Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Thomas Persson

Thomas Perssons julhälsning 2012

Enligt traditionen summerar Thomas Persson året på film. Denna gång fick vi hjälp av prao-eleven Valentina Pincerato Hedvall som skötte intervjun. Valentina går i 8:an på Engelska skolan i Bromma.

Lönerna ska förklaras av kvalitet

Lärarlönerna har under den senaste tiden diskuterats internt men främst externt. Uttryck som kollektivt straff, flykt från ”sämre skolor” och risk för betygsinflation har använts på tidningars debattsidor men också vid möten lärare och förvaltningsledning emellan. Låt mig här helt kort ge en bild av hur vi inom förvaltningsledningen resonerat vad gäller löneutvecklingen för lärare.

Vi står inför stora utmaningar för stadens skolor. Det handlar bland annat om att erbjuda alla elever en bra verksamhet och att skolor kan hävda sig vid valet av skola. Måluppfyllelsen är olika på olika skolor, även om man tar hänsyn till skolornas förutsättningar. Den individuella lönesättningen fungerar inte tillfredsställande utifrån stadens mål och löneavtalet. Det finns i dag skillnader i löneläget mellan våra skolor som inte går att förklara utifrån kvalitet och prestation. Medianlönen för lärare kan skilja upp till 50 000 kronor per år! Vi har dessutom ett stort rekryteringsbehov framför oss och det är ett välkänt faktum att det är lättare att rekrytera till centralt belägna skolor än ytterstadsskolor.

Vår uppgift är att säkerställa en löneutveckling som grundar sig på medarbetarnas arbete och prestationer. Så är inte lönestrukturen i dag. Därför arbetar vi med metoder för differentiering av löner på individ-, skol- och förvaltningsnivå. Vi menar att det går att bedöma kvalitet och resultat i lärares arbete. Arbetsgivaren och facken har gemensamt tagit fram kriterier för att kunna göra sådana bedömningar. Vi har alltså underlag och verktyg för att kunna bedöma skolornas kvalitet och resultat, och vi menar att det är rimligt att också bedöma skolledares insatser. Även där har vi ett brett underlag.

I debatten förekommer uppfattningen att vi inte kan göra dessa bedömningar. Där verkar vi helt enkelt ha olika uppfattningar. Det är viktigt att vi tar fram fakta om våra prestationer och är beredda att diskutera dem öppet och ärligt. Utan ett sådant medvetet kvalitetsarbete blir det svårt att ytterligare förbättra våra verksamheter. Vi ser att det uppstår obalanser i löneutvecklingen mellan skolor som förvaltningen blir ansvarig för. Det är inte rimligt att låtsas som att dessa inte finns. Vad vi behöver göra är att ta ett samlat ansvar för löneutvecklingen. För andra året i rad använder vi en metod som tydligare styr löneutfallet för såväl lärarkollektivet som för rektorerna. Det gör vi för att vi i förvaltningsledningen har som mål att skolornas snittlöner ska förklaras av skolornas kvalitet och resultat.

Vi vill också att lärare ska kunna göra lönekarriär och att lönen sätts utifrån arbetets svårighetsgrad och den individuella prestationen – oavsett skola. Allt detta eftersom vårt mål är att öka lönespridningen och premiera skickliga lärare samtidigt som vi behöver motverka orimliga löneskillnader skolor emellan.

PS. Jag ser fram emot en fortsatt diskussion. Säg din mening här nedanför i kommentarsfältet. Jag är verkligen intresserad av att få möjlighet att i dialog med er medarbetare förmedla, förtydliga och förklara hur vi i förvaltningsledningen ser på löneutveckling och lärarlöner.

/Thomas Persson

Thomas Perssons julhälsning 2011

Här kommer årets julhälsning från Thomas Persson.

Arbetsrotation kan utveckla både individ och organisation

 

 

Thomas Perssons Krönika – oktober/november 2011

Det är en förmån att vara anställd i en stor organisation, som Stockholm stad och utbildningsförvaltningen. Här finns en variation av organisation och profiler, och därmed många olika skolor att välja på för både elever och medarbetare. Det finns därför alltid en positiv möjlighet för medarbetarna att byta arbetsplats när man vill söka nya utmaningar eller utforska olika skolors kulturer och metoder.

För mig är det viktigt som arbetsgivare och arbetsmiljöansvarig att kunna erbjuda en arbetsmiljö av hög kvalitet för alla medarbetare. Jag tycker även att det är väsentligt att skapa ännu bättre möjligheter för de som är anställda i förvaltningen till rörlighet mellan skolor. Detta oavsett om man som anställd söker utmaningar, vill arbeta inom en speciell inriktning eller tycker att utvecklingen på den egna arbetsplatsen är på väg år fel håll.

I min förra krönika reflekterade jag över uppföljning och utvärdering; en viktig del i skolornas och övriga förvaltningens arbete. Den reflektion jag gör denna gång är av en helt annan art, delvis på grund av av en medial uppmärksamhet runt Ross Tensta gymnasium. Några lärare från Ross Tensta gymnasium, som nu är pensionärer, har nyligen kritiserat stadens beslut från 2002 att investera i en nystart av skolan genom att införa en specifik profil. De menar bland annat att omstarten har medfört stora och onödiga kostnader. Att framföra kritik har de naturligtvis all rätt att göra och de har definitivt en sakkunskap som få. Men det är inte frågan om det var rätt med en nystart av Ross Tensta gymnasium med den valda profilen och dess kostnader eller inte som fått mig att reflektera.

Det är mer generella frågor som väckts hos mig och som handlar om vad som händer om det inte finns samsyn om verksamhetsidé, förhållningssätt, arbetssätt med mera på en skola. Får eleverna bästa möjliga undervisning och studiemiljö – det de har rätt till – om lärare inte tror på skolans organisation och profil?

Hur kan vi öka personalrörligheten mellan våra skolor i en positiv avsikt för att till exempel öka kompetensspridning, men också för att personal ska trivas bättre på sin arbetsplats genom att arbeta i en miljö och kultur som man känner sig ”hemma i” och accepterar? Vad händer annars med de medarbetare som arbetar kvar i en skola man inte tror på? Kan man som medarbetare i det dagliga arbetet bidra till skolans ständiga förbättringsarbete, trots att man inte tror på inriktningen på förändringen? Kan man under dessa omständigheter bidra till skolans attraktivitet i kontakter med ungdomar och andra vuxna? Hur hanterar kollegor inbördes de konflikter som kan uppstå? Hur ser relationerna mellan medarbetarna ut – vilken arbetsmiljö ger man varandra? Hur mycket merarbete skapas för de skolledare som försöker samla medarbetarna och få dem att arbeta mot gemensamma mål?

Ja, det är många frågor som mynnar ut i en övergripande frågeställning: Är det rimligt och klokt att man som anställd väljer att arbeta kvar i en organisation vars profil och arbetskultur man inte tror på? Den reflektion jag gör utifrån detta är följande; Skulle inte en större rotation och därmed rörlighet av medarbetare mellan våra skolor kunna råda bot på detta?

Jag blir i vart fall väldigt glad över att både aktiva och före detta lärare engagerar sig i diskussioner. Lärare behövs i skoldebatten!

Thomas Persson

Utbildningsdirektör

Thomas Perssons sommarhälsning

 

Hej!

Låt mig först önska er alla en trevlig sommar! Jag hoppas att ni får en härlig ledighet!

Förändringar i organisationen

När vi ses eller hörs i augusti har en del förändringar i förvaltningens organisation genomförts. Förvaltningen består då av sex avdelningar och förvaltningsledning.

Grundskole- och gymnasieavdelningarna driver stadens egna skolor. På den sk Ekonomi-, kvalitets- och tillhandahållaravdelningen har vi samlat de arbetsuppgifter som rör både fristående och kommunala skolor. Dessa tre avdelningar ansvarar för kärnverksamheten i förvaltningen, dvs. de arbetar med barns och ungdomars lärande.

I den nya organisationen finns också tre avdelningar vars uppgift är att på olika sätt stödja de tre kärnverksamheterna – personalavdelningen, administrativa avdelningen samt uppdragsavdelningen kring lärande och elevhälsa.

Förvaltningsledningen består av förvaltningschef, avdelningschefer och en nyinrättad ledningsstab. Ledningsorganisationen inom gymnasieskolan ändras i syfte att förbättra förutsättningarna för den pedagogiska verksamheten på skolorna. Inom grundskolan har ett arbete med att utveckla ledningsstrukturen på skolorna samt arbetsfördelningen mellan skolor och central förvaltning påbörjats.

Syftet med de genomförda förändringarna är att

- underlätta arbetet på skolorna

- renodla egenregi- och tillhandahållarfrågor

- förstärka ledningen inom grund- och gymnasieskolan

- förstärka förvaltningsledningen

underlätta relationerna mellan stöd- och kärnverksamheter

- öka kontakterna med fristående förskolor och skolor.

Justeringarna i organisationen har gjorts utifrån utvärderingar, de erfarenheter som gjorts under 2007-2010 och det vi förväntas åstadkomma de närmaste åren.

Förväntningar som finns på oss

Med risk för att bli för långrandig vill jag då också nämna något om vilka förväntningar som våra uppdragsgivare har på oss den kommande perioden.

Förvaltningens centrala delar förväntas utveckla relationerna till och kommunikationen med de fristående anordnarna. I det ingår att förbättra uppföljningen och att ge relevant information till medborgarna inför deras utbildningsval.

När det gäller grund- och gymnasieskolorna är det fortsatt fokus på elevernas lärande och utveckling. Det handlar om att skolornas verksamhet ska vara välskött och att vi får en positiv utveckling av måluppfyllelse/resultat. Till förväntningarna hör också att vi ska utveckla arbetet med skollokaler, dvs. både bygga nytt och avveckla utifrån de behov som vi ser i prognoserna för befolkningsutvecklingen.

Sist, men inte minst, handlar det om att genomföra de statliga reformbesluten – allt ifrån nya läro- och kursplaner, till lärarlegitimation och förändringar i lagstiftningen. Jag vet att många redan nu gör ett fantastiskt arbete med dessa förändringar. En stor eloge till er alla!

De viktigaste strategierna för förvaltningens ledning för att kunna motsvara dessa förväntningar är att på olika sätt stödja skolorna så de fungerar väl, att utveckla sätt att använda forskning som grund för skolors verksamhet och utveckling (FoU), att följa resultat och kvalitet samt att genomföra regelbundna dialoger med skolorna.

Vi behöver bli ännu bättre på att på olika sätt lyfta fram verksamhet som fungerar väl. Med de förväntningar på förbättrade elevresultat och ökad rättsäkerhet för eleverna, som våra uppdragsgivare uttalar t ex i besluten från skolinspektionen och i nya skollagen, ökar kraven på uppföljning och att vi snabbt också vidtar åtgärder när allt inte fungerar som det ska. Här behöver vi utveckla fler verktyg och nya stödfunktioner.

Nu tillbaka till sommaren!

Syrenerna har slagit ut. För mig betyder det skolavslutningstid. Trafiken i Stockholms innerstad kärvar betänkligt. Det betyder också skolavslutningstid. Och att det snart är sommar. Då vill jag återigen säga: Tack för dina insatser under läsåret! Och ha en trevlig sommar och ledighet!

Jag vill passa på att särskilt tacka alla medarbetare inom vuxenutbildningen, eftersom ni vid halvårsskiftet flyttar till den nya arbetsmarknadsförvaltningen. Tack för goda insatser i syfte att staden har en vuxenutbildning i världsklass, tack för gott samarbete och lycka till!

Thomas Persson

Utbildningsdirektör

PS. Du kan se fram emot att i september svara på stadens medarbetarenkät! Den är ett viktigt underlag för att kunna bedöma behov av olika typer av förbättringar i förvaltningen. I år svarar vi på enkäten direkt i datorn. Utbildningsförvaltningen goes modern! DS.

Thomas Perssons krönika; Utgångspunkten är: Det måste bara funka!

Vi har under januari-augusti i år genomfört stora förändringar kring IT-teknik, IT-drift och ansvarsfördelningen kring IT-frågor.

Lite slarvigt brukar vi säga att vi genomfört GS-IT, vilket är namnet på genomförandeprojektet när det gäller teknik, arbetsplats och programhantering. Men alla förändringar ligger inte inom GS-IT-projektet. Lite mer konkret har förändringarna gällt:
• Nya, standardiserade datorer, för att öka standard och prestanda totalt inom förvaltningen och för att minska kostnader för underhåll
• Nya rutiner för att installera program/applikationer för att kunna garantera att alla program ska kunna fungera med varandra och för att göra programmen nåbara från alla datorer, så vi inte köper samma program flera gånger (rutinerna är tillfälliga och ska senare ersättas)
• Nytt sk arbetsplatssystem med standardiserade funktioner som är gemensamma för alla användare
• Byte till trådlösa nätverk, för att underlätta medarbetarnas och elevernas arbete
• Förändrad arbets- och ansvarsfördelning, framför allt att skolor över tid inte ska behöva ägna sig åt IT-tekniska frågor och att kostnadsansvaret tydligt läggs där kostnaderna uppstår (samtidigt som vi minskar kostnaderna på  den centrala nivån)
• Nya, aktuella standardprogram för ordbehandling, kalkylering, e-post mm
• Vi kommer också över tid att erbjuda funktioner som ger nya möjligheter i det pedagogiska arbetet.
Varje förändring leder till omställningsprocesser, merarbete och behov av lärande. Vi har därför valt en strategi där vi – trots de risker som finns med ett sådant förfaringssätt – genomför flera stora förändringar samtidigt. Skälet för detta är att minska det sammanlagda förändringsarbetet och att begränsa förändringsperioden. Samtidigt pågår arbete med att hitta nya funktioner som underlättar för elever, medborgare och medarbetare.

Nu har vi kommit så långt att den sk migreringen från tidigare datorer-arbetsplatssystem till största delen har genomförts. Detta har på de flesta skolorna fungerat bra, men på andra har olika tekniska problem som inte förutsetts, eller förutsetts tillräckligt tidigt, uppstått. Förändringen leder också till att vissa funktioner som tidigare funnits inte finns kvar. Även om det inte är någon tröst för den som vill ha full funktion här och nu, så är det inte på något sätt oväntat att problem skulle uppstå. Alla stora förändringar innebär att oförutsedda konsekvenser uppstår. Det innebär inte att vi kan vara nöjda, när det inte fungerar. Däremot måste vi ha en fungerande hantering av de problem som uppstår.

Utgångspunkten är: Det måste bara funka! Därför är det viktigt nu att de problem som identifieras rapporteras vidare till ServiceDesk eller till andra mottagare om det gäller annat än rent tekniska frågor. Då tas problemen om hand, prioriteras och fördelas till olika tekniker, systemerare eller chefer, så att de som ska hantera problemen också gör det. Om felanmälan inte görs, så finns heller ingen som kan göra något! Strävan måste vara att åtgärda felen så snart som möjligt. Central förvaltning har regelbundna uppföljningsmöten med stadens IT-avdelning och leverantörerna.

Vi kan se att en del av de problem som rapporteras in inte har att göra med GS-IT, utan handlar om arbetsfördelningen på en skola eller handhavandet av datorerna. Ett exempel är frågor och synpunkter på vem/vilka på en skola som ska hantera elevkonton. I dessa fall återkopplar vi till berörd rektor/enhetschef.

En del problem visar sig vara av större art. Det innebär att det kan ta tid att åtgärda. Det är naturligtvis inte bra ur verksamhetsperspektivet, men icke desto mindre en realitet. Jag ber alla som hamnar i detta läge att försöka hitta alternativa metoder och förfaringssätt, till dess att problemen åtgärdats.

Exempel på problem där arbete pågår är:
1. Långa inloggningstider
2. Det tar för lång tid att installera nya drivrutiner (ex. USB-enheter)
3. Installation av program för enskilda elever med funktionsnedsättningar mm
4. Applikationsinstallation/-distribution (att program idag inte installeras i önskad omfattning på datorerna pga att användaren måste klicka på en knapp för att installationen ska ske – och det görs inte)
5. Funktionalitet för publika datorer, t ex i skolbiblioteken.

Det vi också ser är att en del problem som rapporteras in – eller frågor som ställs – bygger på att användarna inte har fått eller mottagit information om de förändringar som nu pågår. Därför är det viktigt att förvaltningen säkerställer att alla medarbetare tar del av den information som finns, t ex på intranätet (http://utbildning.intranat.stockholm.se/Pages/Area.aspx?id=293697).

Central förvaltning arbetar också med att – utifrån frågor och anmälda problem – ta fram ytterligare informations- och stödmaterial till rektorer och skolor samt ett forum för behöriga beställare.

Det pågår utvecklingsarbeten på många platser i förvaltningen kring hur vi använder den nya infrastrukturen för att förbättra undervisning, administration och kontakter med medborgarna. Förvaltningens ledning deltog i förra veckan i ett seminarium om sk e-tjänster, dvs hur vi kan utveckla IT-lösningar som underlättar för medarbetare och medborgare, och administrationen. Många skolor introducerar interaktiva skrivtavlor. PIM-utbildningarna genomförs. Undervisningen utvecklas. Bara för att nämna något.

Thomas Persson

Hej medarbetare i utbildningsförvaltningen!

Tack för mejl!

Mitt ” välkommen tillbaka-brev” som gav upphov till ett intensivt mass-mejlande under en dryg vecka har gett upphov till många tankar och några vill jag dela med er.

På det sätt som brevet skickades skapades möjlighet att använda ”svara alla”-funktionen och kommunicera med hela utbildningsförvaltningen. Drygt 1 procent av utbildningsförvaltningens medarbetare använde sig av denna möjlighet och skickade ca 400 mejl till förvaltningens ca 16 000 medarbetare.

Jag vill passa på att tacka för de tips som kommit om hur jag på ett smartare sätt kan skicka mina mejl till förvaltningens medarbetare i framtiden. Jag vill också klargöra att jag även framöver kommer att masskommunicera med förvaltningens medarbetare – det finns ingen möjlighet att bli struken från listan.

Jag kan inte ta ansvar för att personer väljer att använda den möjlighet att kommunicera som uppstod. Det är ett beslut som fattas av den enskilde och som också får vara beredd att ta ansvar för sin egen handling. En fråga som uppstår är om en del mejlare tillräckligt noga övervägt om ”svara alla” är rätt beslut eller inte. Omdöme behövs även när det är lätt att masskommunicera.

Det var tråkigt att läsa en del inlägg från medarbetare som inte riktigt tycks förstå hur man normalt bemöter varandra i en kommunikation – även om mediet är mejl. Men alla får helt enkelt stå för det de själva skrivit. Det är frustrerande att läsa mejlen från de som inte förstår att ”svara alla” betyder just svara alla, men också de som inte vill respektera dem som inte vill delta i diskussionen.

Jag måste också medge att en del mejl fick mig att le. Några av de mejlande har helt klart en humoristisk ådra.

Som arbetsgivare undrar jag hur mycket arbetstid som använts för negativa tankar, raderande av oönskade mejl och liknande. Det vet bara ni. Jag kan förvisso göra kalkyler, men finner inte det meningsfullt. Gjort är gjort.

Samtidigt är det min bild att ett antal medarbetare upplevt denna internkommunikation som något nytt, frigörande och tankeväckande. Pedagog Stockholm www.pedagogstockholm.se  är vårt verktyg och forum för intern diskussion om olika teman. Flera har visat att det också finns behov av en chatfunktion där man kan uttrycka sina tankar och känslor. Viktigt är att komma ihåg att sociala medier bygger på frivillighet. Diskutera gärna viktiga frågor och pedagogiska utmaningar på Pedagog Stockholms facebooksida www.facebook.com/PedagogStockholm

Jag kommer att fortsätta gästblogga på Pedagog Stockholm och ni är varmt välkomna att kommentera här.

Många erfarenheter och kunskaper rikare har jag blivit!

Thomas Persson