitter med mikrofon, hörlurar och dator – men jobbar in i det sista med hederlig gammal textbearbetning – frågan är om de är medvetna om det.

Liksom många svensklärare, hyser jag en närmast osund kärlek till det skrivna ordet. Jag tjusas av träffande ordval, imponeras av sinnrika dispositioner och formligen dyrkar smidiga övergångar mellan stycken. När jag själv skriver blir jag manisk. Det är ett klippande och ett flyttande, en hungrig jakt på vassare ord, ett febrilt sökande efter bättre balans och finare flöde.

Vi som har den här läggningen har ofta litet svårt att förhålla oss till att många människor, däribland en hel del skolelever, inte intresserar sig för text alls och tycker att ”det är tråkigt att skriva”. Några tycker rent utav att det nästan är plågsamt och saknar fullständigt textnördens djuriska drift att fila på kommatering och interpunktion. Hur ska vi skriftfantaster möta ungdomar som inte låter sig hänföras av bokstävernas mystiska dragningskraft? Ja, kanske kan vi börja med att erkänna att de har en poäng.

För vad är väl en stackars ensam text idag? Ståendes mol allena kan den säkert kännas som något mycket sorgligt, trist och färglöst för en person som växer upp i det multimediala samhället. Kanske som något ofärdigt rent utav.

 Med utgångspunkt i dessa 2010-talets realiteter drog vi på Stockholmskällan och Medioteket igång Skapande Skola-projektet Historiska bildnoveller tillsammans med åttorna på Gärdesskolan. Förhoppningen var att Stockholmskällans rika material av gamla foton kombinerat med en multimedial presentationsform skulle vara en så pass rolig och inspirerande mix att eleverna liksom bara av farten intresserade sig för att piffa upp själva berättelsen – texten – i syfte att leverera en häftig slutprodukt.

 Projektet sjösattes på Gärdesskolan med en introduktion av temat Ung i Stockholm 1850-1960, en presentation av webbplatsen Stockholmskällan och några dramaturgiska tips. Sedan var arbetet med att leta historiska bilder och fundera på spännande berättelser igång. Efter några veckor av research och manusarbete i skolan kom ett glatt gäng elever till Medioteket för att färdigställa sina bildnoveller med hjälp av gratisprogrammet Photo Story och Mediotekets IKT-pedagog Andreas Meschke. Datasalarna fylldes till bredden med mikrofoner, hörlurar och fokuserade tonåringar.

 Och där började jag, textnörden, känna igen mig i ungdomarnas arbetssätt. Fotosekvenser ändrades, zoomningseffekter diskuterades och ljudeffekter finjusterades. Men framförallt, all you textlovers out there – runt omkring mig hörde jag det välbekanta och trevliga ljudet av gammal hederlig textbearbetning:

 – Nä, det där låter inget bra. Vi stryker det. Vi börjar direkt med ”Blodet droppade ner på Åke Jonssons skjorta”.

 Att jobba med det som så fint kallas för det vidgade textbegreppet verkar vara en effektiv metod att sätta fart på arbetet med helt vanlig gammal text. Av lärarnas feedback till oss att döma ser det i alla fall ut att vara så: Även de elever som tidigare haft mycket svårt för att skriva levererade bra berättelser. Och dessutom hade de roligt när de gjorde det.

 Kettil Mannerheim

Samordnare och pedagog på Stockholmskällan

Se Biljetten, Nicolas och Ludvigs historiska bildnovell.

Läs mer om Mediotekets och Stockholmskällans Skapande Skola-projekt.