Visar alla blogginlägg från: februari 2015

KUL1415 – Vilken sann skrivglädje

Innan vi gick på sportlov så avslutade vi ett arbetsområde i historia om den industriella revolutionen. Det är nog något av det roligaste och bästa arbetsområde som vi har gjort. Det är flera saker som har bidragit till att det blivit så lyckat men en sak är säker, det skulle inte gått att genomföra utan den digitala tekniken och fantastiska kollegor! Jag ska ta det från början. Min kollega Josefina läste om möjligheten att få trycka en bok i projektet KUL1415 och hon fick idén att vi skulle göra böcker om Stockholm under den industriella revolutionen. På det sättet skulle vi kunna skapa böcker med våra klasser samtidigt som vi arbetade med det arbetsområde som vi brukar i åttan. Tidigare hade jag arbetat med Stockholmskällan och trots att det är en fantastisk resurs, så märkte jag att det inte bara går att be eleverna gå in där och själva söka sig fram. Det behövs en hel del handledning och tydliga instruktioner. Så jag gjorde tre filmer om uppgiften, källanvändning och bedömningen. Dem la jag upp på vår årskursblogg så att eleverna kunde se dem flera gånger om de behövde det. På bloggen la jag också planering och en del andra korta filmer.KUL1415

Att arbeta med källor brukar ofta handla om att vara källkritisk, men jag ville även komma åt resonemangen om användbarhet. Eftersom jag nyligen har skrivit en uppsats om användning av historiska källor, så hade jag även läst en hel del litteratur och lyssnat på olika föreläsningar. Jag lyfte begreppet historisk empati för eleverna, som handlar om förmågan att förstå människors handlingar utifrån den tidens normer och förutsättningar. Elevernas uppgift blev  att skriva en gestaltande text utifrån någon källa i Stockholmskällan. Eftersom jag även ville bedöma deras förmåga att arbeta med och resonera kring källorna, så skulle de även skriva en logg över sitt arbete. Vilka fantastiska och unika texter jag har fått in! Där måste jag också tacka för ett mycket gott samarbete med lärarna i svenska. På svenskan har eleverna gått igenom olika textgenrer och många elever har läst Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström.

Utan tillgång till datorer och surfplattor hade eleverna inte kunnat hitta bra källor, läsa, tolka och värdera dem. Att skriva sina texter i Office 365 har gjort det möjligt för mig att ge fortlöpande feedback. Texterna tappas inte bort när de sparas i 365. Eleverna har till och med kunnat komma åt texterna från sina mobiler, de gånger som datorer inte har räckt till (tyvärr alltför många gånger). Nu kommer den riktigt roliga biten med digital teknik. Elevernas texter har publicerats på den sida som KUL1415 har ställt till förfogande för vår skola, Mälarhöjdens kulsida. Det innebär att texterna kan få många fler läsare än en vanlig uppsats. De skapas för en riktig publik och samtidigt har de första texterna fungerat som elevexempel åt de elever som har haft svårt att komma igång. Elevernas texter läggs upp vartefter och förhoppningsvis kan jag även lägga till några av loggarna också. Läs och njut!

Bloggen som ett godisägg – tre överraskningar i en

egg-69297_640Hur många av oss brukar egentligen undersöka de blåfärgade orden i en text? Jag som är obotligt nyfiken brukar göra det ganska ofta och det har inneburit att min förmåga att läsa digitala texter har ökat. För dig som inte brukar göra det kan jag berätta att de blåfärgade (eller annan färg beroende på bloggens design) orden är länkar med extra material i olika form. Ibland kan de leda till en wikipediasida som ger en ordförklaring, ibland leder de vidare till ett annat blogginlägg eller en vetenskaplig artikel. De kan till och med leda till en alldeles förfärligt gullig kattbild.

Medan allt fler engageras i frågan om barns läsförmåga och många skolor har anmält sig till läslyftet så är det inte lika många som tänker på att svenska barn faktiskt har blivit bättre på digitalt läsande. Ska vi stanna där eller kan vi hjälpa barnen att bli ännu bättre digitala läsare? För att kunna stötta eleverna på rätt sätt så anser jag att lärarna i den svenska skolan själva måste förstå hur digitalt läsande går till. Vi måste klicka  länkarna i ett blogginlägg och förstå att den digitala läsningen är spatial och inte linjär. Digital läsning spretar åt olika håll och kräver en större förmåga att hålla kvar fokus, samtidigt som den som snabbt kan växla mellan uppgifter och ämnen klarar sig bättre. Bloggen är mer som en tankekarta än som en bok.

I en avhandling från Mittuniversitetet framförs att förmågan att tolka bilder också kan spela en större roll vid digital läsning. Där konstateras också att pojkar ofta klarar sig bättre än flickor trots att flickorna är bättre på traditionell läsning. Det skulle kunna bero på att pojkar oftare spelar datorspel och ägnar mer tid vid datorn. Samtidigt så hävdar andra lärare och forskare att barn lätt tappar fokus vid digital läsning och att de därför har svårare att förstå och komma ihåg ett innehåll. Precis som vid traditionell läsning så är det viktigt att vara aktiv och möjligheten att anteckna kan hjälpa elever att bättre förstå innehållet. Här måste vi lärare stötta eleverna och ge dem rätt verktyg, digitala eller analoga, och visa hur de ska göra.

Det är möjligt att jag återkommer till vikten av att träna förmågan att läsa digitalt. Under tiden får ni utforska länkarna i det här inlägget. Och länkarna  i de artiklarna… och…

Vilket flow vi har nu!

Ibland snurrar världen nästan galet fort, men så länge som allt går så bra som det gör nu är det inga problem. En liten nackdel är bara att försöka få tiden att sätta sig ner och berätta om allt härligt som händer på vår skola just nu. Det är tur att både Jannike och Helena bloggar också, eftersom vi då kan sprida våra vilda idéer till fler. Jag förstår om du undrar hur vi hinner undervisa. Konstigt nog så gör vi det och jag tror att det är energin som eleverna ger, som driver oss framåt. Just nu har jag ett jättespännande arbetsområde på gång där vi jobbar med Stockholmskällan. StockholmskällanDet är underbart att se hur eleverna grips av alla de öden som finns där och hur de söker sig vidare och ställer nya frågor vartefter deras kunskap växer. Vem skulle inte få energi av det?

Då vår skola är så stor, så är vi en ganska stor grupp av förstelärare. I går hade vi möte och redovisade en uppgift som vi genomfört på skolledningens uppdrag. Vilken energiboost det var! De hade givit oss i uppdrag att intervjua tio elever från varje årskurs, från ettan till nian, och filma samtalen. Vi fördelade oss så att vi inte intervjuade de elever som vi själva undervisade. Skolledningen vill att vi skulle fråga eleverna om deras syn på arbetsron, elevmedverkan och hur man vet vad man ska kunna, områden som skolan behöver utveckla. Det var otroligt spännande och gav oss massor med tankar att genomföra dessa intervjuer. Själv intervjuade jag tillsammans med Josefina Garcia Hultqvist (som åker till Indien på söndag) tio elever från år 7. Vi hade avsatt en timme och efter drygt 70 minuter så sa vi att de som behövde, kunde gå. Två gick till sina andra aktiviteter och åtta satt kvar. De hade så mycket att säga och vi förvånades över deras insikter och kloka åsikter. Vi valde ut en sekvens att visa under mötet igår och vi fick se klipp från de andra årskurserna. Vilka kloka och fina barn vi har på vår skola. Samtidigt så väckte det en diskussion kring hur väl eleverna förstår kuskapskraven och att vi lärare måste tydliggöra dem bättre.

Så hur går vi vidare? Planen är att vi ska visa hela kollegiet några av klippen på nästa studiedag. Det blir ett sätt att medvetandegöra vikten av att eleverna förstår kunskapskraven. Eleverna hade några exempel på vad som gjorde att det var lättare att förstå och de lyfte framför allt fram elevexempel. Vi kommer att använda en studiedag till det och sedan kommer varje arbetslag få se filmerna med ”sina” elever. På mötet igår väcktes flera idéer för hur vi ska jobba vidare. En är att vi återkopplar till de elever som vi har intervjuat och berättar för dem hur vi kommer att arbeta vidare med det som de lyfte. En annan tanke är att ge alla elever ett forum för diskussion och kunna framföra åsikter. Kanske får de alla göra poddar utifrån liknande frågor som vi använde. Är du nyfiken på vilka frågor vi ställde så kan du ladda ned vår Intervjuguide till elevintervjuerna.