Visar alla blogginlägg från: februari 2016

Med fokus på fokus

Jag kan inte minnas när jag lärde mig läsa. Det gick liksom så lätt för mig och jag kunde det när jag började i skolan. Däremot hade jag svårt för en del annat. Koordinerade rörelser var inte min starka sida och när Aerobics blev poppis så kunde jag konstatera att det inte var för mig. När någonting är riktigt svårt att lära sig, så tar det ett tag att uppfatta alla detaljer i helheten. Lärandet är en fascinerande process och för att riktigt förstå hur komplext det är, brukar jag reflektera över mitt eget lärande. Det brukar göra det lättare att sätta sig in i elevernas utveckling. Ibland kommer de bästa reflektionerna när jag bara slappnar av och följer med i ett automatiserat görande. Promenader kan skapa ett sådant tillfälle av tankeflöde.

lotus-215460_960_720Veckorna före och efter jullovet har vi ägnat åt hinduism och buddhism. Vi har testat på meditation och pratat lite om hur det kan påverka oss. Inspirerad av Jannikes Hjälten och jag så startade jag en blogg som jag kallade Tro och tanke. Vilka alster eleverna har skrivit och vilket lärande som har skett! Jag blir så galet stolt när jag läser elevernas inlägg. Under jullovet så läste jag  igenom dem för att kunna ge lite feedforward när de kom tillbaka och skulle fortsätta. Innehållsmässigt så var jag nöjd, men de hade inte alls snappat upp hur de skulle märka sina inlägg, om de alls hade fått upp dem på bloggen det vill säga.

Istället för att komma tillbaka och vara irriterad på alla ”fel” de hade gjort så fick jag rannsaka mig själv. Hur hade mina instruktioner sett ut? Vilken förförståelse hade eleverna? Vilka förutsättningar fanns för övrigt? Dels så hade mina instruktioner kunnat vara tydligare och dels så hade eleverna inte så stor erfarenhet av att blogga. Det var bara för mig att göra om och göra rätt. Ge tydligare instruktioner med både matris och checklista. Skriftligt och muntligt. På bloggen och på tavlan. Enskilt och till gruppen. Orka upprepa, trots att jag har sagt samma sak flera gånger. Visa på goda exempel och lyfta dem som gör ”rätt”.

Istället för att komma tillbaka och vara irriterad på alla ”fel” de hade gjort så fick jag rannsaka mig själv. Hur hade mina instruktioner sett ut? Vilken förförståelse hade eleverna?

12009757_973420079371292_8413958957565296694_nJag har förut beskrivit hur viktigt det är med elevexempel och att våga börja göra, för att lära sig. Den gången handlade det om bikramyoga och jag har envist fortsatt att göra. Inte perfekt eller ens särskilt bra. Men jag har inte gett upp. För någon som alltid har känt sig lite motoriskt klumpig och helst avstått från fysisk ansträngning, är det ett stort steg. Något som har slagit mig är att jag lär mig något varje pass! Oj, är det den muskeln som ska användas också? Jaha, det känns annorlunda om jag gör så här. Jag kan ju göra den här övningen nu och fortfarande andas samtidigt. De första gångerna lät det som om lärarna sa samma sak varje gång och att jag gjorde precis som de sa. Efter ett tag började jag höra nyanserna. Jag hade varit så koncentrerad på de stora dragen och rörelserna att jag inte uppfattade detaljerna. Vilken lyckokänsla som strömmar genom en när man upptäcker att man har lärt sig något.

Det härliga är att det är så lärandet ser ut även för eleverna. När de upptäcker att de har lärt sig något nytt, så tänds ett glitter i deras ögon och ett leende sprids i deras ansikte. Men först måste de få ta in de stora dragen och rörelserna, att komma in på bloggen och publicera ett inlägg, för att sedan kunna fokusera på detaljerna, lägga till bilder, länkar och skapa en layout. Läs till exempel Parvati97 och se hens utveckling i bloggandet, från det första inlägget, längs ned på sidan, till det sista som ligger högst upp. Nu hoppas jag att vi alla får ett skönt sportlov fullt av vila och lärande.

Tio topplistor du inte vill vara utan

Att listor är populära på internet rådet det ingen tvekan om. Av någon anledning tilltalas vi av att få information färdigförpackad och gärna rangordnad. Jag har tidigare erkänt att jag gillar katter på internet, nu får jag lov att erkänna att jag gärna tittar på olika listor också. I detta inlägg får ni därför en liten hyllning till alla listor som florerar på internet och här har jag samlat tio listor som en geografilärare och SO-lärare verkligen kan ha nytta och glädje av.

1. Kartor

WashingtonPostVad vore en geografilärare utan sina kartor? Allt går att berätta med en karta och många gör det också. The Washington Post har sammanställt en samling med 40 kartor som förklarar världen. Med tanke på att det inte är självklart för elever hur man läser en karta, så kan en bra övning vara att låta eleverna i par eller smågrupper, turas om att förklara vad de olika kartorna berättar. Jag skulle börja med att modellera, som vi gör med läsförståelsen, och berätta hur jag skulle läsa och tolka kartan som visar vad européer anser om EU.

2. TED-talks

Det finns massor av inspirerande och lärorika TED-talks. I den här spellistan har de samlat 12 tal som berättar om kartografi och GIS på ett fascinerande och trollbindande sätt. Själv såg jag alla talen i ett svep för det var så himla bra. Några har jag visat för både kollegor och elever. Min favorit på listan är nog ändå nummer 7, där historia och geografi sammanstrålar med teknologins hjälp.

3. Barnböcker

Att upptäcka världen genom litteraturen är fantastiskt! Genom att läsa böcker från andra länder så ökar vi förståelsen för hur platser och individer påverkar och påverkas av varandra. Vi fastnar dock lätt i att bara läsa författare från västvärlden. Cirkulationsbiblioteket i Stockholm har massor av litteratur för barn och ungdomar som sträcker sig utanför vårt omedelbara synfält. De hjälper även gärna till att hitta passande litteratur på olika teman. Själv kommer jag nog beställa hem några från den här listan.

4. Geografilärare på TwitterTwitter

Twitter är en guldgruva när det kommer till fortbildning. Här kan du ställa frågor och få svar på direkten. Dessutom så flödar det av spännande idéer och undervisningstips. The Guardian har sammanställt en lista på geografilärare som du bör följa på twitter. De delar såväl undervisningstips som vackra bilder från fältstudier och egna vandringar. Verkligen ett rent nöje. Tänk när stora dagstidningar i Sverige sammanställer en lista över viktiga geografilärare att följa. Då kan man tala om en uppvärdering av ämnet.

5. Hållbara modemärken

När vi jobbar med handel så har vi låtit eleverna undersöka olika varor utifrån produktion, transport och konsumtion. Det är ett sätt för eleverna att själva se mönster och samband kring människans samspel med naturen. De upptäcker handelsmönster och får undersöka förändringar i tid utifrån en vara. Här har modemagasinet Marie Claire gjort en lista över 21 modemärken med en miljömedveten profil. Varför inte ta att diskutera urvalet på denna lista lite källkritiskt? Hur kan vi veta att ett företag håller sig till sina fina ord i miljöpolicyn?

6. Geografibloggar

I en blogg kan du få inspiration och även mer utförliga beskrivningar av ny forskning. Det här är en sammanställning av 50 olika bloggar för geografinörden. Det är en salig blandning och du får själv plocka ut det som intresserar just dig. En smalare lista med 10 bloggar för att upptäcka världen kanske gör det lättare att hitta just din favorit.

sunset7. Väder och klimat

Inför Alla hjärtans dag så publicerades en lista på de 10 mest romantiska väderfenomenen. Självklart så fanns solnedgång med på denna lista. Vilken användning vi kan ha av den i skolan är kanske inte så uppenbart. Men inför nästa Alla hjärtans dag så kan vi sätta upp dessa fina bilder i korridoren och låta eleverna förklara vad det är som gör att dessa fenomen uppstår. Om vi lägger till lite andra väderfenomen så kan vi få en riktigt spännande utställning och ett inspirerande lärande kring vårt beroende av väder och vind.

8. GIS och digitala verktyg

Guldäpplepristagaren Tülay Gürgün har samlat massor av digitala verktyg på sin blogg Tülays IKT-sida. Bland annat finns där de bästa sajterna för att hitta bilder till sin undervisning och de bästa presentationsverktygen samlade. För oss geografilärare så har hon samlat verktyg för att skapa egna kartor. En annan bra IKT-blogg har skapat den här samlingen med kartverktyg för skolan.

9. Filmer om naturkatastrofer

När jag stötte på den här listan med de genom tiderna största naturkatastroffilmerna, så insåg jag att jag hade sett ganska många av dem. Jag har visat både The Day After Tomorrow, Twister och Dante’s Peak för eleverna också. Den sistnämnda är en av mina absoluta favoritfilmer. Den följer katastroffilms-genren perfekt och har dessutom med de flesta kännetecken för ett vulkanutbrott. Allt som kan hända händer! Att den filmen är med även på den här och den här listan, ser jag som ett tecken på att det är fler än jag som har den som filmfavorit.

Helt enkelt en perfekt film att se när man jobbar med sårbara platser.

10. Musik

Naturens krafter och vår oro för naturen och miljön har lockat många olika konstnärer att skapa minnesvärda verk. Den här listan är en sammanställning av de 20 bästa Earth Day rocklåtar. Earth Day firas den 22 april runt om i världen, men huvudsakligen i USA. Den grundades 1970 och är ett tillfälle då skolelever får ägna dagen åt miljökunskap och lära sig mer om hållbar utveckling. Varför inte fira nästa Earth Day genom att låta eleverna skapa sina egna rocklåtar för att rädda jorden?

Visual Storytelling, Storymaps och andra texter

20160208_164630Att gå Läslyftet väcker en hel del tankar kring läsning och undervisning. Vi har börjat en ny modul, lässtrategier för sakprosa. Eftersom jag har några poäng i svenska så har jag under vissa perioder undervisat i svenska. Jag vill gärna kategorisera min undervisning i SO som språkutvecklande. Därför har jag alltid arbetat aktivt med att läsa och skriva olika sorters texter. Men under vår senaste träff i Läslyftet så kunde vi konstatera att läsning av faktatexter tar allt mindre utrymme i SO. Numera kan jag lika gärna ge en film i läxa eller som fördjupningsmaterial. Förr hade vi stafettläsning i helklass eller grupp, men det blir alltmer sällan. Det innebär inte att vi inte diskuterar betydelsen av nya/svåra begrepp eller samtalar om det vi har sett.

Nu behöver inte text bara vara det skrivna ordet. Inom multimodala teorier talar man om det utvidgade textbegreppet. Här hittar vi inte bara det skrivna ordet, utan även det talade ordet samt andra medier som bilder, film och gester. En fråga som vi då måste ställa är: Vilka texter har vi egentligen i SO-ämnena? Jag som har jobbat mycket med geografi i mina studier kommer såklart spontat att tänka på kartan. En annan viktig textgenre är diagram och bilder.

Vi läser kartan och kartan berättar en historia. Storymaps är ett begrepp som beskriver en berättelse som är uppbyggd av kartor och bilder. Det finns ett stort utbud av storymaps som är fria att använda. Sist fick mina elever denna interaktiva atlas eftersom vi skulle läsa om klimatförändringar. Om du vill göra egna storymaps tillsammans med dina elever så finns det enklare onlineverktyg som MyHistro.

20160208_164522 (1)

I måndags besökte jag Norrköping för att delta i en workshop om Visual storytelling. Så spännande! Och vilken vacker stad! De arbetar med ett projekt där SO-lärare samarbetar med forskare på Linköpings universitet för att ta fram berättelser där statistik agerar huvudrollen. Linnéa Stenliden leder projektet som även utgår från hennes avhandling. Frågan som diskuterades under workshopen är: Hur vi kan se att eleverna har lärt sig något? Hur ska uppgifter se ut? Vilka instruktioner ger vi som stöd? Att låta eleverna vara medskapare brukar ofta leda till att de förstår en genre bättre. Min bestämda uppfattning är att vi måste tydliggöra för eleverna hur man läser ett diagram och hur man skapar ett.20160209_110956_resized_1 (2)

Skymningen hann falla innan det var dags för mig att åka hem. Jag fick köra hem i mörker och regn. I min väska låg en bok med Linnéas avhandling och väntade på mig. Trots att det finns så många olika sorters textgenrer så är det ändå något speciellt med en bok. Att få krypa upp i en skön fåtölj med en kopp te och en god bok, är verkligen något att se fram emot.

Staden som klassrum

imageI studie efter studie så uppger geografilärare att det är svårt att få tid och möjlighet att genomföra fältstudier. Även exkursioner och studiebesök är svårt att få till. Trots att undervisning utanför klassrummets väggar kan vara så givande. Att få utforska hur naturen och människan samverkar skapar en djupare förståelse för geografiämnet. Dessutom ökar elevernas motivation när de får genomföra egna undersökningar.

Vi deltar just nu i tävlingen Future City. Det är en tävling där eleverna får utforska stadens behov och undersöka vilka problem som en stad behöver hitta lösningar på. Tävlingen ordnas i samarbete med olika företag och studiebesök och mentorskap uppmuntras. Vi arbetar ämnesövergripande tillsammans med tekniken. Vår klass har haft turen att ha en stadsplanerare som mentor och vi lyckades även ordna ett studiebesök i ett av stadens prestige-projekt, Norra Djurgårdsstaden.

En regnig januaridag begav vi oss ut till andra änden av T-banans röda linje. Efter en kort promenad, som även innefattade visst bollande med en upphittad fotboll, så kom vi fram till vår guide. Vi fick först en mycket intressant genomgång av hur staden styr hållbarhetsarbetet. Sedan fick vi en rundtur i området. Eleverna hade till uppgift att dokumentera för att senare kunna ge exempel på bra hållbara lösningar. Men de skulle även fundera på vilka brister i hållbarheten som området visade. Spontant var de tveksamma till områdets sociala imagehållbarhet, då bara ett fåtal kommer ha råd att bo där.

De var imponerade av arkitekturen och sa att det kändes som utomlands. I början fick jag påminna eleverna att fotografera och peka ut lämpliga motiv, men efter ett tag så gick det av sig självt. Vi hade en kortare incident när mina nior hellre ville testa den fina lekparken än att studera de fiffiga sopsugarna. Trots det gick det inte att ta miste på engagemanget som väcktes hos eleverna. Det är inte något som går att läsa sig till i böcker. En exkursion eller fältstudie är ett erfarenhetsbaserat lärande som slår det mesta. Trots det är det få elever i grundskolan som får genomföra fältstudier. Vad krävs för att lärare ska ta sig den lilla extra tiden? 

I den efterföljande utvärderingen frågade jag eleverna i min klass om de tyckte att besöket var så bra att även de andra klasserna borde få åka dit. ”Nej”, kom det snabbt från flera elever. Förklaringen kom direkt efter, ”Det var ju vår grej!”. De vill gärna känna sig unika och utvalda. Som tur var så ändrade de sig rätt snabbt och godkände att jag även ville ta mina andra elever dit.

”Men. Att göra det en regnig dag i januari var kanske inte det bästa. Det skulle vara bättre om det var sol”, avslutar en elev diskussionen. Jag kan bara hålla med. Hädanefter kommer jag vara noga med att beställa sol till våra utomhusaktiviteter.