Stödstrukturer för elevers eget skrivande

45269581_260324874651983_5027083564395528192_n

Historiska filmer om andra världskriget

Äntligen läser vi Världskrigens tid med våra nior. Den första frågan man får av sina elever i sjuan som SO-lärare brukar vara, ”När ska vi läsa om andra världskriget?”. Nu är det dags. Jag har tidigare skrivit om ett väldigt lyckat arbete om att göra filmanalyser av historiska filmer. Den här gången har eleverna själva fått välja film och de har sett den hemma som läxa. I skolan får de arbeta med att analysera filmens trovärdighet, användbarhet och filmens historiebruk. Det är en uppgift som alla går in i med stort engagemang eftersom de själva valt en film de är intresserade av.

Checklistor på Post-it-lappar

Vissa elever har dock svårt att arbeta självständigt när det är många olika saker att hålla reda på. De kan ha svårt att avgränsa eller så fastnar de i arbetet för att de inte vet vad nästa steg är. Därför har jag i år producerat olika checklistor som ska ge eleverna stöd i arbetet och skrivandet. Självklart har jag skrivit ut dessa listor på Post-it-lappar så att eleverna kan ha dem lätt tillgängliga.

Post it lappar

Nya råd för betyg och betygssättning

Den här bedömningsuppgiften stämmer väl överens med Skolverkets nya råd för betyg och betygssättning. Den utgår från alla fyra övergripande syftena med historieundervisningen, nämligen att:

  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,

  • reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och

  • använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Samtidigt kan jag använda flera olika kunskapskrav i min bedömning och ger då eleverna möjlighet att visa sina kunskaper på ett varierat sätt. I den här uppgiften så märker jag att de ofta har lärt sig mer om världskrigets händelser, orsaker och gestalter än om jag bedrivit en annan typ av undervisning. Därför gillar jag att Skolverket betonar att vi ska vara öppna för all den kunskap som eleven visar i en bedömningssituation.

Läraren behöver även vara öppen och lyhörd för att eleverna kan komma att visa annat kunnande än det som läraren har förväntat sig. Vilka delar av ämnets eller kursens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav som aktualiseras i bedömningssituationen beror alltså både på hur läraren har utformat situationen och på vad eleverna visar i den.

s 17 Skolverkets allmänna råd med kommentarer, Betyg och Betygssättning, Skolverket 2018

Olika behov kräver olika lösningar

I mina klasser finns det oftast flera olika handlingsplaner att ta hänsyn till och många elever behöver extra anpassningar. Att skriva checklistor och bryta ned en uppgift så här var en anpassning som jag från början gjorde med en specifik elev i åtanke. Men många anpassningar som jag gör i klassrummet brukar jag erbjuda alla. På så sätt känner sig ingen utpekad och alla får tillgång till de anpassningar som erbjuds. Vi har flera hörselkåpor i varje klassrum vid tyst skrivande. De som vill kan alla lyssna på läroböckerna via Inläsningstjänst. Vi påminner alla elever om vad som ska göras genom att skriva instruktioner på tavlan. Även att använda dessa checklistor erbjuds alla mina elever. Det är också verkligen en bred blandning av elever som vill använda dem. Sedan har inte alla samma nytta av dem såklart.

45598299_713716892347161_5539138962813091840_n

Måste alla göra lika i Skolplattformen?

ipad-820272_960_720I Stockholms stad införs nu en ny plattform som har mött stor kritik från många olika håll. Förutom att den är rekorddyr så är det många funktioner som inte fungerar eller är påkopplade ännu. Dessutom är det svårt att veta vart man ska vända sig för support eftersom staden har köpt in olika ”moduler” från olika plattformar. Samtidigt som Skolplattformen infördes så kastades alla fungerande verktyg som vi använde åt sidan, innan vi visste om detta fungerade eller ej. Det har inneburit svåra informationsproblem med vårdnadshavare och elever när våra årskursbloggar som var väl inarbetade togs bort. Allt det här har IT-direktören Johanna Engman försökt bemöta i ett hela sex stycken sidor långt öppet brev: Öppet-brev-om-skolplattformen_20181010_2_60026

På kurs för utbildningsansvariga

I dagarna har jag deltagit i en kurs riktad till Utbildningsansvariga för Skolplattformen. Bättre sent än aldrig…  Så istället för att först utbilda ansvariga så låter Utbildningsförvaltningen det gå ca tre månader in på terminen innan vi fick gå denna kurs. Därefter ska vi nu i vår tur utbilda våra kollegor i något som vi alla redan förväntas använda. Ibland känns det lite bakvänt. Frustrationen märks i alla led i kedjan från chefer och ansvariga till lärare, elever och vårdnadshavare. Bara en sån sak som att man förväntas ladda ned åtta appar för att verkligen kunna använda alla funktioner från sin mobila enhet. Suck.

Olika behov kräver olika lösningar

Nu skulle detta inlägg dock inte handla om min egen frustration. För min fasta övertygelse är att skolplattformen kommer att bli riktigt bra när vi kommit över vissa barnsjukdomar. Jag ville istället diskutera frågan om vi alla nu måste göra lika? Skolplattformen erbjuder nämligen oändligt många möjligheter (så känns det i alla fall) att kommunicera, skapa, lagra dokument eller att dela på. Vilket sätt ska vår skola använda? Varför pekar inte Utbildningsförvaltningen med hela handen och säger hur vi ska göra? En viktig anledning till det är såklart att alla skolor är olika och har därmed olika behov.

Mall för planering i grundskolan

I Stockholm stad har Utbildningsförvaltningen lagt in en väldigt tydlig mall för hur en pedagogisk planering kan se ut i verktyget Planering och bedömning (en del av Unikum). Genom att gå in i Skolbanken och söka på ”Planering i grundskolan” så hittar vi lärare den mallen. Vissa delar är såklart övertydligt förklarade men det är bra när man är osäker. Jag vet heller inte vad min kollega kan eller inte kan alla gånger. Bättre då att vara övertydlig.

Skolbanken

Många har blivit lärare för att det är ett fritt och kreativt yrke. Nu kan det kännas som om man vallas in i ett led som alla måste följa. Till viss del är det så om vi vill att skolan ska vara likvärdig. Det är även en fördel om våra pedagogiska planeringar har en liknande struktur så att elever och vårdnadshavare lätt ska kunna förstå dem. Läraren är dock den som leder arbetet i klassrummet och ska självklart sätta sin personliga prägel på både planering och undervisning.

Hur delar man bäst en uppgift i Skolplattformen?

Det finns flera fördelar med att alla gör lika men det finns även nackdelar. Om vi tar tre olika exempel på hur man digitalt kan dela en uppgift till eleverna i skolplattformen (jag har här försökt åskådliggöra det i en tabell).

Sätt att dela

Kan ses av

Möjlighet att organisera

Feedback

1. Office 365
Du delar en uppgift i Office 365 med elevereller låta eleverna dela det dokument de skriver sin uppgift i. Lärare och elev Går ej att samla klassens dokument i mappar på ett smidigt sätt Lätt att ge feedback under tiden som eleven skriver. Går inte att koppla matris.
2. Planering och bedömning
Du lägger uppgiften i PoB Lärare, elev och vårdnadshavare Du får hela gruppens inlämnade uppgifter samlade Svårt att ge feedback under tiden. Summativ bedömning kopplas till matris eller som kommentarer.
3. Teams
Du delar uppgiften i Teams Lärare och elev Du får hela gruppens inlämnade uppgifter samlade Lätt att ge feedback under tiden som eleven skriver. Går att koppla matris.

Struktur krockar med frihet

En fördel med att alla gör lika är att elever och vårdnadshavare då har möjlighet att veta hur man hittar till uppgiften. En nackdel är att lärarens självbestämmande minskar. Det är även så att beroende på typ av uppgift så kan en lärare göra olika från gång till gång.

Önskan att få tydliga direktiv och bra stödstrukturer är givetvis störst när man inte ännu behärskar verktygen eller har den kunskap som behövs. Vartefter som vi lär oss så kommer vi våga pröva olika vägar och förhoppningsvis lära av varandra och de bästa exemplen. Var och en får göra efter sin förmåga. Om vi har det i minnet när vi nu ska lära oss ”alla” funktioner i Skolplattformen så kommer det här gå toppen.

Raster och pauser i skolan

received_305219153603826I veckan hade jag den stora förmånen att få delta i konferensen Leda lärande som Stockholm stad anordnade för sina förstelärare och skolledare.

En av talarna sa inför en av konferensens pauser: ”Vi har så mycket rast i skolan”. Ja, det stämmer kanske, för eleverna. Vi lärare är inte så bortskämda med pauser i skolan. Så att vara på konferens är ett välbehövligt avbrott i arbetet. I pauserna mellan konferensens inspirerande föredrag och diskussioner så händer något. Då hinner vi verkligen tala till punkt, reflektera och lyssna på varandra.

Pauser är viktiga för lärandet av flera anledningar.

  • De ger oss möjlighet att reflektera.
  • Vi får energi genom att röra oss.
  • Vi kan fylla på med energi genom att äta.
  • Vi får gemenskap med kollegor och kamrater.

Pauser i en digital tid

Leda lärande hade digitalisering som tema och frågan är om skolan måste se likadan ut om 15 år? Flera talare talade om att skolors organisation har många inlåsningseffekter i uppdelningen av ämnen, gruppstorlekar och lektionslängd. Varje vecka kanske inte måste se likadan ut? Olika elever kan behöva olika långa pauser. Vi lärare kan också behöva fler pauser.

I Stockholm så står vi inför införandet av en ny skolplattform. En fara i det införandet kan innebära en ökad arbetsbelastning för många lärare. De få pauserna vi har kan komma att ätas upp. Här spelar vårt nya skolavtal och våra fackliga organisationer en viktig roll. Digitaliseringen ska självklart bidra till en minskad arbetsbelastning och ett ökat lärande.

Vi stickar dagens himmel

42641660_2080559158623802_869505159728726016_n

Ett av mina tidsfördriv är att surfa runt på Pinterest och där kan man hitta så fina grejer. En dag så såg jag en jättefin halsduk som man kunde sticka efter hur dagens himmel såg ut. Jag visade några bilder för en av våra textilslöjdslärare på skolan och hon gillade också idén. Så numera står det en korg med garn och stickor i hennes klassrum som vilken elev som helst kan sätta sig vid och sticka en stund. En mer utförlig beskrivning av hur man kan gå tillväga kan ni titta på denna webbplats. Klimat och väder är en del av både geografi och fysik och därför tycker jag att det här räknas som ett ämnesövergripande projekt med en estetisk lärprocess i fokus.

42680697_332487527546109_7970350577043374080_n

42701974_552650848522126_3420670189719519232_n

Sticka och virka kan skapa fokus och hjälpa koncentrationen

Eftersom stickningen står där vi har arbetslagsmöten så händer det att jag stickar en stund också. När handen får göra något välkänt och automatiserat så ger det ett lugn i kroppen och det kan vara lättare att lyssna. Jag önskar att det stod en likadan korg i alla klassrum och att elever som behövde sysselsätta sina fingrar medan de lyssnade kunde göra det genom att sticka eller virka några rader.

Virka filten med dagens temperatur

Tidningen Land har en jättefin beskrivning på en pläd som du kan virka om du föredrar att virka. Deras förslag är att skapa en pläd utifrån vilken temperatur som det är, dag för dag. De påminner om att skapa en teckenförklaring till filten. Så viktigt att alltid ha med teckenförklaringar till sina kartor eller diagram, något som vi ständigt får påminna våra elever om.

Foto: Kristina Bäckström Foto: Kristina Bäckström

När staten stigmatiserar och diskriminerar

stamp-2114884_960_720Då och då blir jag kontaktad av media som vill göra reportage om mig utifrån att jag har gått ut öppet med min adhd. Andra lärare har också kontaktat mig och i förtroende berättat att de också har en diagnos och medicinerar men att de inte vågat säga något på arbetsplatsen. Varför är det så?

Själv har jag börjat tveka när det gäller att rekommendera föräldrar och elever att begära utredningar för NPF. I skolan så ger vi ändå det stöd och gör de anpassningar som eleven behöver oavsett om det finns en  diagnos på papper eller inte. En diagnos kan nämligen innebära stora svårigheter i vuxenlivet. Inte för att man har ett funktionshinder, utan för att staten stigmatiserar och diskriminerar personer med en NPF-diagnos.

Svårigheter att få körkortstillstånd

Det är svårt att få körkort och det krävs att man kontinuerligt skickar in läkarintyg. Eftersom jag fick min diagnos som vuxen då jag redan hade körkort så har jag aldrig behövt lämna in något läkarintyg på min lämplighet som bilförare. Ingen läkare har heller anmält min olämplighet eftersom läkare i allmänhet inte anser att adhd diskvalificerar en som bilförare. Men staten i form av Transportstyrelsen anser att just personer med adhd har tvivelaktig förmåga att köra bil.

Du får inte bli polis

41026203_992415674251764_3098414958094843904_nDu kan inte bli polis om du har adhd. Något som är väldigt underligt då personer med adhd ofta har snabb reaktionsförmåga och fungerar utmärkt under press. Det är rutinen som blir tråkig och kan vara svår att hantera. Troligen är det precis som med mitt körkort, att det finns en hel del personer inom poliskåren som faktiskt var hyperaktiva och spänningssökande som barn, som är poliser. Hade de vuxit upp idag kanske de hade fått en diagnos och därmed diskvalificerat sig till sitt drömjobb.

”Om du har ADHD eller annan neuropsykiatrisk diagnos kan du inte bli polis. Polisarbetet innebär många speciella och oförutsägbara situationer, i många olika miljöer, där det ställs höga krav på vilka beslut som ska fattas och hur man agerar. Poliser får därför inte ha medicinska hälsotillstånd eller sjukdomar som kan utlösas eller förvärras av arbetet, till exempel på grund av att man behöver ta mediciner regelbundet. Poliser får inte heller ha någon sjukdom eller något medicinskt tillstånd som kan utgöra en fara för personen själv, för kollegor eller allmänheten.” 

Från Polisens webbplats

Polisens information förklarar att adhd är ett medicinskt hälsotillstånd som kan utlösas eller förvärras av polisarbetet. Du anses inte kunna fatta beslut i en oförutsägbar situation och underförstått så utgör man även en fara för kollegor och allmänhet. Det är obegripligt att dessa förlegade och stigmatiserande formuleringar står kvar. Är det något som människor med adhd är kända för, så är det sin förmåga att tänka utanför boxen och en snabb reaktionsförmåga. Det verkar som Polisen tror att adhd på något sätt skulle vara en nedsättning av intelligensen.

Omöjligt att göra lumpen

Detsamma gäller om du vill bli militär. Om du har haft eller har en NPF-diagnos så är du utesluten från det militära. Det görs ingen personlig prövning, utan staten har på ett diskriminerande sätt bestämt att du inte duger. Det här är inte bara jag kritisk till, utan det är både experter och intresseorganisationer som har protesterat mot denna bortsortering av människor. Människor som vi behöver och som troligen skulle göra ett utmärkt jobb.

De här tre olika exemplen på hur staten diskriminerar personer med NPF-diagnoser är anledningen till att jag numera tvekar till att rekommendera utredning. Trots att jag anser att en utredning är ett otroligt värdefullt redskap i förståelsen av sig själv och formandet av sin framtid. Genom dessa förlegade regler så bidrar staten till att stigmatisera adhd och vi som är öppna med våra funktionsnedsättningar blir till en nyhet att göra reportage om.

Mitt ekologiska fotavtryck

Hur stort är ditt ekologiska fotavtryck? Egentligen? Det är inte helt lätt att mäta det och jag har samlat några olika webbplatser som förklarar hur det här med fotavtrycket fungerar och hur man kan mäta det.

En sida som jag verkligen gillar är Global Footprint Network som är både snygg och har relevant information. Där finns ett utmärkt verktyg föra att mäta sitt avtryck och det ger även eleven vissa aha-tankar när den frågar om ens hus har elektricitet eller är byggt av halm. Alla människor lever inte som vi i Sverige.

gfn

När man får sitt resultat så kan man även se vilka olika marktyper som behövs för att skapa min livsstil och den förklarar hur det funkar och ger även förslag på lösningar. Det går hela tiden att klicka sig fram till fördjupningar.

resultat

Webbplatsen har även andra resurser som är spännande att utforska som denna interaktiva karta. I kartan kan man se vilka länder som har överskott eller underskott. Denna gång är det inte kopplat till individernas livsstil utan mer till hur mycket markyta varje person har att förfoga över. Tättbefolkade länder får därmed underskott och vi i Sverige kan släppa ut lite mer koldioxid. Genom att klicka på länderna kan man få fram data och diagram.

chart

Om man vill arbeta med eleverna i sin klass så har Världsnaturfonden gett ut en lärarhandledning med flera intresseväckande övningar. Världsnaturfonden har även en egen kalkylator som passar de yngre eleverna eftersom den är på svenska. Den är inte fullt lika snygg som Global Footprint Network men den har både en personlig kalkylator en en för att räkna ut skolans fotavtryck.

En annan kalkylator som är anpassad för barn, men som tyvärr är på engelska är Islandwood Ecological Footprint Calculator. Den ställer frågor om hur länge man duschar, om man stänger av kranen när man borstar tänderna och vilka sorts kläder man bär. Den visar hela tiden om man använder mer eller mindre än genomsnittet. På så sätt kan eleven direkt se vilken handling som påverkar miljön mer eller mindre.

Islandwood

Det var några av de verktyg som jag har testat. Skriv gärna i kommentarsfältet om ni har tips på ett annat verktyg som räknar ut det ekologiska fotavtrycket.

De globala målen i dagspolitiken

Höstens skolstart kommer att präglas av valrörelsen för Sveriges alla SO-lärare. Samtidigt har vi en tajt planering att hålla oss till när vi vill få in både det centrala innehållet, testa av kunskapskravens förmågor och arbeta mot ämnenas syften.

Det finns även andra mål att jobba mot. Hur står det till med de globala målen till exempel? Vilket ansvar har vi som privatpersoner, lärare och vuxna  att arbeta för att uppnå de globala målen. Vilket ansvar har våra politiker och de olika riksdagspartierna? Jag tänkte låta mina elever djupdyka i de globala målen och granska hur politikerna arbetar för att uppnå dem. Vilka förslag i debatten syftar till att de globala målen nås till 2030? På hemmaplan och globalt?

Till min hjälp har jag Globala målens webbplats. Där hittar man enkla och tydliga förklaringar till alla de globala målen. Jag gjorde testet ”Bli målmedveten” och kom fram till att mina viktigaste prioriteringar är att vi inte ska ha någon hunger, att bekämpa klimatförändringen och att vi inte ska ha någon fattigdom. målmedvetenGivetvis något förenklat men visst är det viktiga frågor för mig. Men de stannar inte där utan de ger mig också tips på hur just jag ska kunna jobba för att dessa mål ska uppfyllas.

Ett av tipsen som jag får är att jag ska skriva en insändare eller ett blogginlägg för att skapa en diskussion om fattigdom. Det är därför jag skriver just det här inlägget. Hur ska vi kunna komma åt fattigdom om vi inte förstår vad som orsakar den eller lär oss av goda exempel i världen? Vad är ens fattigdom? Jag väljer att använda EU:s definition av fattigdom som relativt. Det vill säga att man har en inkomst under 60% av landets medelinkomst. Eller om du inte kan ta med dig frukt till skolans fruktstund. Därför är det så viktigt att även se till vad fattigdomen gör i vårt eget land också. Hur tänker sig politikerna komma tillrätta med den?

Ett annat tips som just jag fick från webbplatsen var att jag kunde lära någon i min närhet att laga näringsriktig och hälsosam mat. Handfasta tips som går att genomföra. Eftersom testet frågar hur gammal man är, hur man tar sig fram och andra ”personliga” frågor så anpassas även tipsen efter personens möjligheter att genomföra dem. Tipsen går till och med att ladda ned som ett pdf-dokument sedan och skriva ut och sätta upp på väggen.

Arbetsområdet tänkte jag börja med att visa den här lilla korta filmen från UNDP.

Eleverna ska sedan själva få göra testet Bli målmedveten och sedan få i hemuppgift att genomföra något av råden de får.

När vi undervisar om svåra frågor så är det viktigt att vi visar eleverna att de är en siffra att räkna med och att de inte bara är en i statistiken. Vi måste återge ungdomar tro, hopp och kraft att förändra om den skulle ha tappats bort. Vår undervisning får inte bara syfta till att visa på alla svårigheter som världen står inför utan även jobba med ett av geografins övergripande syfte:

Värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

UrLgr 11, kursplanen för Geografi.

Det är något vi verkligen kan jobba med i valrörelsen då vi kan passa på att granska och värdera de olika politiska partiernas lösningar på olika utvecklingsfrågor. Om sedan våra politiker inte har några rimliga lösningar på världens stora frågor, då måste vi våga ta tag i det själva. Vi lärare kan stötta eleverna genom att visa att det visst går att förändra. De globala målens webbplats är en bra plats att börja på.

Mer tips om hur man kan arbeta med de globala målen hittar man på webbplatsen Worlds largest lesson som drivs i samarbete med Unicef

Utbildningsdag kring digitaliseringen och Lgr 11

29242927_1734981283215164_665789099_oFörändringarna i läroplanen

Igår deltog jag i en utbildningsdag anordnad av Utbildningsförvaltningen för SO-lärarna i staden. Min uppgift var att prata om ändringarna i Kursplanen för Samhällskunskap och gärna ge några undervisningsexempel. Det första tycker jag att jag klarade utmärk men när det kom till det senare gick det inte alls lika bra. Eftersom PowerPoint och Microsoft har bestämt sig för att inte samarbeta med länkar som man råkar ha i sin presentation så valde jag bort att visa länkar. Detta är något av det värsta man kan råka ut för när man vill berätta något och det spelar ingen roll om man står inför en klass eller en publik på 230 SO-lärare. Nästa gång blir det Prezi för mig.

För er som inte var med eller som var där och gärna ville se de undervisningsexempel jag beskrev så kan ni hitta presentationen här: Stockholm SO-dag.

Sökkritk, sökteknik och källkritik med Linda Spolén

Som tur var för alla lärare som var där så gav Linda Spolén från Medioteket en hel del matnyttig information. Hon pratade mycket om olika sätt att söka på internet och gav många bra tips på området. Hon har även producerat en hel del online-material kring detta som detta inlägg till exempel.

Trender, risker och möjligheter med Carl Heath

Avslutade programmet gjorde Carl Heath som är forskare i digitaliseringens möjligheter på RISE. En föreläsning som bjöd på hög igenkänningsfaktor med många skratt men även en hel del varnande och tankeväckande exempel. Gå gärna med i hans grupp Digital Samhällskunskap på Facebook om du vill hänga med i hur digitaliseringen påverkar samhället.

Dags att hitta lösningar på lärarbristen

Dags att hitta lösningar på lärarbristen

Skolstarten i år var nervigare än på länge. Många klasser och grupper stod utan behöriga lärare och det fanns få behöriga sökanden till alla lediga tjänster. Det cirkulerar skräckhistorier om hur nybakade studenter har anställts för att ta hand om undervisning i kärnämnena utan att alls ha de kunskaper som faktiskt krävs. På min skola är vi lyckligt lottade och har behöriga lärare för i princip alla grupper. I några fall har pensionärer fått hoppa in, men det är bara positivt för alla inblandade. Dock så står vi inför en allt värre brist och varje klass som saknar en behörig lärare är en klass för mycket.

RengöringVisserligen har regeringen lagt mer pengar på skolan, men det är inte tillräckligt. Pengar spelar en viss roll när det kommer till att höja statusen på yrket och att ge de resurser som krävs för att genomföra verksamheten. Men det betyder inte allt. Avgörande är också vad skolan gör för pengarna.

Hur ska alla barn få undervisning av behöriga lärare?

Därför måste även vi i skolan fundera på hur lärarbristen kan lösas. Detta tar Edward Jensinger upp i sin blogg där han även ger några förslag på lösningar. En tanke är att de lärare som finns undervisar mer.

Är jag beredd att ha större undervisningsgrupper? Är jag beredd att ta en extra undervisningsgrupp? Kan jag tänka mig att handleda en ämneskunnig men inte lärarutbildad kollega? Ja, under vissa förutsättningar skulle jag kunna tänka mig det. Precis som sophämtarna så vill inte jag heller ha en högre arbetsbelastning för bibehållen lön. Däremot kan jag tänka mig att bli av med vissa arbetsuppgifter mot att göra andra.

Det här kan vi spara tid på

Några saker som jag gärna slipper är att ställa i ordning klassrum och arbetsrum vid skolstarten, märka upp böcker, torka bänkar och skrivtavlor som inte rengjorts under lovet och att ringa och felanmäla kopiatorer för att tonern är slut.

Dessutom slipper jag gärna att upprätta listor med adresser till föräldrar, frånvaroanmäla elever som sökt och fått ledigt, beställa pennor och papper och att rengöra kaffemaskinen. Jag kan också tänka mig att slippa uppdatera elevernas lösenord eller ”laga” datorer och nätverk. Tänk om vi även slapp att plocka i och ur datorer ur datorskåp eller att hämta papper till kopiatorn. Nätverksfel

Vi hade nyss problem med det trådlösa nätverket och bilden ovan visar alla elever som var tvungna att logga in med hjälp av klassrummets enda nätverkskabel. Sånt skulle vi gärna slippa eftersom det även stjäl värdefull undervisningstid.

Då har vi ännu inte kommit in på de tyngre uppgifterna som mentorskapet och alla de uppgifter och kontakter som det för med sig. Här finns det möjligheter att avlasta lärare och det är dags att börja se över det nu.

Märka böckerDatorskåpGenom att tillföra yrkesroller som supportar skolans verksamhet som It-tekniker, vaktmästare, sociala mentorer eller lärarassistenter så skulle fler lärare kunna få tid över för att ta en extra undervisningsgrupp.

Men till skillnad från sophämtarna så jobbar inte lärare i snitt 29 timmar i veckan utan snarare 45 timmar för ungefär samma eller mindre lön och försök därför inte att lägga på mer arbete utan att ta bort. Risken är väl inte så stor att vi går ut i vild strejk utan snarare att vi går in i väggen.

Trovärdigheten och relevansen med en spelfilm

Spelfilm och lärande

En spelfilm är utmärkt att både börja och avsluta ett arbetsområde med. Men hur kan vi försvara den tiden som en film tar att visa i det alltmer fullspäckade innehåll vi ska få in i undervisningen? Det känns allt svårare att motivera varför vi ska titta på en spelfilm som tar veckans alla lektioner och sedan bara ha tre veckor kvar till ett arbetsområde. Därför har det också blivit att jag visar färre spelfilmer för mina elever. Vilket är så tråkigt.

Klassen tittar på Dantes Peak

Vad ger en spelfilm för lärande?

Jag skulle säga att något som det viktigaste lärandet vi får från filmer är en förståelse för hur något kan upplevas. Filmer bygger mycket på att väcka känslor hos tittaren genom olika effekter. Känslor är starka incitament till lärande och minnesskapande. Vi minns ofta något bättre om det har förknippats med en stark känsla och därför kan filmer vara så lärorika. Vi får även fler detaljer att hänga upp kunskapen på genom bilder av tidstrogna kläder, redskap och möbler. Det är kognitivt enklare att ta till sig bilder än text då vi inte måste skapa så många bilder av detaljer själva.

Spelfilmen ger även ett annat perspektiv än det vi själva ser världen från. Det kan handla om skildringar från en annan religion än vår egen, från platser och kulturer vi aldrig mött eller från en tid som vi inte upplevt. I filmerna kan vi även möta andra yrken än de vi normalt möter och människor som måste hantera svåra saker. Filmerna förbereder oss på en verklighet som vi kan komma att möta. Men hur sanna är egentligen spelfilmer?

Källkritiskt tänkande är något att lära sig

I historia så har jag låtit eleverna i nian göra en källkritisk analys av en historisk spelfilm. I arbetsområdet med andra världskriget så fick de välja en egen film att se som läxa. Då kunde eleverna välja efter eget intresse vilket givetvis ökar motivationen. Rent praktiskt så har jag en ganska stor samling som jag kan låna ut filmer från och det funkar eftersom eleverna tittar hemma och inte i skolan. Dessutom finns filmer att strömma från SLI.se/medioteket Många elever har även tillgång till någon filmkanal i familjen.

Då de sett sin film hemma (ingen klagar över jobbiga läxor oh jag kan använda tiden i skolan till att stötta i analysen) var de tvungna att jämföra filmen med andra källor om samma tidsperiod. Något som är en väldigt bra och lärorik övning. Det tänker jag är en kunskap för livet. De kommer säkert se historiska filmer i framtiden eller filmer baserade på verkliga historier. Då vill jag att det ska sås ett frö av nyfikenhet i dem. Är detta sant? Vad har hänt? Varför skildras det så här? Vems historia berättas?

Modellera, gör tillsammans och på egen hand

För att uppgiften som vi gör i nian ska fungera för alla elever, så räcker det inte med att de får välja en film själv. Något som visserligen skapar motivation då de väljer utifrån eget intresse. De måste också veta hur de ska göra. När vi tittar på film (de få gångerna) så har vi därför gjort en källkritisk- och/eller en historiebruksanalys tillsammans. Jag visar steg för steg hur de kan söka sig fram i olika källor. Sedan har var och en fått skriva en egen analys.
Filmomslag till Suffragette

Analys av filmen Suffragette

När vi läste om industrialiseringen och hur olika politiska rörelser växte fram, så valde vi att visa filmen Suffragette som handlar om den kvinnliga rösträttsrörelsen i England. Det är inte en film som ungdomar brukar välja självmant men när de väl får se den så gillar de den. En spännande och ibland våldsam film som väcker många frågor kring  bland annat terrorism som metod att få demokrati. Det går att dra många paralleller till dagens samhälle. Det är också något som filmskaparna själva gärna gör. De framställer en händelse som mer lik en dagsaktuell händelse än den var, så att vi ska kunna förstå hur viktig den var eller vilka känslor den väckte då. Att slänga in ett modernt uttryck kan göra att tittarens historiska empati ökar. Det vill säga vi förstår lättare varför personen agerar som den gör utifrån den tidens normer.

När vi sett filmen fick eleverna fundera på vad de trodde var sant eller inte i filmen. Deras tankar gick vi sedan igenom i helklass. Det jag brukar försöka få dem att skilja på är om händelser har hänt och om personerna i filmen har funnits. Ett sätt för filmmakarna att få fram  ett historisk skeende i kombination med en bra dramaturgi är att låta flera olika saker hända med en huvudperson. I verkligheten kan sakerna istället ha hänt olika personer.

Hur kan då jag veta vad om är sant eller inte i en film. En av de bästa källorna brukar vara den engelskspråkiga wikipedia-sidan till filmen. Ofta brukar det till och med finnas en egen rubrik som heter Historical accuracy, där olika skillnader mellan verkligheten och konsten lyfts fram. Just denna film hade dock inte detta så då letade jag vidare för att få fram sökvägar och länkar som eleverna kunde använda. Delar av sökningarna visade jag via projektorn så att eleverna skulle förstå hur man kan söka. Jag brukar skriva in filmens titel och ordet accarcy och får då fram flera lämpliga länkar. Det förutsätter förstås goda kunskaper i engelska och här får man såklart hjälpa eleverna i olika grad.

Med filmen Suffragette så tog jag även fram recensioner från några svenska dagstidningar som DN och SvD. När eleverna fått läsa från olika källor och vi tillsammans gått igenom några olika exempel på när filmen var trovärdig och varför vi tyckte det så diskuterade vi även filmens användbarhet. Är filmen relevant och användbar om du ska göra ett arbete om den kvinnliga rösträtten? Ja, det tyckte de flesta av mina elever. Samtidigt var de noga med att då var man även tvungen att kontrollera mot andra källor, så att filmen inte blev den enda källan. Men filmen skapar förståelse och sammanhang och är dessutom lätt att ta till sig. Det gör en spelfilm relevant och användbar. Källanvändningen kommer i det närmaste naturligt.

Historiebruk och källkritik flyter samman

Genom att ställa sig frågan ”Hur använder filmen historia?”, så måste man även ta reda på vad som stämmer och vad som är påhitt i filmen. En historiebruksanalys utgår till stor del från en källkritisk analys. Först måste eleven fastställa vad som överensstämmer med den historiska händelsen och vad som skiljer sig. Sedan kan man börja fundera på varför regissören väljer att lyfta fram vissa händelser men utesluta andra. Vilket syfte har filmskaparen med filmen? För att underlätta för eleverna brukar jag låta eleverna fundera på om regissören vill underhålla, informera eller påverka. Utifrån de välkända begreppen kan de resonera kring filmens historiebruk. Men eftersom många av våra elever på Mälarhöjdens skola är högpresterande så vill jag även att de ska ha mött de begrepp som man sedan använder på gymnasiet när man gör en analys av historiebruk. Då har jag tagit hjälp av det utvidgade kollegiet och hittade denna prezi som jag använde:

Det är dumt att uppfinna hjulet två gånger, utan vi jobbar istället med att förfina och förbättra. När jag sökte på ”historiebruk” på prezis sida så fick jag 557 träffar. Säkert finns det många där som är minst lika bra.

Prezi