Visar alla blogginlägg från: september 2016

Stämmer verkligen mediebilden av skolan?

SkärmklippÄven jag blev chockad när jag läste gårdagens debattartikel i Svenska Dagbladet av läraren Per Kedland. Är det så här det går till i svensk skola?! Texten lämnade mig inte och när jag på kvällen läste ett tweet av Max Entin så kände jag att jag måste säga ifrån. Det här stämmer inte alls med min egen bild av skolan. Jag har besökt många skolor genom åren och ingenstans går det till så här som det beskrivs i debattartikeln.

Vi läser om media med våra sjuor och då pratar vi om mediebilder och avsändarens syfte. Här är det inte bara artikelförfattaren som har ett syfte. Här har även tidningen som tagit in artikeln ett syfte, en vilja att måla upp en nidbild av svensk skola utifrån en anekdotisk erfarenhet. Jag säger inte att det inte stämmer i vissa enskilda skolor under någon enskild period. Men arbetsklimatet som beskrivs är så långt ifrån min egen verklighet som man kan komma. Precis vad andra i twitterflödet ansåg. Annika Larsson svarar Max Entin:

Verklighetsbilden. Det är möjligt att det finns enskilda skolor som den som beskrivs, men det utmålas som en bild av alla skolor.Skärmklipp2

Därför vill jag nu ge min bild. En verklighet lika sann som någon annans. Denna bild är för alla er som har lämnat skolan och inte möter den dagligen längre och kanske tror att den bild som Kedland ger stämmer.

Innan lektionen börjar ställer våra klasser upp sig utanför klassrummet på ett led. Ja det fungerar även på högstadiet. Vi har gemensamt kommit fram till detta i kollegiet och genom att vi alla lärare har samma regler så blir det lättare för eleverna att veta vad som förväntas av dem. När det är tyst och alla är beredda på att gå in, det vill säga har stängt av sina mobiler och har material med sig, så välkomnar vi eleverna in i klassrummet. Personligen så hälsar jag på eleverna genom att ta varje elev i hand. Eleverna går in och lägger sina mobiler i mobildagiset längst bak i klassrummet och sätter sig sedan i sina bänkar. Vi använder många strategier för att få det att funka. En är att variera undervisningen och bädda för att alla elever ska lyckas med uppgifterna, samtidigt som alla möter en utmaning på sin egen nivå. När lektionen är slut plockar alla undan, på lärarens uppmaning, och ställer sig sedan bakom sin stol. Sedan avslutar läraren lektionen. På lektionen har vi haft arbetsro och utmaningar, lyssnat på varandra och visat respekt. Precis som de flesta ungdomar ni känner gör.

Jag kan förstå vad vissa menar med  ”den svenska modellen”, men en kravlös skola har alltid varit en fälla för de svagaste barnen. Tyvärr så kan mycket av det som beskrivs i artikeln snarare förklaras med det fria skolvalet. Är det kanske ett bakomliggande syfte till att denna artikel får den framträdande plats som den får? Vill man sopa undan den verkliga anledningen till skolans sjunkande resultat, där forskningen tydligt visar att det är den segregerade skolan som är orsaken till mycket? Inte pedagogiken som Kedland hävdar. Redan när jag gick på lärarhögskolan så diskuterade vi faran med att inte ha regler eller att inte vara tydliga med vilka mål vi förväntade oss att eleverna skulle uppnå. Då tog jag ändå examen 1996. Lyckligtvis hade jag två lärare där som betonade hur viktigt det var att synliggöra tänkandet för eleverna, mina lärare var Ove Hartzell och Göran Svanelid. De har bägge betytt mycket för mig i min utveckling till var jag är idag. En viktig sak som jag bär med mig är att vi genom att ställa krav på våra elever hjälper dem bäst.

Bygga strategier för lärande

UnderbyggaAtt lära känna nya elever tar både tid och energi. I år fick jag tre nya grupper och bara att lära sig alla namnen har tagit kraft. Därför kommer terminens första blogginlägg inte förrän nu. Den här terminen har vi SO-lärare på skolan planerat en gemensam uppstart med en tvåveckors metodkurs.

Idén föddes när vi satt och sambedömde de nationella proven i samhällskunskap. Vi upptäckte att våra elever ibland hade svarat på mer än vad som frågats efter. Deras långa svar ledde inte alltid fram till det relevanta svaret och därför kände vi att vi behövde gå igenom begreppet relevans med dem. När vi sedan satte oss för att planera så delade vi in kursen i två större block, att läsa/lyssna och att tala/skriva. Utifrån det byggde vi sedan upp några gemensamma övningar.

Jag började med övningen i att jämföra. I en klass jämförde vi sushi och hamburgare och i en annan klass jämförde vi e-sport med traditionell sport. Det var ett medvetet val att inte ta något inom ämnet, då vi ville ha fokus på hur man kan visa att man kan jämföra. Efter att ha fyllt i ett Venn-diagram, eget, par och alla, så fick de nu instruktionen att skriva en jämförande text. Här är det oerhört viktig att visa eleverna hur språket är verktyget för att visa vad man kan. Vi diskuterade olika hjälpfraser som, större än, fler som gillar…än.., till skillnad från, precis som och så vidareEn lärare hittade en bra samling med sambandsord som vi delade ut till eleverna.

Vi vill även avdramatisera användandet av inlästa läromedel. Genom att alla våra elever har tillgång till Inläsningstjänst.se så kan vi låta alla testa. Under en lektion fick de lyssna på en del av läroboken samtidigt som de hade boken framför sig. Efteråt fick de säga vilka fördelar de upplevde med att lyssna och även vilka nackdelarna var. Det gjorde att flera av eleverna som inte har några läs-och skrivsvårigheter nu själva föreslår att de kan lyssna på boken. En fördel eleverna upplevde var att de kan anteckna lättare samtidigt som de lyssnar. En annan var att de kan lyssna samtidigt som de går till eller från skolan. På det här sättet pekas inte elever med speciella svårigheter ut och det blir naturligt att vi lär oss på olika sätt beroende på vad vi ska lära oss.

education-1580143_960_720Vi övade även på studieteknik och att sammanfatta en längre text genom att bara plocka ut det viktigaste. Några påpekade att det viktigaste oftast stod först och sist i de olika styckena i samhällskunskapsboken. Att sammanfatta kräver dock en del träning och kunskap inom ämnet för att behärska på ett bra sätt.

En övning gick ut på att utveckla resonemang. Till det använde vi en sambandsjakt kring ekonomi. Då blev det tydligt att de många orden och begreppen som vi har i SO gör att eleverna får väldigt svårt att förklara samband, orsak och verkan när de saknar förförståelse. Det här får vi träna mer på.

När eleverna hade utvecklat olika resonemang så fick de även träna på att underbygga dem. De fick tio påståenden som de skulle underbygga med hjälp av fakta, exempel eller logik. De skulle även försöka urskilja om påståendet var en åsikt eller ett faktapåstående. Att börja terminen så här var väldigt givande. Speciellt för mig som hade nya elever. Det blev verkligen ett sätt för mig att lära känna dem och eleverna fick pröva på många av de arbetssätt och förmågor som vi jobbar med inom SO:

Bilden med språkstöd för att underbygga resonemang har jag gjort i Piktochart och ni hittar den här.