Visar alla blogginlägg från: november 2014

En sak i taget

Det här med att göra en sak i taget är inte min starkaste gren. Jag känner mig väldigt effektiv när jag har flera skärmar igång samtidigt och använder gärna både iPaden och mobilen samtidigt som datorn. På datorn kan jag dessutom ha flera dokument och webbfönster uppe, som jag snabbt kan växla mellan.

20141127_113208 (1)

Men tyvärr så funkar det inte alltid så bra. Jag var tvungen att hitta en bättre teknik och det var så jag fann pomodorotekniken. Den går ut på att du sätter en timer och arbetar med en bestämd uppgift, och bara den, under 25 min. Sedan får du ta fem minuters paus. Då brukar jag passa på att se vad som hänt i sociala medier. Beroende på vilken uppgift som jag ska göra så kan jag sätta en längre arbetsperiod. Om det är en elev som ska öva sin koncentration så kanske du ska sätta en kortare tid. Eftersom det är så viktigt att eleven lyckas med uppgiften, det vill säga att arbeta koncentrerat under hela tiden. Vartefter som eleven orkar så kan tiden göras längre.

Mina elever har lite olika strategier för att hantera distraktioner. En del ger mobilen till en förälder eller lägger den i ett annat rum under tiden som de ska plugga. En annan strategi är att sätta mobilen på flygplansläge. På så vis kan den inte ta emot meddelanden eller aviseringar, men det fungerar att lyssna på musik eller använda timer och kalkylator. Tyvärr så saknar ganska många elever strategier och om vi inte övar vår koncentration så blir vi sämre på att koncentrera oss när det behövs. Därför brukar jag diskutera studieteknik på vår mentorstid och låta eleverna tipsa varandra om strategier. Det funkar!

För den delen är jag ju inte ensam om att bli distraherad av kattbilder. I dagens DN finns en artikel om hur vi alltmer tar över rollen att värdera nyheter själva och hellre väljer att läsa om djur än politik. Det ena behöver ju inte utesluta det andra, men det kan vara bra att fokusera på en sak i taget.

Gränser för tid och rum

Som So-lärare så måste man vara lite av en expert på gränsdragningar. Om vi ska studera den industriella revolutionen så måste jag bestämma när vi ska börja och sluta. Är det uppfinningen av ångmaskinen som är startskottet eller är det mekaniseringen av jordbruket som ska avgränsa området? Dessutom måste vi dra rumsliga gränser för arbetsområdet. Är det industrialiseringen i Sverige eller England som vi ska arbeta med?

locomotive-512509_640

Vi vet att den industriella revolutionen skapade helt nya förutsättningar för människor att kommunicera och att handeln inom och mellan länder ökade. Städerna växte och många upplevde en rädsla för allt det nya.  Till viss del ser vi samma process idag. Snabba förändringar som är sprungna ur teknologiska uppfinningar och en urbaniseringsvåg över hela världen. Mönster förändras och allt detta skapar en oro för framtiden. Nu som då.

Katter

Jag väljer ändå att se allt det positiva som den digitala teknologin har inneburit och kommer att innebära. Ibland blir gränsdragningen mellan arbete och fritid svår att dra. Ganska ofta är det arbetet som inkräktar på fritiden men ibland är det faktiskt tvärtom. Det kan vara alldeles utmärkt att ta sig en liten micropaus och se om det finns några gulliga kattbilder på Pinterest. Något som kan ge energi så att jag orkar under resten av dagen.

Som lärare måste jag också ägna en tanke åt mina elevers gränsdragningar kring tid, studier, fritid och vila. Erin Moore berättar i en föreläsning från UR Samtiden om vår förändrade uppfattning av tid. En stor del av vår förändrade syn på tid startar under industrialiseringen. Standardiseringen av tid blev nödvändig för att alla skulle veta när tågen gick och klockor började produceras för allmänheten. I dag upplever många FOMO – Fear Of Missing Out, det vill säga rädslan att missa något. Gränserna för tiden har blivit otydliga när vi kan se våra favoritprogram när som helst på dygnet och vi kan lära oss oändligt mycket. Var ska vi dra gränsen?  Den nya informationsteknologin skapar massor av möjligheter. Hela världen ligger framför våra fötter och det är bara att ta för sig, under dygnets alla timmar. Eller?