Visar alla blogginlägg från: mars 2016

Hur får vi en skola som vilar på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund?

science-1182713_1920Ja, ett är i alla fall säkert. Vi måste själva bidra till forskning i den mån vi kan och hinner. Jag blir ofta kontaktad av elever som läser till geografilärare och ni har alla sett olika efterlysningar i sociala medier efter informanter till olika undersökningar. I den mån jag kan så ställer jag upp och svarar. Det är viktigt att undersökningar har ett brett urval och att så många som möjligt svarar.

Själv har jag ju gjort lite skolutvecklingsprojekt i det har det även ingått att göra olika studier. Men alla vill eller kan inte bidra till att undersöka beprövad erfarenhet eller utveckla den vetenskapliga grunden i den omfattningen. Däremot kan du som är geografilärare i grund- eller gymnasieskolan delta och svara på de här olika enkäterna. Lunds universitet håller i tre olika studier där geografiämnet står i fokus. En av studierna är internationell, där länder som Chile, Singapore,  Storbritannien och Portugal ingår, och vill undersöka vilken relation högstadielärare i geografi har till sitt ämne (Intresseanma_lan_Geografila_rares_relation_till_sitt_a_mne). En studie vill undersöka hur lärare i mellanstadiet arbetar med geologi (Intresseanma_lan_Geologi i grundskolan).

”Vi vill göra en studie som handlar om lärares undervisning av geologiämnet. Genom studien vill vi ta reda på hur lärare arbetar med geologi och vad som eventuellt begränsar undervisningen. Målet är att ta fram en anpassad fortbildning för dem som redan idag undervisar i geologi eller som skulle vilja inkludera ämnet i sin undervisning”.

Elisabeth Einarsson och David Örbring

Den tredje handlar om GIS i gymnasieskolan, hur lärare ser på sin undervisning och vad som eventuellt begränsar dem (Intresseanma_lan_GIS i gymnasieskolan). Alla tre studierna är viktiga för att utveckla geografiämnet och det är viktigt att det blir ett brett urval av lärare som svarar. Därför är det jättebra om du kan tipsa dina kollegor, som kanske inte stöter på olika undersökningar genom till exempel sociala medier.

En ska bort

1Var du ett av alla barn som älskade när Brasse tog fram lattjolajban-lådan och lekte ”En ska bort”. Jag var absolut ett av dessa barn och därför satte hjärnan direkt igång när jag läste Kerstin Dahlins inlägg i Facebook-gruppen The Big Five. Hon har även skickat in en mer utförlig beskrivning till Lektionsbanken. Eftersom vi jobbar med geografi och klimatförändringar nu så blev det även temat för min egen lattjolabjan-låda.

En sak som jag har märkt är att många elever har svårt att sortera orsak och konsekvenser av olika miljöproblem. Det är till exempel vanligt att de blandar samman ozonlagrets uttunning med global uppvärmning. Utsläpp av gifter i miljön klumpas också samman med klimatförändringarna. Om vi ska kunna hitta lösningar på olika utvecklingsfrågor så måste vi även hjälpa eleverna att sortera vilka olika orsaker det kan finnas till ett problem, vilka olika konsekvenser det kan få och därmed vilka olika lösningar som kan vara möjliga.

imageDärför hade jag valt mellan olika miljöproblem för att kunna urskilja vad som orsakar klimatförändringar och vad som skapar andra problem. Eller om problemen är lokala eller regionala. Jag blandade även mellan orsaker, konsekvenser och lösningar på olika miljöproblem. Hela presentationen kan du se här. Som stöd för sina diskussioner så fick eleverna några frågor till bilderna. Vad händer? Vad har orsakat detta? Kan det finnas flera orsaker? Vilka konsekvenser leder det här till? Vilka lösningar finns det? Tanken var att de skulle kunna förklara och beskriva olika miljöproblem med orsakssamband och träna på att använda korrekta begrepp.

Den första bilden som skulle bort var i själva verket lite av en kuggfråga. I presentationen står ”mina” förklaringar, varför något som ska bort, väldigt förenklat. När vi gick igenom olika svarsalternativ var jag givetvis noggrann med att använda korrekta begrepp och stöttade även elevernas förklaringar genom att fylla i begrepp. Att de uppskattade övningen gick inte att ta miste på. Förutom att de orkade hålla fokus hela lektionen, så möttes jag nästa lektion av att eleverna hade skapat en egen ”en ska bort”, som jag skulle svara på. Till deras förtret så gissade jag rätt. För visst är en del av tjusningen att kunna säga: ”Fel, fel, fel”?

Geografiämnets kärna

Vad går geografi ut på? När till och med ledarskribenter på en av våra största dagstidningar tror att geografi bara handlar om länder och dess gränser så är det inte lätt att få eleverna att förstå vad som är ämnets kärna. Inspirerad och utmanad av Fredrik Sandström så skapade jag en bild med det jag tycker är viktigt för geografiämnet. Den här bilden är en egen tolkning av ämnet och det vore roligt om du vill kommentera den tolkningen eller utveckla den.

GEOGRAFI (2)

På den ena sidan satte jag dels geografins fem teman och dels några geografiska verktyg som eleverna måste kunna använda. På den andra sidan placerade jag några av de förmågor som är viktiga i geografiämnet. Geografiämnet är ett praktiskt ämne som handlar mycket om att lära sig att se olika mönster och fundera ut lösningar på olika utvecklingsfrågor. För att kunna göra det måste eleverna ha både ett gediget faktakunnande och en förmåga att genomföra undersökningar och analyser av olika slag. Ibland kan vi genomföra undersökningar via digitala kartor och statistikbaser och i andra fall måste vi gå ut i samhället och göra våra egna kartläggningar och observationer. I slutändan handlar det hela om att hitta de bästa lösningarna för hur människan kan samspela med naturen och varandra på ett hållbart sätt. 

Jag överlämnar härmed stafettpinnen att skapa en sammanfattande bild av ett ämne. Själv skapade jag min bild i Canva.