När staten stigmatiserar och diskriminerar

stamp-2114884_960_720Då och då blir jag kontaktad av media som vill göra reportage om mig utifrån att jag har gått ut öppet med min adhd. Andra lärare har också kontaktat mig och i förtroende berättat att de också har en diagnos och medicinerar men att de inte vågat säga något på arbetsplatsen. Varför är det så?

Själv har jag börjat tveka när det gäller att rekommendera föräldrar och elever att begära utredningar för NPF. I skolan så ger vi ändå det stöd och gör de anpassningar som eleven behöver oavsett om det finns en  diagnos på papper eller inte. En diagnos kan nämligen innebära stora svårigheter i vuxenlivet. Inte för att man har ett funktionshinder, utan för att staten stigmatiserar och diskriminerar personer med en NPF-diagnos.

Svårigheter att få körkortstillstånd

Det är svårt att få körkort och det krävs att man kontinuerligt skickar in läkarintyg. Eftersom jag fick min diagnos som vuxen då jag redan hade körkort så har jag aldrig behövt lämna in något läkarintyg på min lämplighet som bilförare. Ingen läkare har heller anmält min olämplighet eftersom läkare i allmänhet inte anser att adhd diskvalificerar en som bilförare. Men staten i form av Transportstyrelsen anser att just personer med adhd har tvivelaktig förmåga att köra bil.

Du får inte bli polis

41026203_992415674251764_3098414958094843904_nDu kan inte bli polis om du har adhd. Något som är väldigt underligt då personer med adhd ofta har snabb reaktionsförmåga och fungerar utmärkt under press. Det är rutinen som blir tråkig och kan vara svår att hantera. Troligen är det precis som med mitt körkort, att det finns en hel del personer inom poliskåren som faktiskt var hyperaktiva och spänningssökande som barn, som är poliser. Hade de vuxit upp idag kanske de hade fått en diagnos och därmed diskvalificerat sig till sitt drömjobb.

”Om du har ADHD eller annan neuropsykiatrisk diagnos kan du inte bli polis. Polisarbetet innebär många speciella och oförutsägbara situationer, i många olika miljöer, där det ställs höga krav på vilka beslut som ska fattas och hur man agerar. Poliser får därför inte ha medicinska hälsotillstånd eller sjukdomar som kan utlösas eller förvärras av arbetet, till exempel på grund av att man behöver ta mediciner regelbundet. Poliser får inte heller ha någon sjukdom eller något medicinskt tillstånd som kan utgöra en fara för personen själv, för kollegor eller allmänheten.” 

Från Polisens webbplats

Polisens information förklarar att adhd är ett medicinskt hälsotillstånd som kan utlösas eller förvärras av polisarbetet. Du anses inte kunna fatta beslut i en oförutsägbar situation och underförstått så utgör man även en fara för kollegor och allmänhet. Det är obegripligt att dessa förlegade och stigmatiserande formuleringar står kvar. Är det något som människor med adhd är kända för, så är det sin förmåga att tänka utanför boxen och en snabb reaktionsförmåga. Det verkar som Polisen tror att adhd på något sätt skulle vara en nedsättning av intelligensen.

Omöjligt att göra lumpen

Detsamma gäller om du vill bli militär. Om du har haft eller har en NPF-diagnos så är du utesluten från det militära. Det görs ingen personlig prövning, utan staten har på ett diskriminerande sätt bestämt att du inte duger. Det här är inte bara jag kritisk till, utan det är både experter och intresseorganisationer som har protesterat mot denna bortsortering av människor. Människor som vi behöver och som troligen skulle göra ett utmärkt jobb.

De här tre olika exemplen på hur staten diskriminerar personer med NPF-diagnoser är anledningen till att jag numera tvekar till att rekommendera utredning. Trots att jag anser att en utredning är ett otroligt värdefullt redskap i förståelsen av sig själv och formandet av sin framtid. Genom dessa förlegade regler så bidrar staten till att stigmatisera adhd och vi som är öppna med våra funktionsnedsättningar blir till en nyhet att göra reportage om.

Mitt ekologiska fotavtryck

Hur stort är ditt ekologiska fotavtryck? Egentligen? Det är inte helt lätt att mäta det och jag har samlat några olika webbplatser som förklarar hur det här med fotavtrycket fungerar och hur man kan mäta det.

En sida som jag verkligen gillar är Global Footprint Network som är både snygg och har relevant information. Där finns ett utmärkt verktyg föra att mäta sitt avtryck och det ger även eleven vissa aha-tankar när den frågar om ens hus har elektricitet eller är byggt av halm. Alla människor lever inte som vi i Sverige.

gfn

När man får sitt resultat så kan man även se vilka olika marktyper som behövs för att skapa min livsstil och den förklarar hur det funkar och ger även förslag på lösningar. Det går hela tiden att klicka sig fram till fördjupningar.

resultat

Webbplatsen har även andra resurser som är spännande att utforska som denna interaktiva karta. I kartan kan man se vilka länder som har överskott eller underskott. Denna gång är det inte kopplat till individernas livsstil utan mer till hur mycket markyta varje person har att förfoga över. Tättbefolkade länder får därmed underskott och vi i Sverige kan släppa ut lite mer koldioxid. Genom att klicka på länderna kan man få fram data och diagram.

chart

Om man vill arbeta med eleverna i sin klass så har Världsnaturfonden gett ut en lärarhandledning med flera intresseväckande övningar. Världsnaturfonden har även en egen kalkylator som passar de yngre eleverna eftersom den är på svenska. Den är inte fullt lika snygg som Global Footprint Network men den har både en personlig kalkylator en en för att räkna ut skolans fotavtryck.

En annan kalkylator som är anpassad för barn, men som tyvärr är på engelska är Islandwood Ecological Footprint Calculator. Den ställer frågor om hur länge man duschar, om man stänger av kranen när man borstar tänderna och vilka sorts kläder man bär. Den visar hela tiden om man använder mer eller mindre än genomsnittet. På så sätt kan eleven direkt se vilken handling som påverkar miljön mer eller mindre.

Islandwood

Det var några av de verktyg som jag har testat. Skriv gärna i kommentarsfältet om ni har tips på ett annat verktyg som räknar ut det ekologiska fotavtrycket.

De globala målen i dagspolitiken

Höstens skolstart kommer att präglas av valrörelsen för Sveriges alla SO-lärare. Samtidigt har vi en tajt planering att hålla oss till när vi vill få in både det centrala innehållet, testa av kunskapskravens förmågor och arbeta mot ämnenas syften.

Det finns även andra mål att jobba mot. Hur står det till med de globala målen till exempel? Vilket ansvar har vi som privatpersoner, lärare och vuxna  att arbeta för att uppnå de globala målen. Vilket ansvar har våra politiker och de olika riksdagspartierna? Jag tänkte låta mina elever djupdyka i de globala målen och granska hur politikerna arbetar för att uppnå dem. Vilka förslag i debatten syftar till att de globala målen nås till 2030? På hemmaplan och globalt?

Till min hjälp har jag Globala målens webbplats. Där hittar man enkla och tydliga förklaringar till alla de globala målen. Jag gjorde testet ”Bli målmedveten” och kom fram till att mina viktigaste prioriteringar är att vi inte ska ha någon hunger, att bekämpa klimatförändringen och att vi inte ska ha någon fattigdom. målmedvetenGivetvis något förenklat men visst är det viktiga frågor för mig. Men de stannar inte där utan de ger mig också tips på hur just jag ska kunna jobba för att dessa mål ska uppfyllas.

Ett av tipsen som jag får är att jag ska skriva en insändare eller ett blogginlägg för att skapa en diskussion om fattigdom. Det är därför jag skriver just det här inlägget. Hur ska vi kunna komma åt fattigdom om vi inte förstår vad som orsakar den eller lär oss av goda exempel i världen? Vad är ens fattigdom? Jag väljer att använda EU:s definition av fattigdom som relativt. Det vill säga att man har en inkomst under 60% av landets medelinkomst. Eller om du inte kan ta med dig frukt till skolans fruktstund. Därför är det så viktigt att även se till vad fattigdomen gör i vårt eget land också. Hur tänker sig politikerna komma tillrätta med den?

Ett annat tips som just jag fick från webbplatsen var att jag kunde lära någon i min närhet att laga näringsriktig och hälsosam mat. Handfasta tips som går att genomföra. Eftersom testet frågar hur gammal man är, hur man tar sig fram och andra ”personliga” frågor så anpassas även tipsen efter personens möjligheter att genomföra dem. Tipsen går till och med att ladda ned som ett pdf-dokument sedan och skriva ut och sätta upp på väggen.

Arbetsområdet tänkte jag börja med att visa den här lilla korta filmen från UNDP.

Eleverna ska sedan själva få göra testet Bli målmedveten och sedan få i hemuppgift att genomföra något av råden de får.

När vi undervisar om svåra frågor så är det viktigt att vi visar eleverna att de är en siffra att räkna med och att de inte bara är en i statistiken. Vi måste återge ungdomar tro, hopp och kraft att förändra om den skulle ha tappats bort. Vår undervisning får inte bara syfta till att visa på alla svårigheter som världen står inför utan även jobba med ett av geografins övergripande syfte:

Värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

UrLgr 11, kursplanen för Geografi.

Det är något vi verkligen kan jobba med i valrörelsen då vi kan passa på att granska och värdera de olika politiska partiernas lösningar på olika utvecklingsfrågor. Om sedan våra politiker inte har några rimliga lösningar på världens stora frågor, då måste vi våga ta tag i det själva. Vi lärare kan stötta eleverna genom att visa att det visst går att förändra. De globala målens webbplats är en bra plats att börja på.

Mer tips om hur man kan arbeta med de globala målen hittar man på webbplatsen Worlds largest lesson som drivs i samarbete med Unicef

Utbildningsdag kring digitaliseringen och Lgr 11

29242927_1734981283215164_665789099_oFörändringarna i läroplanen

Igår deltog jag i en utbildningsdag anordnad av Utbildningsförvaltningen för SO-lärarna i staden. Min uppgift var att prata om ändringarna i Kursplanen för Samhällskunskap och gärna ge några undervisningsexempel. Det första tycker jag att jag klarade utmärk men när det kom till det senare gick det inte alls lika bra. Eftersom PowerPoint och Microsoft har bestämt sig för att inte samarbeta med länkar som man råkar ha i sin presentation så valde jag bort att visa länkar. Detta är något av det värsta man kan råka ut för när man vill berätta något och det spelar ingen roll om man står inför en klass eller en publik på 230 SO-lärare. Nästa gång blir det Prezi för mig.

För er som inte var med eller som var där och gärna ville se de undervisningsexempel jag beskrev så kan ni hitta presentationen här: Stockholm SO-dag.

Sökkritk, sökteknik och källkritik med Linda Spolén

Som tur var för alla lärare som var där så gav Linda Spolén från Medioteket en hel del matnyttig information. Hon pratade mycket om olika sätt att söka på internet och gav många bra tips på området. Hon har även producerat en hel del online-material kring detta som detta inlägg till exempel.

Trender, risker och möjligheter med Carl Heath

Avslutade programmet gjorde Carl Heath som är forskare i digitaliseringens möjligheter på RISE. En föreläsning som bjöd på hög igenkänningsfaktor med många skratt men även en hel del varnande och tankeväckande exempel. Gå gärna med i hans grupp Digital Samhällskunskap på Facebook om du vill hänga med i hur digitaliseringen påverkar samhället.

Dags att hitta lösningar på lärarbristen

Dags att hitta lösningar på lärarbristen

Skolstarten i år var nervigare än på länge. Många klasser och grupper stod utan behöriga lärare och det fanns få behöriga sökanden till alla lediga tjänster. Det cirkulerar skräckhistorier om hur nybakade studenter har anställts för att ta hand om undervisning i kärnämnena utan att alls ha de kunskaper som faktiskt krävs. På min skola är vi lyckligt lottade och har behöriga lärare för i princip alla grupper. I några fall har pensionärer fått hoppa in, men det är bara positivt för alla inblandade. Dock så står vi inför en allt värre brist och varje klass som saknar en behörig lärare är en klass för mycket.

RengöringVisserligen har regeringen lagt mer pengar på skolan, men det är inte tillräckligt. Pengar spelar en viss roll när det kommer till att höja statusen på yrket och att ge de resurser som krävs för att genomföra verksamheten. Men det betyder inte allt. Avgörande är också vad skolan gör för pengarna.

Hur ska alla barn få undervisning av behöriga lärare?

Därför måste även vi i skolan fundera på hur lärarbristen kan lösas. Detta tar Edward Jensinger upp i sin blogg där han även ger några förslag på lösningar. En tanke är att de lärare som finns undervisar mer.

Är jag beredd att ha större undervisningsgrupper? Är jag beredd att ta en extra undervisningsgrupp? Kan jag tänka mig att handleda en ämneskunnig men inte lärarutbildad kollega? Ja, under vissa förutsättningar skulle jag kunna tänka mig det. Precis som sophämtarna så vill inte jag heller ha en högre arbetsbelastning för bibehållen lön. Däremot kan jag tänka mig att bli av med vissa arbetsuppgifter mot att göra andra.

Det här kan vi spara tid på

Några saker som jag gärna slipper är att ställa i ordning klassrum och arbetsrum vid skolstarten, märka upp böcker, torka bänkar och skrivtavlor som inte rengjorts under lovet och att ringa och felanmäla kopiatorer för att tonern är slut.

Dessutom slipper jag gärna att upprätta listor med adresser till föräldrar, frånvaroanmäla elever som sökt och fått ledigt, beställa pennor och papper och att rengöra kaffemaskinen. Jag kan också tänka mig att slippa uppdatera elevernas lösenord eller ”laga” datorer och nätverk. Tänk om vi även slapp att plocka i och ur datorer ur datorskåp eller att hämta papper till kopiatorn. Nätverksfel

Vi hade nyss problem med det trådlösa nätverket och bilden ovan visar alla elever som var tvungna att logga in med hjälp av klassrummets enda nätverkskabel. Sånt skulle vi gärna slippa eftersom det även stjäl värdefull undervisningstid.

Då har vi ännu inte kommit in på de tyngre uppgifterna som mentorskapet och alla de uppgifter och kontakter som det för med sig. Här finns det möjligheter att avlasta lärare och det är dags att börja se över det nu.

Märka böckerDatorskåpGenom att tillföra yrkesroller som supportar skolans verksamhet som It-tekniker, vaktmästare, sociala mentorer eller lärarassistenter så skulle fler lärare kunna få tid över för att ta en extra undervisningsgrupp.

Men till skillnad från sophämtarna så jobbar inte lärare i snitt 29 timmar i veckan utan snarare 45 timmar för ungefär samma eller mindre lön och försök därför inte att lägga på mer arbete utan att ta bort. Risken är väl inte så stor att vi går ut i vild strejk utan snarare att vi går in i väggen.

Trovärdigheten och relevansen med en spelfilm

Spelfilm och lärande

En spelfilm är utmärkt att både börja och avsluta ett arbetsområde med. Men hur kan vi försvara den tiden som en film tar att visa i det alltmer fullspäckade innehåll vi ska få in i undervisningen? Det känns allt svårare att motivera varför vi ska titta på en spelfilm som tar veckans alla lektioner och sedan bara ha tre veckor kvar till ett arbetsområde. Därför har det också blivit att jag visar färre spelfilmer för mina elever. Vilket är så tråkigt.

Klassen tittar på Dantes Peak

Vad ger en spelfilm för lärande?

Jag skulle säga att något som det viktigaste lärandet vi får från filmer är en förståelse för hur något kan upplevas. Filmer bygger mycket på att väcka känslor hos tittaren genom olika effekter. Känslor är starka incitament till lärande och minnesskapande. Vi minns ofta något bättre om det har förknippats med en stark känsla och därför kan filmer vara så lärorika. Vi får även fler detaljer att hänga upp kunskapen på genom bilder av tidstrogna kläder, redskap och möbler. Det är kognitivt enklare att ta till sig bilder än text då vi inte måste skapa så många bilder av detaljer själva.

Spelfilmen ger även ett annat perspektiv än det vi själva ser världen från. Det kan handla om skildringar från en annan religion än vår egen, från platser och kulturer vi aldrig mött eller från en tid som vi inte upplevt. I filmerna kan vi även möta andra yrken än de vi normalt möter och människor som måste hantera svåra saker. Filmerna förbereder oss på en verklighet som vi kan komma att möta. Men hur sanna är egentligen spelfilmer?

Källkritiskt tänkande är något att lära sig

I historia så har jag låtit eleverna i nian göra en källkritisk analys av en historisk spelfilm. I arbetsområdet med andra världskriget så fick de välja en egen film att se som läxa. Då kunde eleverna välja efter eget intresse vilket givetvis ökar motivationen. Rent praktiskt så har jag en ganska stor samling som jag kan låna ut filmer från och det funkar eftersom eleverna tittar hemma och inte i skolan. Dessutom finns filmer att strömma från SLI.se/medioteket Många elever har även tillgång till någon filmkanal i familjen.

Då de sett sin film hemma (ingen klagar över jobbiga läxor oh jag kan använda tiden i skolan till att stötta i analysen) var de tvungna att jämföra filmen med andra källor om samma tidsperiod. Något som är en väldigt bra och lärorik övning. Det tänker jag är en kunskap för livet. De kommer säkert se historiska filmer i framtiden eller filmer baserade på verkliga historier. Då vill jag att det ska sås ett frö av nyfikenhet i dem. Är detta sant? Vad har hänt? Varför skildras det så här? Vems historia berättas?

Modellera, gör tillsammans och på egen hand

För att uppgiften som vi gör i nian ska fungera för alla elever, så räcker det inte med att de får välja en film själv. Något som visserligen skapar motivation då de väljer utifrån eget intresse. De måste också veta hur de ska göra. När vi tittar på film (de få gångerna) så har vi därför gjort en källkritisk- och/eller en historiebruksanalys tillsammans. Jag visar steg för steg hur de kan söka sig fram i olika källor. Sedan har var och en fått skriva en egen analys.
Filmomslag till Suffragette

Analys av filmen Suffragette

När vi läste om industrialiseringen och hur olika politiska rörelser växte fram, så valde vi att visa filmen Suffragette som handlar om den kvinnliga rösträttsrörelsen i England. Det är inte en film som ungdomar brukar välja självmant men när de väl får se den så gillar de den. En spännande och ibland våldsam film som väcker många frågor kring  bland annat terrorism som metod att få demokrati. Det går att dra många paralleller till dagens samhälle. Det är också något som filmskaparna själva gärna gör. De framställer en händelse som mer lik en dagsaktuell händelse än den var, så att vi ska kunna förstå hur viktig den var eller vilka känslor den väckte då. Att slänga in ett modernt uttryck kan göra att tittarens historiska empati ökar. Det vill säga vi förstår lättare varför personen agerar som den gör utifrån den tidens normer.

När vi sett filmen fick eleverna fundera på vad de trodde var sant eller inte i filmen. Deras tankar gick vi sedan igenom i helklass. Det jag brukar försöka få dem att skilja på är om händelser har hänt och om personerna i filmen har funnits. Ett sätt för filmmakarna att få fram  ett historisk skeende i kombination med en bra dramaturgi är att låta flera olika saker hända med en huvudperson. I verkligheten kan sakerna istället ha hänt olika personer.

Hur kan då jag veta vad om är sant eller inte i en film. En av de bästa källorna brukar vara den engelskspråkiga wikipedia-sidan till filmen. Ofta brukar det till och med finnas en egen rubrik som heter Historical accuracy, där olika skillnader mellan verkligheten och konsten lyfts fram. Just denna film hade dock inte detta så då letade jag vidare för att få fram sökvägar och länkar som eleverna kunde använda. Delar av sökningarna visade jag via projektorn så att eleverna skulle förstå hur man kan söka. Jag brukar skriva in filmens titel och ordet accarcy och får då fram flera lämpliga länkar. Det förutsätter förstås goda kunskaper i engelska och här får man såklart hjälpa eleverna i olika grad.

Med filmen Suffragette så tog jag även fram recensioner från några svenska dagstidningar som DN och SvD. När eleverna fått läsa från olika källor och vi tillsammans gått igenom några olika exempel på när filmen var trovärdig och varför vi tyckte det så diskuterade vi även filmens användbarhet. Är filmen relevant och användbar om du ska göra ett arbete om den kvinnliga rösträtten? Ja, det tyckte de flesta av mina elever. Samtidigt var de noga med att då var man även tvungen att kontrollera mot andra källor, så att filmen inte blev den enda källan. Men filmen skapar förståelse och sammanhang och är dessutom lätt att ta till sig. Det gör en spelfilm relevant och användbar. Källanvändningen kommer i det närmaste naturligt.

Historiebruk och källkritik flyter samman

Genom att ställa sig frågan ”Hur använder filmen historia?”, så måste man även ta reda på vad som stämmer och vad som är påhitt i filmen. En historiebruksanalys utgår till stor del från en källkritisk analys. Först måste eleven fastställa vad som överensstämmer med den historiska händelsen och vad som skiljer sig. Sedan kan man börja fundera på varför regissören väljer att lyfta fram vissa händelser men utesluta andra. Vilket syfte har filmskaparen med filmen? För att underlätta för eleverna brukar jag låta eleverna fundera på om regissören vill underhålla, informera eller påverka. Utifrån de välkända begreppen kan de resonera kring filmens historiebruk. Men eftersom många av våra elever på Mälarhöjdens skola är högpresterande så vill jag även att de ska ha mött de begrepp som man sedan använder på gymnasiet när man gör en analys av historiebruk. Då har jag tagit hjälp av det utvidgade kollegiet och hittade denna prezi som jag använde:

Det är dumt att uppfinna hjulet två gånger, utan vi jobbar istället med att förfina och förbättra. När jag sökte på ”historiebruk” på prezis sida så fick jag 557 träffar. Säkert finns det många där som är minst lika bra.

Prezi

Faktorer att undersöka när man jämför länder

To the Brig! (1)En stor del av den geografiska kunskapen får eleven genom att jämföra med något redan välkänt. Det är också därför som vi börjar med att undersöka närområdet för att sedan utvidga området som eleven ska undersöka. Genom att zooma in och ut så skapar vi en rumslig förståelse. Det välkända blir en del av referensramen som vi sedan kan kontrastera andra områden mot. I många fall är likheterna fler än olikheterna.

Enkel övning i att jämföra länder

Men hur ska vi få eleverna att förstå vilka faktorer som säger något viktigt om ett land? En övning som jag hämtat från boken 101 Ideas for Secondary Teachers: Outstanding Geography Lessons är att värdera länders utvecklingsnivå. Detta har jag kombinerat med tipset att skriva ut på Post it-lappar och det blev till en lagom lektion som går att ha lite när som helst.

18834450_1453484564698172_162797980_nI övningen ”Hemliga länder” har jag valt ut fakta från fem olika länder och samlat på varsin lapp. Elevernas uppgift är sedan att diskutera vilket av dessa länder som är minst respektive mest utvecklat. De får inte reda på vilka länderna är utan ska istället försöka lista ut det utifrån de faktorerna som jag valde ut. Här måste eleverna börja med att diskutera vad de olika faktorerna kan säga om ett land och vilka som visar på ett mer utvecklat land eller inte.
HDI

Vad innebär utvecklingsnivå?

Att diskutera ett lands utvecklingsnivå är inte helt enkelt eftersom många anser att det ligger en värdering av landets kultur i detta. Ur ett geografiskt perspektiv så skulle jag inte säga att det är det som värderas utan snarare under vilka villkor som människor lever. Här finns det ganska många faktorer som är väl dokumenterade att de visar på människors levnadsvillkor. Genom att slå ihop tre faktorer, förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP per capita, så får vi fram ett lands HDI (Human Development Index).

I syfte att skapa diskussion så valde jag bort de enklaste som BNP per capita och HDI. För att göra det något enklare så tog jag med livslängd och hur många barn som föds per kvinna. Detta brukar vara faktorer som eleverna är bekanta med sedan tidigare.

Koldioxidutsläpp är ett tveksamt mått

Att ta med hur stora koldioxidutsläppen är i ett land kan också diskuteras. Det borde tyda på en högre utveckling om ett land kan minska sina koldioxidutsläpp. Höga värden på utsläpp av koldioxid är ju inget som vi eftersträvar. Samtidigt brukar det vara ett mått på att människor kan konsumera olika varor och tjänster vilket innebär att deras levnadsvillkor underlättas. Utifrån detta kan vi låta eleverna diskutera och värdera olika lösningar på hållbarhetsfrågor.

Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för …(värdeorden)… underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.

Ur kursplanen i Geografi för Grundskolan, Lgr 11

Två mått som förvillar

Det är två mått som eleverna ofta misstar sig på, det är Andel av BNP som landet lägger på militär och skolan. det har att göra med att de inte riktigt har koll på att ett rikt land inte behöver lägga så stor andel av sin BNP på skolan eftersom de har en större BNP än ett fattigt land med samma befolkningsmängd.

Militära utgifter säger inte mycket om landets allmänna utvecklingsnivå. Beroende på hur utrikespolitiken i olika länder ser ut så kan rika och välutvecklade länder lägga både en stor eller liten andel av sin BNP på militära kostnader.
18835483_1453484388031523_359716140_n

Social hållbarhet glöms ofta bort

För att förtydliga att den sociala hållbarheten också spelar en stor roll för människors levnadsvillkor så tog jag med pressfrihetsindex och hur stor andel av befolkningen som använder internet. Välutvecklade länder har oftast bättre värden på detta. Vad som är hönan och vad som är ägget går såklart att diskutera.
Globalis

Jämför länder med hjälp av Globalis och Världskoll

Två utmärkta hemsidor när man vill jämföra länder och lära sig mer om statistik och källanvändning är Globalis och Världskoll. Bägge sidorna utgår från FN-statistik och på Globalis finns alla länder som rapporterar in data till FN. På Världskoll så kan man på ett snyggt sätt jämföra två länder med varandra. Dock så finns inte alla länderna med där.  Jag brukar ändå försöka använda Världskoll i de fall det går eftersom statistiken visualiseras på ett så snyggt och lättbegripligt sätt. Något som underlättar jämförelsen.

Modebloggar för lärare

So-lärarhalsbandFinns det ett speciellt lärarmode?

Som ny lärare funderade jag en hel del på hur jag skulle se ut och vad jag skulle ha på mig för kläder. Jag ville se  kompetent ut, fast jag egentligen var lite osäker, och jag ville samtidigt att eleverna skulle tycka om mig.  Dock kom jag från nära fem års högskolestudier och hade inte allt för mycket pengar att lägga på en ”jobbgarderob”.  De lärarna jag hade på högstadiet och gymnasiet varierade inte sina kläder speciellt mycket, de hade  vardagliga kläder och gärna träskor eller tofflor. Inte precis några kläder som ingav respekt utan kläder som mer ville betona samhörighet med eleverna. Få svenska pedagogiska bloggar har skrivit om klädernas betydelse  men jag ska göra ett försök.professional-4-final-786x1024

Fashion for teachers

En av mina (många) laster är att sitta med Pinterest alldeles för länge. Dessutom samlar jag alldeles för många pins på alldeles för många anslagstavlor. Pinterest bygger på bilder som man kan samla. Varje bild är egentligen en länk till någon hemsida, men ofta räcker bilden för att man ska förstå vad det handlar om. Många bilder fungerar bara som inspiration medan andra leder till intressanta fördjupningsartiklar.

På Pinterest kan jag förena mina ganska spretiga intressen för undervisning, geografi, programmering, mode, katter och efterrätter. Det var när jag började använda Pinterest som jag upptäckte att det fanns speciella modebloggar för och av lärare.  Där skriver man om hur man bäst klär sig för att skapa en stämning. Vill du framstå som sträng eller snäll? De ger även tips på hur man bör klä sig inför föräldramöten eller anpassa klädseln efter vilken ålder på eleverna som man undervisar. Till mina fördomar kring lärares klädstilar så hör att lågstadielärare gärna har kläder med roliga mönster av djur eller andra detaljer som visar att man är en snäll person. Men behöver man egentligen bry sig så mycket om vad man har på sig?
Ballerinaskor

Bekvämt och praktiskt

Något av det allra viktigaste att tänka på är såklart att kläderna man bär fungerar i praktiken. Det vill säga att de är sköna och inte skaver och de ska skydda mot väder och vind om man ska vara utomhus. Ett par bekväma skor är A och O när man står och går mycket. Jag som föredrar klänning blev så glad när jag hittade ett par bekväma ballerina-skor att jag köpte flera olika par i olika färger så att jag alltid kan matcha till mina olika kläder.

ReflexbandEftersom jag även ser mig själv som en vuxen förebild så tänker jag även på att använda reflex och cykelhjälm, något som nästan alla lärare är väldigt noga med. Det är ju väldigt svårt att förklarar för eleverna att sådant är viktigt och sedan strunta i det själv.

Betydelsebärande tryck och accessoarer

Jag brukar ibland använda smycken för att skicka små subtila budskap. Med en processor runt halsen vill jag få eleverna intresserade av programmering och en 3D-printad Golden Gate  kanske kan skapa intresse för att rita i 3D. Sedan har jag en hel del smycken i form av kartor för att uttrycka mitt intresse för geografiämnet.Halsband

Andra lärare använder t-shirts med tryck medan jag föredrar tryck på tygkassar. Trycken kan förmedla ett budskap eller bara vara något som underhåller.
Human Rights

En relationsskapande klädstil

Vilken klädstil man själv har är självklart beroende på ålder också. Det är inte ovanligt att man som äldre lärare använder kläder som inte är lika trendiga som yngre lärare gör. Det kan bero på att man inte slänger kläder av bra kvalitet eller att man faktiskt föredrar form och färg som inte går att hitta just nu. Själv har jag åtskilliga kläder i garderoben som har mer än tio år på nacken.

Men äldre lärare som undervisar tonåringar anammar ofta någon detalj i ungdomars mode. Antingen för att man blir omedvetet påverkad eller också för att försöka komma lite närmare eleverna. Det blir ett sätt att visa att det inte är någon större skillnad på oss och att vi kan bygga en relation. Den relationella läraren förespråkas av fler skolforskare för att skapa större delaktighet, och därmed större motivation, i lärandet.

Att klä sig till framgång – går det?

En av de mest läsvärda krönikörerna i DN är Susanne Ljung som skriver om hur makthavares klädstilar påverkar oss och vårt intryck av dem. Genom kläderna vinner vi respekt och kan skapa rapport (ömsesidig förbindelse). Ytligt, visst! Sanningen är ändå att vi dömer människor snabbt utan lära känna deras inre kvaliteter.  Är en slarvigt och illa klädd lärare någon att ha respekt för? Är hen värd min uppmärksamhet eller till och med en löneförhöjning? Visst är det att hårdra diskussionen, men en lärares klädstil kan betyda en hel del och att klä sig med omtanke är ett sätt att visa respekt för elever, yrket och sig själv.

12 saker en lärare INTE måste göra på sommarlovet

Nu går eleverna på sommarlov och kanske har de fått med sig ett läsbingo som de ska försöka genomföra på sommarlovet. Jag har sett sådana ”lärarbingon” också. Nu är ju en stor del av sommarlovet inarbetad tid och det är viktigt att värna sin ledighet. Det finns annars en risk att man blir en siffra i sjukskrivningsstatistiken. Därför tänkte jag sammanställa en lista med saker som vi inte behöver göra på sommarlovet. Det ska vara tiden då vi släpper alla måsten och bara gör det som vi mår bra av att göra.

ice-cream-1906674_960_720

1. Äta lagad mat till lunch

På sommarlovet så behöver du inte äta någon pedagogisk lunch och vara ett gott föredöme åt barnen. Istället kan du passa på att äta yoghurt med flingor till lunchen eller ersätta lunchen med godis och glass. För att du kan.

2. Vara uppkopplad mot sociala medier och debattera skola

För att kunna varva ned kan det vara nödvändigt att ta en paus från sociala medier. Framförallt så måste man inte diskutera skola och undervisning om man inte vill. Känner du att du blir stressad av det men ändå vill ha kvar Facebook så kan du ändra dina aviseringsinställningar så att du inte ser samma saker som till vardags.

3. Svara på jobbmejl

9be351d3dfcc4bb8d6ab17a762000433Lärares reglerade arbetstid är fördelad på 194 arbetsdagar då en stor del av våra arbetstimmar ska utföras. Men kvar har vi förtroendetiden som kan fördelas över årets alla 365 dagar, det vill säga även på sommarlovet.

Vi lärare har fått ett förtroende av vår arbetsgivare att vi utför förtroendetiden och vi ska själva ansvara för att vi inte jobbar för mycket under den. Under vår förtroendetid kan ingen styra över vad vi ska göra, utan det har vi förtroendet att bestämma över själva. Att svara på jobbmejl är något som vanligtvis bör skötas under den reglerade arbetstiden. Verkar det rörigt så finns det utförligare förklaringar på LR:s eller  Lärarförbundets sida, där man även hittar denna pedagogiska genomgång.

4. Räkna barn vid stranden eller på utflykten

När lärare åker på en utflykt med en klass så räknar hen ständigt barn. Ibland har man sån tur att antalet barn stämmer också. Oftast får man räkna om och räkna om. En lärares stora fasa är att det skulle hända något med något av barnen som man har ansvar för. Utflykter med närhet till vatten innebär en ständig beredskap och anspänning.

Själv har jag både åkt iväg med en halv klass medan den andra halvan blev kvar på perrongen och stått på perrongen med halva klassen när den andra halvan åkt iväg. Otroligt oprofessionellt men som tur var finns mobiltelefoner idag och vi har kunnat lösa sådana situationer rätt smidigt. På sommarlovet så slipper du räkna barnen på stranden eller bussresan.

5. Vara ute i solen

Du får stanna inne trots att solen skiner. Alltför mycket solande är inte hälsosamt och själv så bränner jag mig alltid. För mig som inte blir brun, så kändes varje sommarlov som det lov då jag äntligen skulle bli brun. Orealistiska förväntningar är inte heller hälsosamt och idag har jag släppt den pressen att man måste se så där lagom solbränd ut när sommarlovet är slut.

Istället kan jag stanna inne en solig dag och se en hel säsong av en tv-serie. Varför inte passa på att se SKAM, inte för att kunna använda något avsnitt i undervisningen utan för att den är så himla bra.

6. Planera undervisning

Om du vill så får du läsa skolbloggar och samla idéer till hösten. Du kan ju ha förtroendetid kvar som du kan använda till det. Det troliga är att du ändå har gjort av med läsårets alla timmar och därför kan du gott hoppa över undervisningsplaneringen på sommarlovet. Den blir ändå bäst när du samplanerar med dina kollegor. Lärarjobbet är inte samma ensamjobb som förr i tiden.

7. Bli förbannad på kopieringsapparaten4510409d389fe4a7a4040ca5f514e600

Du slipper ringa support för att de inte har levererat ny toner när den gamla tagit slut. Inte behöver du plocka ut papper som har fastnat heller. Du behöver nämligen inte kopiera något på sommarlovet. Njut av det!

8. Ha en perfekt sommar

Många känner sig stressade över att inte ha perfekta liv eller perfekta somrar. Med åren har jag insett att det finns ingen som har perfekta somrar. Däremot väljer många att visa upp en perfekt fasad via olika sociala medier. Några har en jättemysig midsommar med traditioner, stora släkten och solsken, andra har mysiga middagar med kärleken eller nära vänner, några åker på en solresa medan andra har världens mysigaste sommarstuga.

När man ser alla dessa bilder så är det lätt att tro att man måste ha allt. Men tänk då på att de flesta visar upp de bästa ögonblicken och sommaren består ofta av familjegräl, långa köer, bensinstopp eller dåliga hotell även för dina vänner. Det är dock inget man brukar visa upp och därför är det lätt att tro att alla andra har allt.

Du måste inte ha en perfekt sommar och massor att berätta när du återser kollegorna i höst. Njut istället av dina egna guldkorn och våga att inte visa upp den perfekta fasaden.

9. Vänta på grön gubbe vid övergångsstället

Den här punkten hänger ihop med punkt nummer 1, du måste inte vara det vuxne föredömet för en skolklass barn. Om du vill gå över gatan, trots att det är röd gubbe, så får du. För att du kan.

10. Lära dig något nytt

Många lärare använder sommaren för att lära sig något nytt och bredda eller fördjupa sina ämneskunskaper. Andra läser pedagogisk litteratur och fördjupar sitt didaktiska kunnande. Det kan som sagt vara så att du har någon timme förtroendetid kvar som du vill använda till något. Om du känner att du vill lära dig något nytt så ska du givetvis göra det. Ett tips är att lära sig mindfulness och att ta det lugnt. Se gärna på den här spellistan av TED-talks om just det.

11. Hålla dig alldeles för längef396becfe2b01577f338b7f67f9f55ec

När lärare ska gå på toaletten så dyker det alltid upp något som måste fixas direkt och sedan börjar nästa lektion och tillfället är passerat. Det är bara att hålla sig till efter nästa lektion. Något som har resulterat i att lärare kan hålla sig i en evighet. I sommar kan du njuta av att gå på toaletten precis när du själv vill. Vare sig du behöver eller inte.

12. Klaga på kollegor som vill vara uppkopplade/debattera skola/läsa pedagogiska bloggar…

Tyvärr finns det en grupp lärare som känner sig manade att läxa upp sina kollegor för att de är aktiva i sociala forum under sommarlovet. Låt bli det. De kan vara i en annan fas av livet och ha ett behov av att få umgås med lärarvänner på Twitter eller Facebook. De kanske delar något för att de tycker det är så bra och tänker att någon annan också kan ha nytta av det. Inte för att göra sig märkvärdiga eller jaga likes.

De känner nog själva när de måste ta paus och behöver inte bli tillsagda av någon kollega som om de inte visste sitt eget bästa. Om man ändå skulle få lust att skriva så i någon tråd på Facebook, så kan du själv behöva gå tillbaka till punkt nummer 2. Då är det nämligen dags för dig själv att koppla bort sociala medier och bara ägna dig åt sommarlov

Det här blir läsårets sista blogginlägg men jag återkommer såklart med fler inlägg i höst. I sommar ska jag koppla av och ta dagen som den kommer. Glad sommar och njut som du själv tycker passar bäst.

Musikquiz och geografilek

cellular-2246309_960_720Vad ska man hitta på de första och sista dagarna på terminen? Många lärare brukar göra någon lek eller frågesport med sina elever. När man har jobbat ett tag så brukar man ha några olika alternativ som man vet fungerar bra. Ibland är det dock roligt att få pröva något nytt och då är det roligt att kunna hjälpas åt.

Fråga i facebookgrupp väcker  engagemang

Alla har inte förmånen att ha så många kollegor som jag har. Då är det så fantastiskt att vi har varandra på sociala medier. Häromdagen dök det upp en önskan om tips på låtar till ett musikquiz med geografitema i facebookgruppen Nätverk för geografilärare.

musikquiz

Jobbhjärnan satte igång direkt hos många och frågeställaren överöstes med tips på låtar. Min kollega Josefina gjorde till och med en hel spellista på Spotify som hon delade i konversationen.

Vilka är geografiorden i låten?

Musikquizet går ut på att läraren spelar en låt och eleverna ska lista ut vilka geografiord och platser som döljer sig i låtarna. Det kan vara ord som flod, dal eller regn och namn på platser eller länder som artisterna sjunger om.

Markera platserna som nämns på en världskarta

Själv förfinade jag quizet med att lägga till en världskarta som eleverna kunde sätta ut platserna på. Visst är det fantastiskt att ha så många kollegor att inspireras och lära av?! När de dessutom är så generösa och delar med sig av färdiga övningar och spellistor så blir jobbet så mycket roligare och lättare.

Tillsammans gör vi det bättre. Tack för inspirationen!